1Im fünfzehnten Jahre aber der Regierung des Kaisers Tiberius, als Pontius Pilatus Landpfleger von Judäa war und Herodes Vierfürst von Galiläa, sein Bruder Philippus aber Vierfürst der Landschaft Ituräa und Trachonitis und Lysanias Vierfürst von Abilene,
1Hi kahampulu' lima mpae-na poparenta Kaisar Tiberius hi ngata Roma, Pontius Pilatus jadi' gubernur hi tana' Yudea pai' Herodes Antipas to moparenta hi Galilea. Filipus ompi' -na Herodes moparenta hi Iturea pai' hi Trakhonitis, pai' Lisanias moparenta hi Abilene.
2unter den Hohenpriestern Hannas und Kajaphas, erging das Wort Gottes an Johannes, den Sohn des Zacharias, in der Wüste.
2To jadi' Imam Bohe nto'u toe, Hanas pai' Kayafas. Hi mpae tohe'e, Alata'ala mpoparata lolita-na hi Yohanes ana' Zakharia hi papada to wao'.
3Und er kam in die ganze Umgegend des Jordan und predigte die Taufe der Buße zur Vergebung der Sünden,
3Jadi', momako' -imi Yohanes mure' -nca'u ue Yordan mpoparata Lolita Alata'ala hi ntodea, na'uli': "Medea-mokoi ngkai jeko' -ni, pai' kana tumai-koi kuniu', bona Alata'ala mpo'ampungi jeko' -ni."
4wie geschrieben steht im Buche der Reden des Propheten Jesaja, der da spricht: «Eine Stimme ruft in der Wüste: Bereitet den Weg des Herrn, machet seine Pfade eben!
4Yohanes toei mpopadupa' napa to te'uki' hi rala sura nabi Yesaya owi, moni-na hewa toi: Ria tauna to mekio' hi papada to wao', na'uli': `Neo' rata-imi Pue'! Porodo ami' -miki ohea-na! Nipakalempe ami' -mi ohea to natara mpai'!
5Jedes Tal soll ausgefüllt und jeder Berg und Hügel erniedrigt werden, und das Krumme soll gerade und die rauhen Wege eben werden,
5To lobu' -na kana ra'ihii', to molangko pai' to pabulu' -bulu' kana rapohimpaya'. To pahiku-hiku rapomonoa', pai' to moloke' -loke' rapokalempe.
6und alles Fleisch wird das Heil Gottes sehen.»
6Oti toe, hawe'ea manusia' mpohilo Alata'ala mpohore ntodea-na ngkai jeko' -ra.'"
7Er sprach nun zu dem Volke, das hinausging, um sich von ihm taufen zu lassen: Schlangenbrut! Wer hat euch unterwiesen, dem kommenden Zorn zu entrinnen?
7Wori' tauna tumai mpopeniu' hi Yohanes. Na'uli' Yohanes mpo'uli' -raka: "He koi' to bengku' gau' -ni! Napa pai' tumai-koie? Ba ni'uli' -koina, ma'ala mpai' nipasalewa roe Pue' Ala to neo' mporumpa' -koi?
8So bringet nun Früchte, die der Buße würdig sind, und fanget nicht an, bei euch selbst zu sagen: Wir haben Abraham zum Vater! Denn ich sage euch, Gott vermag dem Abraham aus diesen Steinen Kinder zu erwecken.
8Ane bongko medea-mokoi ngkai jeko' -ni, babehi-mokoi gau' to lompe'. Pai' neo' nipoperaha kamuli-na Abraham-koi! Bona ni'inca: muli Abraham bisa napajadi' Alata'ala ngkai watu-watu toe lau.
9Schon ist aber die Axt an die Wurzel der Bäume gelegt. Ein jeder Baum nun, der nicht gute Frucht bringt, wird abgehauen und ins Feuer geworfen.
9Neo' rata-mi pehuku' Alata'ala! Pehuku' -na hewa pati to rodo ami' -mi hi tawu kaju. Butu ngkaju-na to uma lompe' wua' -na, bate ratoki pai' ratene' hi rala apu."
10Da fragte ihn das Volk und sprach: Was sollen wir denn tun?
10Ntodea mpekune' Yohanes, ra'uli': "Ane wae, napa-kaiwo to kana kibabehi?"
11Und er antwortete und sprach zu ihnen: Wer zwei Röcke hat, gebe dem, der keinen hat; und wer Speise hat, tue ebenso!
11Na'uli' Yohanes: "Hema-koi to rontonga' baju-ni, hantonga' wai' -raka-rawo to uma nakariai. Pai' tauna to ria pongkoni' -ra, bagii-ra-rawo to uma ria pongkoni' -ra."
12Es kamen auch Zöllner, um sich taufen zu lassen, und sprachen zu ihm: Meister, was sollen wir tun?
12Rata wo'o-ra-rawo topesingara' paja' mpopeniu' hi Yohanes. Mepekune' -ra, ra'uli': "Guru, napa-kaiwo to kana kibabehi-e?"
13Er sprach zu ihnen: Fordert nicht mehr, als was euch verordnet ist!
13Natompoi' -ra: "Neo' -koi mesingara' melabi ngkai to rapakatantu topoparenta."
14Es fragten ihn aber auch Kriegsleute und sprachen: Und was sollen wir tun? Und er sprach zu ihnen: Mißhandelt niemand, erhebet keine falsche Anklage und seid zufrieden mit eurem Sold!
14Rata wo'o-ra-rawo tantara mpekune' -i, ra'uli': "Hiaa' beiwa wo'o-ka-kaiwo kai'! Napa-kaiwo to kana kibabehi-e?" Na'uli' -raka: "Neo' -koi mporampaki rewa doo, pai' neo' mpo'ekahi ntodea bona rawai' -koi doi. Hangkuja-mi-hawo gaji' -ni, tarima-mi hante kagoea' nono."
15Da aber das Volk in Erwartung stand und alle in ihren Herzen sich wegen Johannes fragten, ob er selbst vielleicht der Christus wäre,
15Nto'u toe, ntodea ntora mpopea karata-na Magau' Topetolo' to najanci Alata'ala. Hawe'ea-ra mepekune' hi rala nono-ra, meka' ba lue' Yohanes lau-mi Magau' Topetolo' to rapopea toe.
16antwortete Johannes und sprach zu allen: Ich taufe euch mit Wasser; es kommt aber einer, der stärker ist als ich, dem ich nicht gut genug bin, den Riemen seiner Schuhe zu lösen; der wird euch im heiligen Geist und Feuer taufen.
16Toe pai' Yohanes mpo'uli' -raka omea: "Ane aku' -le, mponiu' -koi hante ue-wadi, tanda kamedea-ni ngkai jeko' -ni. Tapi' tumai-i mpai' to meliu kuasa-na ngkai aku'. Bangku' jadi' pahawaa' -na to mpobongka koloro sapatu' -na, uma-a-kuwo natao. Hi'a mpai' to mponiu' -koi hante Inoha' Tomoroli' pai' hante apu.
17Er hat die Worfschaufel in seiner Hand, um seine Tenne durch und durch zu reinigen und den Weizen in seine Scheune zu sammeln; die Spreu aber wird er mit unauslöschlichem Feuer verbrennen.
17Hi'a ma'ala rarapai' -ki tauna to mpowiri' pae. Nagaa' pae to mo'ihi ngkai to lopa' -na duu' -na me'itu'. Pae to mo'ihi napuna' hi rala wilulu-na, pai' to lopa' -na nasuwe hi rala apu to jela' ncuu duu' kahae-hae-na."
18Auch mit vielen andern Ermahnungen noch verkündigte er dem Volk die frohe Botschaft.
18Hewa toei Yohanes mpokeni Kareba Lompe' hi ntodea, pai' naparesai' -ra nte wori' nyala tudui' -na.
19Der Vierfürst Herodes aber, da er von ihm getadelt wurde wegen Herodias, der Frau seines Bruders Philippus, und wegen all des Bösen, was Herodes tat,
19Pai' nakamaro wo'o kasalaa' -na Herodes Antipas, topoparenta hi tana' Galilea, apa' Herodes mpo'ago pai' mpotobine Herodias, tobine ompi' -na moto. Yohanes mpokamaro-i sabana gau' -na toe, pai' sabana hawe'ea gau' -na to dada'a ntani' -na.
20fügte zu allem noch das hinzu, daß er den Johannes ins Gefängnis schloß.
20Jadi', kana'epe-na Herodes pekamaro Yohanes toe, uma-di nabalii' gau' -na to dada'a, nadonihii lau-di: nahoko' lau-imi Yohanes pai' -i natarungku'.
21Es begab sich aber, da alles Volk sich taufen ließ und auch Jesus getauft wurde und betete, daß sich der Himmel auftat
21Kako'ia-na Yohanes ratarungku', bula-na meniu' -pidi mponiu' ntodea, Yesus wo'o-hawo tumai mpopeniu'. Ka'oti-nai raniu', bula-na mosampaya, muu-mule' tebea-mi langi',
22und der heilige Geist in leiblicher Gestalt wie eine Taube auf ihn herabstieg und eine Stimme aus dem Himmel erscholl: Du bist mein geliebter Sohn; an dir habe ich Wohlgefallen!
22pai' Inoha' Tomoroli' mana'u tumai dungku hi Yesus, lence-na hewa danci mangkebodo. Pai' Alata'ala mololita ngkai suruga mpo'uli' -ki Yesus: "Iko toi-mi Ana' -ku to kupe'ahi'. Iko-mi to mpakagoe' nono-ku."
23Und Jesus war ungefähr dreißig Jahre alt, als er anfing zu lehren; und war, wie man meinte, ein Sohn Josephs,
23Nto'u umuru Yesus kira-kira tolu mpulu' mpae, natepu'u-mi pobago-na. Ntuku' pomporataa tauna, Yesus ana' Yusuf, Yusuf ana' Eli,
24welcher war des Eli, des Matthat, des Levi, des Melchi, des Janna, des Joseph,
24Eli ana' Matat, Matat ana' Lewi, Lewi ana' Malkhi, Malkhi ana' Yanai, Yanai ana' Yusuf,
25des Mattathias, des Amos, des Nahum, des Esli, des Nangai,
25Yusuf ana' Matica, Matica ana' Amos, Amos ana' Nahum, Nahum ana' Hesli, Hesli ana' Nagai,
26des Maath, des Mattathias, des Semei, des Joseph, des Juda,
26Nagai ana' Maat, Maat ana' Matica, Matica ana' Simei, Simei ana' Yosekh, Yosekh ana' Yoda,
27des Johanan, des Resa, des Serubbabel, des Sealtiel, des Neri,
27Yoda ana' Yohanan, Yohanan ana' Resa, Resa ana' Zerubabel, Zerubabel ana' Sealtiel, Sealtiel ana' Neri,
28des Melchi, des Addi, des Kosam, des Elmadam, des Er,
28Neri ana' Malkhi, Malkhi ana' Adi, Adi ana' Kosam, Kosam ana' Elmadam, Elmadam ana' Er,
29des Jesus, des Eliezer, des Jorim, des Matthat, des Levi,
29Er ana' Yesua, Yesua ana' Eliezer, Eliezer ana' Yorim, Yorim ana' Matat, Matat ana' Lewi,
30des Simeon, des Juda, des Joseph, des Jonan, des Eliakim,
30Lewi ana' Simeon, Simeon ana' Yehuda, Yehuda ana' Yusuf, Yusuf ana' Yonam, Yonam ana' Elyakim,
31des Melea, des Menna, des Mattatha, des Nathan, des David,
31Elyakim ana' Melea, Melea ana' Mina, Mina ana' Matata, Matata ana' Natan, Natan ana' Daud,
32des Jesse, des Obed, des Boas, des Salmon, des Nahasson,
32Daud ana' Isai, Isai ana' Obed, Obed ana' Boas, Boas ana' Salmon, Salmon ana' Nahason,
33des Aminadab, des Aram, des Esrom, des Perez, des Juda,
33Nahason ana' Aminadab, Aminadab ana' Admin, Admin ana' Arni, Arni ana' Hezron, Hezron ana' Peres, Peres ana' Yehuda,
34des Jakob, des Isaak, des Abraham, des Thara, des Nahor,
34Yehuda ana' Yakub, Yakub ana' Ishak, Ishak ana' Abraham, Abraham ana' Terah, Terah ana' Nahor,
35des Seruch, des Regu, des Peleg, des Eber, des Sela,
35Nahor ana' Serug, Serug ana' Rehu, Rehu ana' Peleg, Peleg ana' Eber, Eber ana' Salmon,
36des Kainan, des Arphaxad, des Sem, des Noah, des Lamech,
36Salmon ana' Kenan, Kenan ana' Arpakhsad, Arpakhsad ana' Sem, Sem ana' Nuh, Nuh ana' Lamekh,
37des Methusala, des Henoch, des Jared, des Maleleel, des Kainan,
37Lamekh ana' Metusalah, Metusalah ana' Henokh, Henokh ana' Yared, Yared ana' Mahalaleel, Mahalaleel ana' Kenan,
38des Enos, des Set, des Adam, Gottes.
38Kenan ana' Enos, Enos ana' Set, Set ana' Adam, Adam ana' Alata'ala.