German: Schlachter (1951)

Uma: New Testament

Matthew

18

1Zu jener Stunde traten die Jünger zu Jesus und sprachen: Wer ist wohl der Größte im Himmelreich?
1Hinto'u toe, tumai-ra ana'guru Yesus mpomohui' -i, ra'uli': "Pue', ane jadi' Magau' -poko mpai', hema to meliu kabohe tuwu' -na hi rala Kamagaua' -nu?"
2Und Jesus rief ein Kind herbei, stellte es mitten unter sie
2Yesus mpokio' hadua ana' to kedi', napopokore hi laintongo' -ra,
3und sprach: Wahrlich, ich sage euch, wenn ihr nicht umkehret und werdet wie die Kinder, so werdet ihr nicht in das Himmelreich kommen!
3pai' na'uli' -raka: "Mpu'u ku'uli' -kokoi: ane uma nibalii' kehi-ni pai' jadi' hewa ana' to kedi' toii, uma-koi mpai' jadi' ntodea Alata'ala.
4Wer nun sich selbst erniedrigt wie dieses Kind, der ist der Größte im Himmelreich.
4Hema to mpakadingki' nono-na pai' jadi' hewa ana' to kedi' tohe'ii, hi'a-mi to bohe mpu'u tuwu' -na ngkai hawe'ea ntodea Alata'ala.
5Und wer ein solches Kind in meinem Namen aufnimmt, der nimmt mich auf.
5Hema to mpotarima hadua ana' to kedi' hewa ana' toii sabana petuku' -na hi Aku', batua-na Aku' -mi to natarima.
6Wer aber einem von diesen Kleinen, die an mich glauben, Ärgernis gibt, für den wäre es besser, daß ein Mühlstein an seinen Hals gehängt und er in die Tiefe des Meeres versenkt würde.
6"Aga hema to mpopanawu' hadua ana' to kedi' alaa-na uma-ipi mepangala' hi Aku', bohe mpu'u pehuku' Alata'ala hi tauna tetui. Agina lau-pi hameha' watu po'ahaa' to bohe ratoe hi wuroko' -na pai' -i ratene' hi rala tahi'.
7Wehe der Welt der Ärgernisse halber! Denn es ist zwar notwendig, daß die Ärgernisse kommen, aber wehe dem Menschen, durch welchen das Ärgernis kommt!
7Silaka tauna hi dunia' toi, apa' wori' to mpopanawu' -ra. Bate ria mpu'u-di to mepanawu' -e, aga silaka-ra tauna to mepanawu' toera.
8Wenn aber deine Hand oder dein Fuß für dich ein Anstoß zur Sünde wird, so haue sie ab und wirf sie von dir! Es ist besser für dich, daß du lahm oder verstümmelt in das Leben eingehest, als daß du zwei Hände oder zwei Füße habest und in das ewige Feuer geworfen werdest.
8"Ane rapa' -na pale-ta hamali ba witi' -ta hamali to mpakeni-ta mojeko', pua' lau-mi pai' petadi. Agina hamali-damo pale-ta ba witi' -ta, asala mporata-ta katuwua' to lompe' dohe Alata'ala. Agina lau-pi toe, ngkai palea ntimalia pai' witia' ntimalia, hiaa' ka'omea-na ratadi-ta hi rala apu to jela' ncuu.
9Und wenn dein Auge für dich ein Anstoß zur Sünde wird, so reiß es aus und wirf es von dir! Es ist besser für dich, daß du einäugig in das Leben eingehest, als daß du zwei Augen habest und in das höllische Feuer geworfen werdest.
9Pai' ane rapa' -na mata-ta hamali to mpakeni-ta mojeko', jungki' pai' petadi. Agina hamali-wadi mata-ta pai' mporata katuwua' to lompe' moto-ta dohe Alata'ala, ngkai mataa ntimalia, hiaa' ka'omea-na ratadi-ta hi rala apu naraka.
10Sehet zu, daß ihr keinen dieser Kleinen verachtet! Denn ich sage euch, ihre Engel im Himmel schauen allezeit das Angesicht meines Vaters im Himmel.
10"Jadi', pelompehi mpu'u-koi, neo' -koi uma mposaile' ana' -ana' to kedi' hewa ana' tohe'ii, nau' hadua. Apa' mpu'u-mpu'u ku'uli' -kokoi: mala'eka to mpodoo-ra tida ncuu hi nyanyoa Tuama-ku to hi rala suruga. ((
11Denn des Menschen Sohn ist gekommen, das Verlorene zu retten.
11Apa' patuju-ku Aku' Ana' Manusia' tumai hi dunia', bona mpopali' tauna to molaa ngkai Alata'ala pai' mpohore-ra ngkai huku' jeko' -ra.))
12Was dünkt euch? Wenn ein Mensch hundert Schafe hat, und es verirrt sich eines von ihnen, läßt er nicht die neunundneunzig auf den Bergen, geht hin und sucht das Verirrte?
12"Beiwa pomporata-ni? Ria hadua tauna to ria bima-na ha'atu ma'a-na. Ane moronto hama'a, napa to nababehi? Tantu napalahii bima-na to sio mpulu' sio hi panapa bulu', pai' -i hilou mpopali' to hama'a to moronto toei.
13Und wenn es sich begibt, daß er es findet, wahrlich, ich sage euch, er freut sich über dasselbe mehr als über die neunundneunzig, die nicht verirrt waren.
13Pai' ane narua' nculii' -ipi, mpu'u ku'uli' -kokoi meliu-mi kagoe' -na mpokagoe' bima to hama'a toei, ngkai bima-na to sio mpulu' sio to uma-ra-rana moronto.
14Also ist es auch nicht der Wille eures Vaters im Himmel, daß eines dieser Kleinen verloren gehe.
14Wae wo'o Tuama-ni hi rala suruga, uma napokonoi ane ria hadua ngkai ana' to kedi' toi to molaa ngkai Hi'a.
15Wenn aber dein Bruder an dir gesündigt hat, so gehe hin und weise ihn zurecht unter vier Augen. Hört er auf dich, so hast du deinen Bruder gewonnen.
15"Ane ria ompi' hampepangalaa' -ta to masala' hi kita', hilou-ta mpohirua' -ki, pai' uli' -ki sala' -na. Tababehi toe hante uma ria to ngincai, muntu' kita' tau rodua-wadi. Ane napangala' lolita-ta, lompe' nculii' -mi pohintuwu' -ta.
16Hört er aber nicht, so nimm noch einen oder zwei mit dir, damit jede Sache auf der Aussage von zwei oder drei Zeugen beruhe.
16Aga ane uma-i dota mpangala' lolita-ta, po'ema' hadua ba rodua dohe-ta hilou mpololitai-i. Apa' hi rala Buku Tomoroli' owi te'uki' hewa toi: `Ane ria tauna to rapakilu mpobabehi sala', kana ria nte rodua ba tolu to jadi' sabi', bona monoa' -mi kara-kara-na.'
17Hört er aber diese nicht, so sage es der Gemeinde. Hört er aber auch die Gemeinde nicht, so gelte er dir wie ein Heide und Zöllner.
17Ane uma-i dota mpangala' lolita sabi' toera, bua' -imi hi hawe'ea ompi' hampepangalaa'. Ane uma oa' napangalai' nau' hawe'ea ompi' hampepangalaa' mpoparesai' -i, pelele' lau-imi-hana, taponcawa hewa tauna to uma mpo'incai Alata'ala lau-imi, pai' hewa tauna to dada'a kehi-ra.
18Wahrlich, ich sage euch, was ihr auf Erden binden werdet, das wird im Himmel gebunden sein, und was ihr auf Erden lösen werdet, das wird im Himmel gelöst sein.
18"Penonoi-koi! Napa to nibotuhi hi dunia', tetu wo'o to nabotuhi Alata'ala hi rala suruga: Ane koi' mpo'uli' neo', Alata'ala-mi to mpo'uli' neo'. Ane koi' mpo'uli' ma'ala moto, Alata'ala-mi to mpo'uli' ma'ala moto.
19Weiter sage ich euch, wenn zwei von euch übereinkommen werden auf Erden über irgend eine Sache, für die sie bitten wollen, so soll sie ihnen zuteil werden von meinem Vater im Himmel.
19Ku'uli' wo'o: ane ria-koi hi dunia' toi nte rodua to hintuwu' mekakae mperapi' ba napa-napa, posampaya-ni toe natompoi' Tuama-ku to hi rala suruga.
20Denn wo zwei oder drei in meinem Namen versammelt sind, da bin ich mitten unter ihnen.
20Apa' hiapa tauna morumpu sabana Aku', nau' rodua ba tolu-ra-wadi, ria-a dohe-ra."
21Da trat Petrus herzu und sprach: Herr, wie oft soll ich meinem Bruder vergeben, welcher gegen mich sündigt? Bis siebenmal?
21Oti toe, Petrus mpomohui' Yesus pai' mpekune' -i, na'uli': "Pue', ane ompi' hampepangalaa' -ku masala' hi aku', hangkuja ngkani kana ku'ampungi-i? Nte pitu ngkani?"
22Jesus antwortete ihm: Ich sage dir, nicht bis siebenmal, sondern bis siebzigmalsiebenmal!
22Na'uli' Yesus: "Uma wule' pitu ngkani-wadi. Nau' mo'atu-atu ngkani-nai masala' hi kita', kana ta'ampungi-i.
23Darum ist das Himmelreich gleich einem Könige, der mit seinen Knechten rechnen wollte.
23Apa' Alata'ala hewa magau' to hi rala lolita rapa' toi: Ria hadua magau' doko' mpowile inta batua-na.
24Und als er anfing zu rechnen, ward einer vor ihn gebracht, der war zehntausend Talente schuldig.
24Lomo' -na, ria hadua batua rakeni hi nyanyoa-na to mo'inta hi juta-na.
25Da er aber nicht bezahlen konnte, befahl sein Herr, ihn und sein Weib und seine Kinder und alles, was er hatte, zu verkaufen und also zu bezahlen.
25Uma mpu'u-hawo nakulei' mpobayari inta-na toe. Jadi', mohawa' -mi magau' toei, na'uli': `Pobalu' lau-imi batua tetui hante ana' -na pai' tobine-na pai' hawe'ea rewa-na, pobayari-ki inta-na.'
26Da warf sich der Knecht vor ihm nieder und sprach: Herr, habe Geduld mit mir, so will ich dir alles bezahlen!
26"Powingkotu' -nami batua toei hi nyanyoa magau', mpopepoka'ahi', na'uli': `Mosabara-ko Magau', kubayari moto-kuwo mpai' inta-ku!'
27Da erbarmte sich der Herr dieses Knechtes und gab ihn frei und erließ ihm die Schuld.
27"Ngkai ree, metumu' lau-mi ahi' -na magau' mpoka'ahi' batua-na toei. Nabahaka-imi pai' na'uli' -ki: `Inta-nu, uma-pi mingki' nubayari.'
28Als aber dieser Knecht hinausging, fand er einen Mitknecht, der war ihm hundert Denare schuldig; den ergriff er, würgte ihn und sprach: Bezahle, was du schuldig bist!
28"Palai-na batua toei, napohirua' -ki hadua hingka batua-na to mo'inta hi hi'a hi ncobu-na-wadi. Napentoe doo-na toei, nabaga' pai' na'uli' -ki: `Bayari omea-mi inta-nu!'
29Da warf sich sein Mitknecht nieder, bat ihn und sprach: Habe Geduld mit mir, so will ich dir alles bezahlen!
29"Powingkotu' -nami-hawo doo-na toei mpopepoka'ahi', na'uli': `Mosabara-ko ulu bale, kubayari moto-kuwo mpai' inta-ku!'
30Er aber wollte nicht, sondern ging hin und warf ihn ins Gefängnis, bis er bezahlt hätte, was er schuldig war.
30Aga uma napangalai' pomperapia' -na toe. Napopesua' lau-imi hi rala tarungku' duu' -na tebayari omea inta-na.
31Als aber seine Mitknechte sahen, was geschehen war, wurden sie sehr betrübt, kamen und berichteten ihrem Herrn die ganze Geschichte.
31"Karahilo-na batua to ntani' -na napa to jadi' tohe'e, peda' lia-mi-rawo nono-ra. Hilou-ramo hi magau' mpo'uli' kehi batua toei-e we'i.
32Da ließ sein Herr ihn kommen und sprach zu ihm: Du böser Knecht! Jene ganze Schuld habe ich dir erlassen, weil du mich batest;
32Mpo'epe toe we'i, kamoroe-nami magau'. Mpohubui-i tauna hilou mpokio' batua to dada'a gau' -na tohe'ei. Karata-na, na'uli' -ki: `Dada'a lia-ko! Inta-nu kupori-mi ngkai rala buku-ku, apa' moranempale-moko hi aku'.
33solltest denn nicht auch du dich über deinen Mitknecht erbarmen, wie ich mich über dich erbarmt habe?
33Napa-di-kona pai' uma nupoka'ahi' hingka batua-nu, hewa aku' mpoka'ahi' -koe!'
34Und voll Zorn übergab ihn sein Herr den Peinigern, bis er alles bezahlt hätte, was er schuldig war.
34Uma-pi mowo roe-na magau'. Batua to dada'a gau' -na toei napopesua' hi rala tarungku' duu' -na tebayari oti inta-na."
35Also wird auch mein himmlischer Vater mit euch verfahren, wenn ihr nicht ein jeder seinem Bruder von Herzen die Fehler vergebet.
35Napohudu Yesus lolita rapa' toe, na'uli': "Wae wo'o Tuama-ku to hi rala suruga mpobabehi hi koi' -e, ane uma-koi mpo'ampungi doo-ni ngkai nono-ni mpu'u."