1Als er aber die Volksmenge sah, stieg er auf den Berg; und als er sich setzte, traten seine Jünger zu ihm.
1Kanahilo-na Yesus tauna to wori' toera, manake' -imi hilou hi bulu' -na, pai' -i mohura. Rata-ramo topetuku' -na mpomohui' -i.
2Und er tat seinen Mund auf, lehrte sie und sprach:
2Natudui' -ra, na'uli' -raka:
3Selig sind die geistlich Armen; denn ihrer ist das Himmelreich!
3"Marasi' tauna to mpo'inca kampe'ahii' tuwu' -ra hi poncilo Alata'ala, apa' hira' toe-mi mpai' to jadi' ntodea Alata'ala, pai' Alata'ala jadi' Magau' -ra.
4Selig sind die Trauernden; denn sie sollen getröstet werden!
4Marasi' tauna to susa' nono-ra, apa' Alata'ala moto mpai' mpotanta'u-ra.
5Selig sind die Sanftmütigen; denn sie werden das Land ererben!
5Marasi' tauna to dingki' nono-ra, apa' hira' mpai' to mporata napa to najanci Alata'ala.
6Selig sind, die nach der Gerechtigkeit hungern und dürsten; denn sie sollen satt werden!
6Marasi' tauna to doko' lia jadi' monoa' hi poncilo Alata'ala, apa' Alata'ala moto mpai' to mpowai' -ra napa to rapali' toe.
7Selig sind die Barmherzigen; denn sie werden Barmherzigkeit erlangen!
7Marasi' tauna to ma'ahi' hi doo-ra, apa' Alata'ala wo'o mpai' mpoka'ahi' -ra.
8Selig sind, die reines Herzens sind; denn sie werden Gott schauen!
8Marasi' tauna to moroli' nono-ra, apa' hira' mpai' to mpohilo Alata'ala.
9Selig sind die Friedfertigen; denn sie werden Gottes Kinder heißen!
9Marasi' tauna to mpopohintuwu' doo, apa' hira' -mi mpai' to rahanga' ana' Alata'ala.
10Selig sind, die um der Gerechtigkeit willen verfolgt werden; denn ihrer ist das Himmelreich!
10Marasi' tauna to rabalinai' sabana mpobabehi-ra konoa Alata'ala, apa' hira' toe-mi mpai' to jadi' ntodea Alata'ala, pai' Alata'ala jadi' Magau' -ra.
11Selig seid ihr, wenn sie euch schmähen und verfolgen und lügnerisch allerlei Arges wider euch reden um meinetwillen!
11"Marasi' -koi ane raruge' -koi tauna, rabalinai' pai' rabalihi-koi hante wori' nyala lolita pebalihi sabana petuku' -ni hi Aku'.
12Freuet euch und frohlocket; denn euer Lohn ist groß im Himmel; denn also haben sie die Propheten verfolgt, die vor euch gewesen sind.
12Nabi-nabi to owi, rabalinai' wo'o-ra-rawo hewa toe. Jadi', pakagoe' -mi nono-ni, apa' bohe mpai' rasi' to nirata hi rala suruga.
13Ihr seid das Salz der Erde. Wenn aber das Salz fade wird, womit soll es wieder salzig gemacht werden? Es taugt zu nichts mehr, als daß es hinausgeworfen und von den Leuten zertreten werde.
13"Koi' to mpotuku' -a ma'ala rarapai' -ki poi', to mpokeni kalompea' hi manusia'. Aga ane uma-di nituku' tudui' -kue, koi' hewa poi' to mononto, uma-pi bisa rapomopoi' nculii', pai' uma-pi ria kalaua-na, alaa-na ratadi-mi pai' rapolisaa.
14Ihr seid das Licht der Welt. Es kann eine Stadt, die auf einem Berge liegt, nicht verborgen bleiben.
14"Koi' to mpotuku' -a, hewa baja to mpobajahi hawe'ea tauna. Ngata to rawangu hi lolo bulu' uma kalerua.
15Man zündet auch nicht ein Licht an und setzt es unter den Scheffel, sondern auf den Leuchter, so leuchtet es allen, die im Hause sind.
15Pai' uma ria tauna to mposuwe palita pai' napopoi' hante kura. Bate natu'u hi pontu'ua-na bona hini-na rahilo hawe'ea tauna to hi rala tomi.
16So soll euer Licht leuchten vor den Leuten, daß sie eure guten Werke sehen und euren Vater im Himmel preisen.
16Wae wo'o baja to hi rala nono-ni neo' niwuni. Kana lompe' kehi-ni, bona hawe'ea tauna mpohilo, alaa-ra mpo'une' Tuama-ni to hi rala suruga.
17Ihr sollt nicht wähnen, daß ich gekommen sei, das Gesetz oder die Propheten aufzulösen! Ich bin nicht gekommen aufzulösen, sondern zu erfüllen.
17"Neo' nipekiri katumai-ku tohe'i-e, ba tumai mpokero Atura Pue' to na'uki' Musa hante tudui' nabi-nabi owi. Uma-a tumai mpokero. Katumai-ku toi-le, bona mpopadupa' napa to te'uki' hi rala Atura toe.
18Denn wahrlich, ich sage euch, bis daß Himmel und Erde vergangen sind, wird nicht ein Jota noch ein einziges Strichlein vom Gesetz vergehen, bis alles geschehen ist.
18Mpu'u-mpu'u ku'uli' -kokoi: butu mela lolita to te'uki' hi rala Buku Atura Pue' bate kana madupa'. Ane da rii-ria-pidi langi' pai' dunia' toi, uma ria hamelaa lolita hi rala Atura Pue' to uma madupa', nau' to kedi' lia.
19Wer nun eines von diesen kleinsten Geboten auflöst und die Leute also lehrt, der wird der Kleinste heißen im Himmelreich, wer sie aber tut und lehrt, der wird groß heißen im Himmelreich.
19Toe pai' ku'uli' -kokoi, hema-hema to mpotiboki nau' hanyala-wadi parenta to hi rala Atura Pue', nau' parenta to kedi' lia, pai' mpotudui' tau ntani' -na mpobabehi hewa toe wo'o, tau tetui mpai' to kedi' lia katuwu' -na ngkai hawe'ea ntodea-na Alata'ala. Aga hema to mpotuku' hawe'ea parenta to hi rala Atura Pue' pai' mpotudui' tau ntani' -na mpobabehi hewa toe wo'o, tau tetui to bohe lia katuwu' -na ngkai hawe'ea ntodea Alata'ala.
20Denn ich sage euch: Wenn eure Gerechtigkeit die der Schriftgelehrten und Pharisäer nicht weit übertrifft, so werdet ihr gar nicht in das Himmelreich eingehen!
20Jadi', ku'uli' -kokoi: ane uma-koi jadi' monoa' hi poncilo Alata'ala, bate uma-koi jadi' ntodea-na hi rala Kamagaua' -na. Pai' kamonoa' -ni tetu kana meliu ngkai kamonoa' -ra guru agama pai' to Parisi.
21Ihr habt gehört, daß zu den Alten gesagt ist: «Du sollst nicht töten»; wer aber tötet, der wird dem Gericht verfallen sein.
21"Ni'inca moto parenta to ra'uli' -raka ntu'a-ta owi to mpo'uli': `Neo' mepatehi, pai' hema to mepatehi kana rapohurai kara-kara-na pai' rahuku'.'
22Ich aber sage euch: Jeder, der seinem Bruder zürnt, wird dem Gericht verfallen sein. Wer aber zu seinem Bruder sagt: Raka! der wird dem Hohen Rat verfallen sein. Wer aber sagt: Du Narr! der wird dem höllischen Feuer verfallen sein.
22Aga Aku' mpo'uli': hema to mpokaroe doo-na, bate rapohurai mpai' kara-kara-na. Hema to mpotipo' doo-na, bate-na rakeni hi topohura bohe. Pai' hema to mpakiwojo doo-na, masipato' lia-i ratadi hi rala apu naraka.
23Wenn du nun deine Gabe zum Altar bringst und daselbst eingedenk wirst, daß dein Bruder etwas wider dich habe,
23"Jadi', ane rapa' -na mesua' -ta hi Tomi Alata'ala doko' mpokeni pepue' -ta, pai' muu-mule' takiwoi karia-na doo-ta to peda' nono-na hi kita',
24so laß deine Gabe dort vor dem Altar und gehe zuvor hin und versöhne dich mit deinem Bruder und alsdann komm und opfere deine Gabe.
24bahaka-mi ulu pepue' -ta hi nyanyoa meja' pontunua pepue', nculii' -tamo ulu momekalompei'. Oti toe-di, pai' lako' nculii' -ta hilou mpotonu pepue' -ta hi Alata'ala.
25Sei deinem Widersacher bald geneigt, während du noch mit ihm auf dem Wege bist; damit der Widersacher dich nicht etwa dem Richter überantworte, und der Richter dich dem Gerichtsdiener übergebe, und du ins Gefängnis geworfen werdest.
25"Wae wo'o, ane ria to doko' mpakilu-ta hi topohura, pari-pari mpali' kahintuwuaa' nto'u-ta hi lengko ohea-pidi hilou hi topohura. Apa' ane uma ria kahintuwuaa' -ta, bate nabua' -ta mpai' hi topohura, pai' topohura mpotonu-ta hi polisi, pai' polisi mpopesua' -ta hi rala tarungku'.
26Wahrlich, ich sage dir, du wirst von dort nicht herauskommen, bis du den letzten Heller bezahlt hast!
26Mpu'u-mpu'u ku'uli': uma-tapa tebahaka ngkai rala tarungku' ane da koo-ko'ia oti tabayari waya' -ta.
27Ihr habt gehört, daß zu den Alten gesagt ist: «Du sollst nicht ehebrechen!»
27"Ni'inca moto karia-na parenta owi to mpo'uli': `Neo' mobualo'.'
28Ich aber sage euch: Wer ein Weib ansieht, ihrer zu begehren, der hat in seinem Herzen schon Ehebruch mit ihr begangen.
28Aga Aku' mpo'uli': hema to mponaa tobine pai' ria nono-na mpokahina-i, mobualo' -imi hi rala nono-na.
29Wenn dir aber dein rechtes Auge ein Anstoß zur Sünde wird, so reiß es aus und wirf es von dir. Denn es ist besser für dich, daß eins deiner Glieder verloren gehe, als daß dein ganzer Leib in die Hölle geworfen werde.
29Jadi', ane rapa' -na mata ka'ana-ta to mpakeni-ta mojeko', jungki' lau-imi pai' petadi. Agina lau-pi moronto mata-ta hamali, ngkai hawe'ea woto-ta ratadi hi rala naraka.
30Und wenn deine rechte Hand für dich ein Anstoß zur Sünde wird, so haue sie ab und wirf sie von dir. Denn es ist besser für dich, daß eins deiner Glieder verloren gehe, als daß dein ganzer Leib in die Hölle geworfen werde.
30Ane rapa' -na pale ka'ana-ta mpakeni-ta mojeko', pua' pai' petadi. Agina lau-pi moronto pale-ta hamali, ngkai hawe'ea woto-ta ratadi hi rala naraka.
31Es ist auch gesagt: «Wer sich von seiner Frau scheidet, der gebe ihr einen Scheidebrief.»
31"Ria wo'o lolita owi to mpo'uli': Ane ria tomane to mpogaa' -ki tobine-na, kana nawai' -i sura pogaa'.
32Ich aber sage euch: Wer sich von seiner Frau scheidet, ausgenommen wegen Unzucht, der macht, daß sie die Ehe bricht. Und wer eine Geschiedene zur Ehe nimmt, der bricht die Ehe.
32Aga Aku' mpo'uli': hema to mpobahaka tobine-na, bo tobine-na toe uma-hawo mogau' sala', mojeko' -i, apa' hi'a to mebahaka toei mpakeni tobine-na mobualo', ane motomanei nculii' -i. Pai' tomane to mpotobine kabulisa doo, mobualo' wo'o-imi-hawo.
33Wiederum habt ihr gehört, daß zu den Alten gesagt ist: «Du sollst nicht falsch schwören; du sollst aber dem Herrn deine Schwüre halten.»
33"Ni'inca wo'o karia-na parenta to ra'uli' -raka ntu'a-ta owi to mpo'uli': `Neo' mo'ungkere' ngkai pojanci-nu ba posumpa-nu. Napa to nujanci-mi hi nyanyoa Alata'ala, bate kana nubabehi.'
34Ich aber sage euch, daß ihr überhaupt nicht schwören sollt, weder bei dem Himmel, denn er ist Gottes Thron,
35Aga Aku' mpo'uli': neo' lau-ta mosumpa. Ane mpobabehi-ta janci, neo' mosumpa mpokahangai' langi' ba dunia'. Apa' langi' pohuraa Alata'ala, pai' dunia' pentodua-na. Neo' mosumpa mpokahangai' ngata Yerusalem, apa' toe ngata Alata'ala, Magau' to bohe.
35noch bei der Erde, denn sie ist seiner Füße Schemel, noch bei Jerusalem, denn sie ist des großen Königs Stadt.
36Neo' wo'o mosumpa mpokahangai' woo' -ta, apa' uma tapakulei' mpakabula ba mpomo'eta wuluwoo' -ta, nau' ba hangkaho-wadi.
36Auch bei deinem Haupte sollst du nicht schwören; denn du vermagst kein einziges Haar weiß oder schwarz zu machen.
37Ane patuju-ta mpo'uli' io', uli' -mi `Io'.' Ane patuju-ta mpo'uli' uma, uli' wo'o `Uma.' Uma-hana lompe' ane taperohoi lolita-ta hante mosumpa, apa' kehi to hewa toe mehupa' ngkai Magau' Anudaa'.
37Es sei aber eure Rede: Ja, ja! Nein, nein! Was darüber ist, das ist vom Bösen.
38"Ni'inca moto parenta owi to mpo'uli': `Ane ria to motuda' pai' to hadua mpojungki' mata doo ba mpowuka ngihi' doo, jungki' wo'o-ki-hawo mata-na, pai' wuka wo'o-ki-hawo ngihi' -na.'
38Ihr habt gehört, daß gesagt ist: «Auge um Auge und Zahn um Zahn!»
39Aga Aku' mpo'uli': neo' tapehawai doo to mpobabehi to dada'a hi kita'. Ane rapa' -na ria to mpohopo' kulimpi-ta hamali, tonu wo'o-ki to hamali.
39Ich aber sage euch: Ihr sollt dem Bösen nicht widerstehen; sondern wenn dich jemand auf deinen rechten Backen schlägt, so biete ihm auch den andern dar;
40Ane ria to mpakilu-ta hi topohura pai' mperapi' -i baju-ta, wai' lau wo'o-i abe' -ta.
40und wer mit dir rechten und deinen Rock nehmen will, dem laß auch den Mantel;
41Ane hadua tantara mpewuku-ta mpokolo-ki kenia-na nte hakilo kalaa-na, kolo lau-miki kenia-na nte rokilo kalaa-na.
41und wenn dich jemand eine Meile weit zu gehen nötigt, so gehe mit ihm zwei.
42Ane ria to mperapii' -ta ba napa-napa, wai' -i-hawo. Pai' neo' takabosii' doo to doko' mpeboloi-ta ba napa-napa.
42Gib dem, der dich bittet, und wende dich nicht ab von dem, der von dir borgen will.
43"Ni'inca wo'o tudui' to mpo'uli': `Poka'ahi' hingka doo-nu, pokahuku' bali' -nu.'
43Ihr habt gehört, daß gesagt ist: «Du sollst deinen Nächsten lieben und deinen Feind hassen!»
44Aga Aku' mpo'uli': kana tapoka'ahi' bali' -ta, pai' taposampayai-ra to mpobalinai' -ta.
44Ich aber sage euch: Liebet eure Feinde, segnet, die euch fluchen, tut wohl denen, die euch hassen, und bittet für die, so euch beleidigen und verfolgen;
45Apa' ane lompe' nono-ta hi bali' -ta, tatuku' -mi po'ingku Alata'ala, Tuama-ta to hi rala suruga. Apa' lompe' nono-na Alata'ala hi hawe'ea tauna: napopehupa' eo hi tauna to lompe' pai' hi tauna to dada'a, napopana'u uda hi tauna to monoa' pai' hi tauna to bengku' nono-ra.
45auf daß ihr Kinder eures Vaters im Himmel seid. Denn er läßt seine Sonne aufgehen über Böse und Gute und läßt regnen über Gerechte und Ungerechte.
46Ane tapoka'ahi' muntu' tauna to mpoka'ahi' -ta-wadi, uma mpai' nahiwili-taka Alata'ala kehi-ta toe. Bangku' topesingara' paja' to dada'a gau' -ra, mpoka'ahi' moto-ra-rawo tauna to mpoka'ahi' -ra.
46Denn wenn ihr die liebt, die euch lieben, was habt ihr für einen Lohn? Tun nicht die Zöllner dasselbe?
47Ane lompe' nono-ta muntu' hi ema' -ta-wadi, napa pelabia-na kehi-ta toe-e? Bangku' tauna to uma mpo'incai Alata'ala, bate toe wo'o-rawo po'ingku-ra.
47Und wenn ihr nur eure Brüder grüßt, was tut ihr Besonderes? Tun nicht auch die Heiden ebenso?
48Kita' kana lompe' po'ingku-ta hante uma ria ruke-ruke-na, hewa po'ingku-na Alata'ala Tuama-ta to hi rala suruga.
48Darum sollt ihr vollkommen sein, gleichwie euer himmlischer Vater vollkommen ist!