German: Schlachter (1951)

Uma: New Testament

Matthew

23

1Da sprach Jesus zum Volk und zu seinen Jüngern:
1Ngkai ree, Yesus mpololitai ntodea pai' topetuku' -na, na'uli':
2Die Schriftgelehrten und Pharisäer haben sich auf Moses Stuhl gesetzt.
2"Guru-guru agama pai' to Parisi mohura hi pohuraa Musa, apa' hira' to mpotudui' -koi Atura Musa.
3Alles nun, was sie euch sagen, das tut und haltet; aber nach ihren Werken tut nicht; denn sie sagen es wohl, tun es aber nicht.
3Toe pai' kana nituku' omea napa to ratudui' -kokoi. Aga neo' nipenau' po'ingku-ra, apa' hira' toe uma mpotuku' napa to ratudui' -kokoi.
4Sie binden aber schwere und kaum erträgliche Bürden und legen sie den Menschen auf die Schultern; sie selbst aber wollen sie nicht mit einem Finger berühren.
4Hira' toe mpopokoloi ntodea hante parenta pai' ada to motomo, hiaa' hira' moto, uma-ra mpotulungi ntodea mpotuku' parenta pai' ada toe.
5Alle ihre Werke aber tun sie, um von den Leuten gesehen zu werden. Sie machen ihre Denkzettel breit und die Säume an ihren Kleidern groß
5"Wori' moto-hawo po'ingku-ra to lompe', aga patuju-ra mpobabehi po'ingku toe, bona rahilo doo-wadi. Mpopake' -ra tali posampaya to mopepa' -pepa', pai' rapokaloe wua' baju-ra, bona petuku' -ra hi Atura Musa ma'ala rahilo doo.
6und lieben den obersten Platz bei den Mahlzeiten und den Vorsitz in den Synagogen
6Goe' -ra ane rapopohura-ra hi pohuraa to lompe' hi posusaa'. Goe' -ra rapopohura hi pohuraa karabilaa' hi tomi posampayaa.
7und die Begrüßungen auf den Märkten und wenn sie von den Leuten Rabbi genannt werden!
7Goe' -ra ane ria tauna hi wiwi' karajaa motingkua' mpotabe-ra pai' mpokahangai' -ra `Guru.'
8Ihr aber sollt euch nicht Rabbi nennen lassen, denn einer ist euer Meister, Christus; ihr aber seid alle Brüder.
8"Aga koi', neo' -koi mpopebila' pai' doko' rakahangai' `Guru,' apa' hadua-wadi Guru-ni, pai' koi' omea ntali ompi' -wadi.
9Nennet auch niemand auf Erden euren Vater; denn einer ist euer Vater, der himmlische.
9Pai' neo' wo'o nipomolangko rahi ba hema-hema hi dunia' toi pai' mpokahangai' -ra `Tuama,' apa' Tuama-ni hadua-wadi, Hi'a-mi Tuama-ni to hi rala suruga.
10Auch sollt ihr euch nicht Lehrer nennen lassen; denn einer ist euer Lehrer, Christus.
10Pai' neo' wo'o-koi doko' rakahangai' `Pangkeni,' apa' Pangkeni-ni hadua-wadi, Hi'a-mi Magau' Topetolo'.
11Der Größte aber unter euch soll euer Diener sein.
11Hema-koi to doko' bohe tuwu' -na, kana jadi' pahawaa' hi doo-na.
12Wer sich aber selbst erhöht, der wird erniedrigt werden, und wer sich selbst erniedrigt, der wird erhöht werden.
12Tauna to mpakalangko nono-ra, Pue' Ala bate mpodingkihi-ra, pai' tauna to mpakadingki' nono-ra, Pue' Ala mpomolangko-ra.
13Aber wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr das Himmelreich vor den Menschen zuschließet! Ihr selbst geht nicht hinein, und die hinein wollen, die laßt ihr nicht hinein.
13"Pai' koi' guru agama pai' to Parisi! Bate mporata silaka-koi mpai'! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Tauna to doko' jadi' ntodea Alata'ala, nitagi-ra. Koi' moto uma dota jadi' ntodea-na Alata'ala, pai' tau ntani' -na to doko' jadi' ntodea-na, nihalawai' lau-rada. ((
14Wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr der Witwen Häuser fresset und zum Schein lange betet. Darum werdet ihr ein schwereres Gericht empfangen!
14"Silaka-koi, guru agama pai' to Parisi! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Nibagiu tobine tobalu pai' nihagoi tomi-ra. Pai' mosampaya-koi nipomoloe-loe, bona tewunii' gau' -ni to dada'a tetu. Motomo lia mpai' huku' -ni.))
15Wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr Meer und Land durchziehet, um einen einzigen Judengenossen zu machen, und wenn er es geworden ist, macht ihr ein Kind der Hölle aus ihm, zwiefältig mehr, als ihr seid!
15"Silaka-koi, guru agama pai' to Parisi! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Mako' molaa-koi medipo tahi' modao' hi role-na, bona ngalai' ria nte hadua tauna to jadi' topetuku' -ni. Pai' ane ria-pi topetuku' -ni, nitudui' -ra mpotuku' pebagiu-ni, alaa-na meliu kadada'a gau' -ra ngkai koi', pai' meliu kamasipato' -ra rahuku' hi naraka ngkai koi'.
16Wehe euch, ihr blinden Führer, die ihr saget: Wer beim Tempel schwört, das gilt nichts; wer aber beim Gold des Tempels schwört, der ist gebunden.
16"Bate silaka-koi mpai'! Koi' hewa to wero to doko' mpotete' doo! Metudui' -koi hewa toi: Ane ria tauna to mpobabehi pojanci pai' mosumpa-i mpokahangai' Tomi Alata'ala, ni'uli' uma-i tehoo' hante sumpa-na toe. Hiaa' ane mpokahangai' -i bulawa to hi rala Tomi Alata'ala, tehoo' -i hante sumpa-na toe.
17Ihr Narren und Blinde, was ist denn größer, das Gold oder der Tempel, der das Gold heiligt?
17Wojo mpu'u-koi, hewa to wero-koi! Ha ni'uli' -koina bulawa to meliu ngkai Tomi Alata'ala! Hiaa' bo Tomi Alata'ala toe-di to mpomoroli' bulawa to hi rala-na.
18Und: Wer beim Brandopferaltar schwört, das gilt nichts; wer aber beim Opfer schwört, welches darauf liegt, der ist gebunden.
18Metudui' wo'o-koi hewa toi: Ane tauna mosumpa mpokahangai' meja' pontunua pepue' to hi rala Tomi Alata'ala, uma-i tehoo' hante sumpa-na toe. Aga ane mpokahangai' -i pepue' to ratunu hi lolo meja' toe, ni'uli' bate tehoo' -i hante sumpa-na.
19Ihr Blinden! Was ist denn größer, das Opfer oder der Brandopferaltar, der das Opfer heiligt?
19Hewa to wero mpu'u-koi! Ha ni'uli' -koina, pepue' to meliu ngkai meja' pontunua pepue'? Uma-e', apa' meja' toe-di to mpomoroli' pepue' to hi lolo-nae.
20Darum, wer beim Altar schwört, der schwört bei ihm und bei allem, was darauf ist.
20Ane tauna mosumpa mpokahangai' meja' pontunua pepue', batua-na mpokahangai' -i meja' toe pai' hawe'ea to ratunu hi lolo-na.
21Und wer beim Tempel schwört, der schwört bei ihm und bei dem, der darin wohnt.
21Pai' ane tauna mosumpa mpokahangai' Tomi Alata'ala, batua-na mpokahangai' -i Tomi Alata'ala pai' Alata'ala to mo'oha' hi tomi toe.
22Und wer beim Himmel schwört, der schwört bei dem Throne Gottes und bei dem, der darauf sitzt.
22Pai' ane tauna mosumpa mpokahangai' suruga, batua-na mpokahangai' -i pohuraa Alata'ala, pai' mpokahangai' wo'o-i Alata'ala to mohura hi pohuraa toe.
23Wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr die Minze und den Anis und den Kümmel verzehntet und das Wichtigere im Gesetz vernachlässiget, nämlich das Gericht und das Erbarmen und den Glauben! Dies sollte man tun und jenes nicht lassen.
23"Silaka-koi, guru agama pai' to Parisi! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Ntahawe' hinu'a to kedi', hewa tarangkada', ngkoromonyi' pai' wunga bonea, nipopepue' hampobagiahampulu' hi Alata'ala. Hiaa' parenta hi rala Atura Pue' to bohe mpu'u, hewa po'ingku to monoa', ma'ahi' hi doo, pai' mpo'ihii' janci, uma nisaile'. Kakoo-kono-na, ke parenta to bohe toe-hanale to kana nituku' -e, pai' neo' wo'o nilipo' mpotuku' parenta to kedi'.
24Ihr blinden Führer, die ihr Mücken seihet und Kamele verschlucket!
24Koi' hewa towero to mpotete' doo. Koi' hewa tauna to mpolali koromu' nete' ngkai ue ininu-ni, hiaa' hama'a unta, to bohe lia, ni'ome' lau.
25Wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr das Äußere des Bechers und der Schüssel reiniget; inwendig aber sind sie voller Raub und Unmäßigkeit!
25"Silaka-koi, guru agama pai' to Parisi! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Koi' hewa tauna to mpobohoi' sangkiri' pai' piri hi mali-na-wadi, hiaa' hi rala-na babo' moto. Ada agama to kahiloa hi mali-na-wadi nituku' lia. Hiaa' hi rala nono-ni jampa pai' mpokahina anu doo-koi.
26Du blinder Pharisäer, reinige zuerst das Inwendige des Bechers und der Schüssel, damit auch das Äußere rein werde!
26Hewa towero mpu'u-koi, koi' to Parisi! Bohoi' ulu rala-na sangkiri', bona lompe' wo'o to hi mali-na.
27Wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr getünchten Gräbern gleichet, welche auswendig zwar schön scheinen, inwendig aber voller Totengebeine und allen Unrats sind!
27"Silaka-koi, guru agama pai' to Parisi! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Hewa daeo' to rasapuru' bula-koi: hi mali-na lompe' -damo hiloa-na, hiaa' bo hi rala-na paka' wuku kiu pai' wori' nyala to merungkui.
28So erscheinet auch ihr äußerlich vor den Menschen als gerecht, inwendig aber seid ihr voller Heuchelei und Gesetzwidrigkeit.
28Wae wo'o koi': ane hi pogau' to hi mali-na to rahilo doo, monoa' -koi. Hiaa' hi rala nono-ni topebagiu-koi pai' dada'a kehi-ni.
29Wehe euch, Schriftgelehrte und Pharisäer, ihr Heuchler, daß ihr die Gräber der Propheten bauet und die Denkmäler der Gerechten schmücket
29"Silaka-koi, guru agama pai' to Parisi! Lompe' hi mali-na-wadi-koi! Nipenasa-damo mpakalompe' daeo' -ra nabi-nabi pai' tauna to monoa' owi.
30und saget: Hätten wir in den Tagen unsrer Väter gelebt, wir hätten uns nicht mit ihnen des Blutes der Propheten schuldig gemacht.
30Molangko nono-ni, ni'uli': `Ane ke rapa' -na tuwu' -makai hingkala'ia hante totu'a-kai owi, ke uma-ka-kaina mpodohei-ra mpatehi nabi-nabi.'
31So gebt ihr ja über euch selbst das Zeugnis, daß ihr Söhne der Prophetenmörder seid.
31Jadi', nipangaku' moto kakoi' -na muli-ra to mpatehi nabi-nabi, pai' kehi ntu'a-ni tetu bate ni'uhi.
32Ja, machet nur das Maß eurer Väter voll!
32Wae-pi, pokaliliu lau-mi mpobabehi jeko' hewa to rababehi ntu'a-ni tetu!
33Ihr Schlangen! Ihr Otterngezüchte! Wie wollt ihr dem Gerichte der Hölle entgehen?
33"He topebagiu, he koi' to bengku' gau' -ni! Ha ni'uli' -koina tewi'iha-koi mpai' ngkai huku' -ni hi rala naraka-e?
34Darum, siehe, ich sende zu euch Propheten und Weise und Schriftgelehrte; und etliche von ihnen werdet ihr töten und kreuzigen, und etliche werdet ihr in euren Synagogen geißeln und sie verfolgen von einer Stadt zur andern;
35Ntu'a-ni owi mpopatehi wori' tauna to monoa' ingku-ra, ntepu'u ngkai kampopatehi-ra Habel, tauna to monoa' ingku-na owi, rata-rata hi kampopatehi-ni Zakharia ana' Berekia, to nipatehi hi berewe Tomi Alata'ala hi olo' tomi to moroli' pai' meja' pontunua pepue'. Jadi', hi koi' to tuwu' tempo toi, kupahawa' wo'o mpai' nabi, tauna to pante pai' guru to mpotudui' -koi lolita-ku. Hantongo' -ra mpai' nipatehi, hantongo' -ra niparika', ria wo'o-ra to niweba' hi rala tomi posampayaa-ni, ria wo'o-ra to nidapa' hilou hi ngata-ngata petiboa' -ra. Ka'omea-na mpai', koi' to tuwu' tempo toi-mi to mpokolo hawe'ea kasalaa' totu'a-ni to mpatehi tauna to monoa' owi.
35auf daß über euch komme alles gerechte Blut, das auf Erden vergossen worden ist, vom Blute Abels, des Gerechten, an bis auf das Blut Zacharias, des Sohnes Barachias, welchen ihr zwischen dem Tempel und dem Altar getötet habt.
36Wae mpu'u-di! Koi' to tuwu' tempo toi bate rahuku' sabana hawe'ea kasalaa' -ra totu'a-ni toe.
36Wahrlich, ich sage euch, dies alles wird über dieses Geschlecht kommen.
37"Ee to Yerusalem! to Yerusalem! Nipatehi-ra-koina nabi-nabi, pai' nipana' watu-ra-koina tauna to nasuro Alata'ala hi koi'. Wori' ngkani-mi kupehuka' ngkupui-koi, hewa hama'a manu' tina mpo'urui ana' -na hi une' pani' -na, aga uma-koi dota.
37Jerusalem, Jerusalem, die du tötest die Propheten und steinigst, die zu dir gesandt sind! Wie oft habe ich deine Kinder sammeln wollen, wie eine Henne ihre Küchlein unter die Flügel sammelt, aber ihr habt nicht gewollt!
38Bona ni'inca: tomi pepuea' -ni toi napalahii-kokoi mpai' Alata'ala.
38Siehe, euer Haus wird euch öde gelassen werden;
39Mpu'u ku'uli' -kokoi, uma-apa nihiloi, duu' -na rata tempo-na ni'uli': `Une' -imi to rata mpokeni hanga' Pue' Ala!'"
39denn ich sage euch: Ihr werdet mich von jetzt an nicht mehr sehen, bis ihr sprechen werdet: Gelobt sei, der da kommt im Namen des Herrn!