1Darnach aber bezeichnete der Herr noch siebzig andere und sandte sie je zwei und zwei vor sich her in alle Städte und Orte, wohin er selbst kommen wollte.
1Oti toe, Pue' Yesus mpelihi wo'o-mi pitu mpulu' topetuku' to ntani' -na pai' nahubui-ra momako' rodua-rodua meri'ulu ngkai Hi'a hilou hi butu-butu ngata to natara mpai'.
2Und er sprach zu ihnen: Die Ernte ist groß, aber der Arbeiter sind wenige. Darum bittet den Herrn der Ernte, daß er Arbeiter in seine Ernte sende!
2Na'uli' mpo'uli' -raka: "Tauna to doko' mpo'epe Kareba Lompe' ma'ala rarapai' -ki pae to taha'. Wori' pae to kana rapepae, aga topepae uma-ra wori'. Toe pai' kana mekakae-koi hi pue' bonea, niperapi' bona nahubui tauna hilou mepae hi bonea-na.
3Gehet hin! Siehe, ich sende euch wie Lämmer mitten unter die Wölfe.
3"Hilou-mokoi, aga pelompehi, apa' kuhubui-koi hilou hi olo' tauna to dada'a. Koi' mpai' hewa bima hi olo' serigala.
4Traget weder Beutel noch Tasche noch Schuhe und grüßet niemand auf dem Wege.
4Neo' ngkeni karepe' doi ba boku ba sapatu' ropasa. Neo' mengkahae mpololitai tauna hi lengko ohea.
5Wo ihr aber in ein Haus hineingehet, da sprechet zuerst: Friede diesem Hause!
5"Ane mesua' -koi hi rala tomi hantomi, ncaliu ni'uli': `Kalompea' ngkai Pue' rata hi koi' pue' tomi!'
6Und wenn dort ein Kind des Friedens ist, so wird euer Friede auf ihm ruhen, wenn aber nicht, so wird er zu euch zurückkehren.
6Ane lompe' nono-ra pue' tomi mpotarima-koi, bate nagane' mpu'u-ra mpai' Pue' Ala. Aga ane uma-rada dota mpotarima-koi, uma-ra mpai' mporata rasi' ngkai pegane' -ni tetu.
7In demselben Hause aber bleibet und esset und trinket, was sie haben; denn der Arbeiter ist seines Lohnes wert. Gehet nicht aus einem Haus ins andere.
7Hantomi lau-wadi po'ohaa' -ni, neo' -koi pantoli-ntoli hi kahantomi-na bula-ni mpokeni Kareba Lompe' hi ngata tetu. Pongkoni' napa to rawai' -kokoi, koni' -mi-hana, apa' topobago masipato' mpotarima gaji' -na.
8Und wo ihr in eine Stadt kommt, und sie euch aufnehmen, da esset, was euch vorgesetzt wird;
8"Ane mesua' -koi hi rala ngata pai' -koi ratarima, koni' -mi-hana napa to ratonu-kokoi.
9und heilet die Kranken, die daselbst sind, und saget zu ihnen: Das Reich Gottes ist nahe zu euch gekommen!
9Paka'uri' topeda' to hi rala ngata, pai' uli' -raka pue' ngata: `Rata-mi tempo-na, Alata'ala jadi' Magau' hi laintongo' -ni.'
10Wo ihr aber in eine Stadt kommt und sie euch nicht aufnehmen, da gehet auf ihre Gassen hinaus und sprechet:
10Aga ane mesua' -koi hi rala ngata pai' uma-koi ratarima, hilou-mokoi hi karajaa pai' mpo'uli':
11Auch den Staub, der sich von eurer Stadt an unsre Füße gehängt hat, wischen wir ab wider euch; doch sollt ihr wissen, daß das Reich Gottes nahe herbeigekommen ist!
11`Nau' awu ngata-ni to mentaka' hi palanta' witi' -kai, kitonta bona nihilo. Aga kiwoi-koie': neo' rata-mi tempo-na Alata'ala jadi' Magau'!'"
12Ich sage euch, es wird Sodom an jenem Tage erträglicher gehen als dieser Stadt.
12Na'uli' wo'o-mi Yesus hi topetuku' -na: "Ku'uli' -kokoi, hi Eo Kiama, meliu pehuku' -na Alata'ala mpohuku' pue' ngata toera ngkai pehuku' -na hi pue' ngata Sodom owi.
13Wehe dir, Chorazin! Wehe dir, Bethsaida! Denn wenn zu Tyrus und Zidon die Taten geschehen wären, die bei euch geschehen sind, so hätten sie vorlängst im Sack und in der Asche sitzend Buße getan.
13"Silaka-koi to Yahudi to mo'oha' hi ngata Korazim pai' hi Betsaida! Wori' moto-mi tanda mekoncehi kubabehi hi ngata-ni, aga uma oa' -koi medea ngkai jeko' -ni. Ane rapa' -na tanda mekoncehi toe rababehi hi rala ngata Tirus pai' Sidon, ke mahae-ramo-rana medea ngkai jeko' -ra, nau' bela-ra to Yahudi. Ke mpo'ala' karu' -ramo rapohea, pai' mohura-ra mpohawui' woto-ra hante awu, tanda kasoho' nono-ra.
14Doch es wird Tyrus und Zidon erträglicher gehen im Gerichte als euch.
14Jadi', hi Eo Kiama mpai', meliu-pi pehuku' -na Alata'ala hi koi' ngkai pehuku' -na hi to Tirus pai' to Sidon.
15Und du, Kapernaum, die du bis zum Himmel erhoben worden, du wirst bis zur Hölle hinabgeworfen werden!
15"Pai' koi' wo'o to Kapernaum! Ha ni'uli' -koina na'ongko' napomolangko-koi mpai' Alata'ala-e? Uma-e'! Natadi pai' nahuku' lau-dakoi mpai'."
16Wer euch hört, der hört mich, und wer euch verwirft, der verwirft mich; wer aber mich verwirft, der verwirft den, der mich gesandt hat.
16Oti toe, Yesus mololita tena hi topetuku' -na, na'uli': "Tauna to mpotarima lolita-ni, batua-na lolita-ku Aku' to ratarima. Tauna to mposapuaka-koi, batua-na Aku' to rasapuaka. Pai' tauna to mposapuaka-a, mposapuaka wo'o-ra Pue' Ala to mposuro-a."
17Die Siebzig aber kehrten mit Freuden zurück und sprachen: Herr, auch die Dämonen sind uns untertan in deinem Namen!
17Ba hangkuja kahae-na ngkai toe, nculii' -ramo topetuku' to pitu mpulu' toera. Goe' mpu'u-mi nono-ra, ra'uli' -ki Yesus: "Pue', bangku' seta wo'o mengkoru hi kai' pai' metibo' -ra, ane kipopalai-ra hante hanga' -nu."
18Da sprach er zu ihnen: Ich sah den Satan wie einen Blitz vom Himmel fallen.
18Na'uli' Yesus: "Kuhilo-di Magau' Anudaa' -e monawu' ngkai langi' hewa kila'!
19Siehe, ich habe euch Vollmacht verliehen, auf Schlangen und Skorpione zu treten, und über alle Gewalt des Feindes; und nichts wird euch beschädigen.
19Jadi', bona ni'inca: kuwai' -mokoi kuasa, bona ma'ala-koi mpolisa ule ba lipa pai' mpodagi hawe'ea karohoa bali' -ta. Uma hema to mposerohi-koi.
20Doch nicht darüber freuet euch, daß euch die Geister untertan sind; freuet euch aber, daß eure Namen im Himmel eingeschrieben sind!
20Aga nau' wae, neo' nipokagoe' kamengkoru-ra seta hi koi'. Agina mpokagoe' -koi kate'uki' -nami hanga' -ni hi rala suruga."
21Zu derselben Stunde frohlockte Jesus im heiligen Geiste und sprach: Ich preise dich, Vater, Herr des Himmels und der Erde, daß du solches den Weisen und Klugen verborgen und es den Unmündigen geoffenbart hast. Ja, Vater, denn so ist es wohlgefällig gewesen vor dir.
21Nto'u toe Yesus nakuasai Inoha' Tomoroli', pai' -i mololita ngkai kagoe' nono-na, na'uli': "O Mama, Pue' langi' pai' dunia'! Mpo'uli' -a tarima kasi, apa' hawe'ea toe lau nupopohiloi-raka tauna to uma pe'incai, tapi' nuwunii' -raka tauna to nginca pai' tauna to pante. Apa' wae-mi konoa-nu Mama.
22Alles ist mir von meinem Vater übergeben worden; und niemand weiß, wer der Sohn ist, als nur der Vater; und wer der Vater ist, weiß niemand als nur der Sohn und wem der Sohn es offenbaren will.
22"Hawe'ea-na natonu-maka Tuama-ku. Uma ria haduaa to mpo'inca kahema-ku Aku' Ana' Alata'ala, muntu' Tuama-ku to mpo'inca-a. Wae wo'o uma ria to mpo'incai hema-i Tuama-ku, muntu' Aku' Ana' -na to mpo'inca-i, pai' hema-hema to kupopo'incai kahema-nai Tuama-ku."
23Und er wandte sich zu seinen Jüngern besonders und sprach: Selig sind die Augen, die sehen, was ihr sehet!
23Ngkai ree, bona neo' ra'epe doo, me'ili' -imi hi ana'guru-na, na'uli' -raka: "Morasi' mpu'u-koi, apa' nihilo-mi-koina hawe'ea tohe'i.
24Denn ich sage euch, viele Propheten und Könige wünschten zu sehen, was ihr sehet, und haben es nicht gesehen, und zu hören, was ihr hört, und haben es nicht gehört.
24Apa' wori' moto nabi pai' magau' owi to doko' mpohilo napa to nihilo koi' toi, aga uma-rana rahiloi. Doko' lia-ra mpo'epe napa to ni'epe-mi koi', aga uma-rana ra'epei."
25Und siehe, ein Schriftgelehrter trat auf, versuchte ihn und sprach: Meister, was muß ich tun, um das ewige Leben zu ererben?
25Ria hadua guru agama Yahudi to doko' mpemai-mai kasala' petompoi' Yesus. Napekune' -i: "Guru, napa-hawo to kana kubabehi bona mporata-a katuwua' to lompe' duu' kahae-hae-na?"
26Er aber sprach zu ihm: Was steht im Gesetze geschrieben? Wie liesest du?
26Na'uli' Yesus: "Napa to te'uki' hi rala Atura Pue'? Beiwa to nubasa?"
27Er antwortete und sprach: «Du sollst den Herrn, deinen Gott, lieben von ganzem Herzen und mit deiner ganzen Seele und mit deinem ganzen Vermögen und mit deinem ganzen Gemüte, und deinen Nächsten wie dich selbst!»
27Natompoi' guru agama toei: `Kana tapoka'ahi' Pue' -ta Pue' Alata'ala hante nono-ta mpu'u, tatonu hawe'ea katuwu' -ta hi Hi'a, tapoka'ahi' -i hudu pakulea' -ta, pai' hudu inca-ta.' Pai' `Kana tapoka'ahi' doo-ta hewa pompoka'ahi' -ta woto-ta moto.'"
28Er sprach zu ihm: Du hast recht geantwortet; tue das, so wirst du leben!
28Na'uli' Yesus: "Kono-mi petompoi' -nu. Babehi-mi hewa tetu, mporata moto-ko mpai' katuwua' to lompe'."
29Er aber wollte sich selbst rechtfertigen und sprach zu Jesus: Und wer ist mein Nächster?
29Aga guru agama toei uma dota radagi, mpoperaha-i kamonoa' po'ingku-na. Toe pai' na'uli': "Hiaa' hema doo-ku to kana kupoka'ahi' -e?"
30Da erwiderte Jesus und sprach: Es ging ein Mensch von Jerusalem nach Jericho hinab und fiel unter die Räuber; die zogen ihn aus und schlugen ihn und liefen davon und ließen ihn halbtot liegen.
30Natompoi' Yesus: "Ria hadua tomane to mako' ngkai Yerusalem mana'u hilou hi ngata Yerikho. Hi lengko ohea-i mpohirua' -ki toperampaki. Ra'agoi-i rewa-na pai' pohea-na, pai' -i rapao' duu' -na neo' mate, pai' rapalahii moto-imi hi ohea.
31Es traf sich aber, daß ein Priester dieselbe Straße hinabzog; und als er ihn sah, ging er auf der andern Seite vorüber.
31Ko'ia mahae ngkai ree, ria wo'o-hawo hadua imam ntara hi ohea toe. Kanahilo-na tauna to weho toei, napelelii' pai' kaliliu moto-i.
32Desgleichen auch ein Levit, der zu der Stelle kam und ihn sah, ging auf der andern Seite vorüber.
32Wae wo'o, hadua topobago hi Tomi Alata'ala liu hi ree. Kanahilo-na tauna to weho toei, napelelii' wo'o-i-wadi-hawo pai' -i kaliliu.
33Ein Samariter aber kam auf seiner Reise dahin, und als er ihn sah, hatte er Erbarmen
33"Uma mahae ngkai ree, liu wo'o-hawo hadua to Samaria to bula-na hi pomakoa' -na. Kanahilo-na tauna to weho toei, metumu' -mi ahi' -na.
34und ging zu ihm hin, verband ihm die Wunden und goß Öl und Wein darauf, hob ihn auf sein eigenes Tier, führte ihn in eine Herberge und pflegte ihn.
34Kahilou-nami mpomohui' -i, nabohoi' weho-na hante lana pai' anggur pai' nawewe. Oti toe napopehawi' -i hi keledai-na pai' nakeni-i hilou hi tomi torata, pai' napodoo-i hi ree.
35Und am andern Tage gab er dem Wirt zwei Denare und sprach: Verpflege ihn! Und was du mehr aufwendest, will ich dir bezahlen, wenn ich wiederkomme.
35Kamepulo-na na'ala' rompepa' doi pera', nawai' -ki pue' tomi pai' na'uli' -ki: `Pewili' -i-hawo ulu tauna toei hi rehe'i. Nculii' moto-a mpai' pai' kubayari omea ongkoso' -nu ane ria pelabia-na ngkai tetu.'"
36Welcher von diesen Dreien dünkt dich nun der Nächste gewesen zu sein dem, der unter die Räuber gefallen war?
36Hudu-mi jarita-na toe, napekune' Yesus hi guru agama toei, na'uli': "Ntuku' pomporataa-nu, ngkai to tolu toera, hema-ra to ma'ahi' hi doo to rarampaki toei?"
37Er sprach: Der, welcher die Barmherzigkeit an ihm tat! Da sprach Jesus zu ihm: So gehe du hin und tue desgleichen!
37Natompoi' guru agama toei: "Tauna to mpotulungi-i." Na'uli' Yesus: "Koi' -moko, babehi wo'o-kowo hewa tetu."
38Als sie aber weiterreisten, kam er in ein Dorf; ein Weib aber namens Martha nahm ihn auf in ihr Haus.
38Rala pomakoa' -ra toe, Yesus pai' ana'guru-na mehani hi ngata. Hi rala ngata toe, ria hadua tobine to rahanga' Marta to mpotorata Yesus.
39Und diese hatte eine Schwester, welche Maria hieß, die setzte sich zu Jesu Füßen und hörte seiner Rede zu.
39Ria wo'o ompi' -na Marta, tobine wo'o-wadi, hanga' -na Maria. Maria toei mohura mohu' hi witi' -na Yesus ntora mpe'epei lolita-na.
40Martha aber machte sich viel zu schaffen mit der Bedienung. Und sie trat herzu und sprach: Herr, kümmerst du dich nicht darum, daß mich meine Schwester allein dienen läßt? Sage ihr doch, daß sie mir helfe!
40Hiaa' Marta-hana, sese' -i-damo mpo'urusi torata. Kahilou-nami Marta hi Yesus pai' na'uli' -ki: "Pue', ha nupokono ompi' -ku tetui mpelele' -a mobago hadudua-ku! Uli' -ki pe' mpongawa' -ae."
41Der Herr aber antwortete und sprach zu ihr: Martha, Martha, du machst dir Sorge und Unruhe um vieles;
41Na'uli' Pue' Yesus: "Ee' Marta! Sese' pai' kawuhe rahi-ko mpenonoi to wori' nyala.
42eins aber ist not. Maria hat das gute Teil erwählt; das soll nicht von ihr genommen werden!
42Hiaa' kakono-na, to paraluu nubabehi hanyala lau-wadi, toe-mi mpo'epe Lolita Alata'ala. Ane Maria, napelihi-mi bagia to lompe', pai' bagia toe uma mpai' ra'alai' ngkai hi'a."