1Und ich sah einen neuen Himmel und eine neue Erde; denn der erste Himmel und die erste Erde sind vergangen, und das Meer ist nicht mehr.
1Oti toe kuhilo langi' to bo'u pai' dunia' to bo'u. Langi' pai' dunia' to lomo' -na timpaliu-mi, pai' tahi' uma-pi ria.
2Und ich sah die heilige Stadt, das neue Jerusalem, aus dem Himmel herabsteigen von Gott, zubereitet wie eine für ihren Mann geschmückte Braut.
2Pai' kuhilo ngata to moroli', to rahanga' Yerusalem to bo'u, mana'u tumai ngkai Alata'ala hi suruga. Ncola-damo ngata toe, hewa hadua tobine to raheai pohea to ncola apa' neo' rata-mi topemua'.
3Und ich hörte eine laute Stimme aus dem Himmel sagen: Siehe da, die Hütte Gottes bei den Menschen! Und er wird bei ihnen wohnen, und sie werden sein Volk sein, und Gott selbst wird bei ihnen sein, ihr Gott.
3Pai' ku'epe libu' to bohe ngkai suruga to mpo'uli': "Tempo toi po'ohaa' Alata'ala ria-mi dohe manusia'. Mo'oha' -i dohe-ra, pai' hira' jadi' ntodea-na. Alata'ala moto mpodohei-ra pai' jadi' Pue' -ra.
4Und Gott wird abwischen alle Tränen von ihren Augen, und der Tod wird nicht mehr sein, noch Leid noch Geschrei noch Schmerz wird mehr sein; denn das Erste ist vergangen.
4Napori hawe'ea ue mata to mo'ili ngkai mata-ra. Uma-pi ria to mate, uma-pi ria to susa' nono ba to geo', uma-pi ria to peda'. Hawe'ea to ri'ulu toe, timpaliu-mi."
5Und der auf dem Throne saß, sprach: Siehe, ich mache alles neu! Und er sprach zu mir: Schreibe; denn diese Worte sind gewiß und wahrhaft!
5Oti toe mololita-imi To Mohura hi Pohuraa Magau', na'uli': "Hewa toe lau kubo'ui omea-mi." Pai' na'uli' wo'o-ka: "Uki' -mi tohe'i, apa' lolita tohe'i makono pai' bate madupa' mpai'."
6Und er sprach zu mir: Es ist geschehen! Ich bin das A und das O, der Anfang und das Ende. Ich will dem Durstigen geben aus dem Quell des Wassers des Lebens umsonst!
6Oti toe na'uli' wo'o-ka: "Hudu-mi! Aku' to Lomo' -na pai' to Ka'omea-na. Aku' Pontepu'ua-na pai' Kahudua-na. Hema-koi to ngkamara, kuwai' ue ngkai ulu ue to mpowai' katuwua' to lompe' duu' kahae-hae-na. Ue toe kuwai' mara-kokoi, uma mingki' ni'oli.
7Wer überwindet, wird solches ererben, und ich werde sein Gott sein, und er wird mein Sohn sein.
7Hema to mpodagi Magau' Anudaa', mporata-ra hawe'ea toe we'i lau. Aku' jadi' Pue' -ra, pai' hira' jadi' ana' -ku.
8Den Feiglingen aber und Ungläubigen und Greulichen und Mördern und Unzüchtigen und Zauberern und Götzendienern und allen Lügnern wird ihr Teil sein in dem See, der von Feuer und Schwefel brennt; das ist der zweite Tod.
8Aga tauna to me'eka' mpotuku' -a ba to uma mepangala', tauna to dada'a gau' -ra, topepatehi, to mogau' sala', topedoti, to mpopue' pinotau, pai' hawe'ea to moboa', bate rahuku' omea-ra hi rala tahi' apu to wewo' pai' morea'. Toe-mi to rahanga' kamatea karongkani-na."
9Und es kam einer von den sieben Engeln, welche die sieben Schalen voll der sieben letzten Plagen hatten, und redete mit mir und sprach: Komm, ich will dir das Weib, die Braut des Lammes zeigen!
9Oti toe, tumai hadua ngkai mala'eka to pitu to ngkakamu batili-e we'i to ihia' hante pitu nyala pesesa' to ka'omea-na. Tumai mala'eka toei mpo'uli' -ka: "Mai-moko, kutudo' -koko tobine to napemuai' Ana' Bima."
10Und er brachte mich im Geist auf einen großen und hohen Berg und zeigte mir die Stadt, das heilige Jerusalem, die von Gott aus dem Himmel herabkam,
10Kanakuasai-kumi Inoha' Tomoroli', pai' mala'eka toei mpakeni-a hilou hi lolo bulu' to bohe pai' to molangko. Ngkai ree natudo' -ka Yerusalem, ngata to moroli' toe. Kuhilo ngata toe mana'u tumai ngkai Alata'ala hi suruga,
11welche die Herrlichkeit Gottes hat. Und ihr Lichtglanz ist gleich dem köstlichsten Edelstein, wie ein kristallheller Jaspis.
11mehini hante pehini-na Alata'ala. Meringkila' -i-damo hewa mata hinci to masuli' oli-na pai' hewa watu yaspis. Mekaho' -i hewa watu loha.
12Und sie hat eine große und hohe Mauer und zwölf Tore und auf den Toren zwölf Engel und Namen angeschrieben, nämlich die Namen der zwölf Stämme der Kinder Israel.
12Ngata toe natololiki bente to molangko pai' moroho. Hi bente toe, ria hampulu' romeha' wobo', butu meha' wobo' nadongo hadua mala'eka. Pai' hi wobo' toera te'uki' hanga' hampulu' rodua ana' -na Israel owi, to mpomuli-raka to hampulu' rontina to Yahudi.
13Von Osten drei Tore, von Norden drei Tore, von Süden drei Tore, von Westen drei Tore.
13Bente toe mosulapa' opo', pai' hi butu soso-na tolu meha' wobo': tolu tono' hi mata'eo, tolu hi utara, tolu hi selatan pai' tolu tono' hi kasoloa.
14Und die Mauer der Stadt hat zwölf Grundsteine und auf ihnen die zwölf Namen der zwölf Apostel des Lammes.
14Bente ngata toe rawangu hi lolo hampulu' romeha' parawatu, pai' hi parawatu toe te'uki' hanga' suro Ana' Bima to hampulu' rodua.
15Und der mit mir redete, hatte ein goldenes Meßrohr, um die Stadt und ihre Tore und ihre Mauer zu messen.
15Mala'eka to mpololitai-a toe ngkakamu hameha' lua' pohuka' ngkai bulawa, nahuka' -ki ngata toe, bente-na pai' wobo' -na.
16Und die Stadt bildet ein Viereck, und ihre Länge ist so groß wie ihre Breite. Und er maß die Stadt mit dem Rohr, auf zwölftausend Stadien; die Länge und die Breite und die Höhe derselben sind gleich.
16Ngata toe mosulapa' opo'. Langa-na pai' tibaa' -na hibalia. Nahuka' ngata toe hante lua' pohuka' -na: langa-na roncobu opo' atu kilomete. Tibaa' pai' kalangko-na hibalia hante langa-na.
17Und er maß ihre Mauer: hundertvierundvierzig Ellen nach Menschenmaß, welches der Engel hat.
17Nahuka' wo'o bente ngata toe: kalangko-na ha'atu opo' mpulu' opo' nciku-- ba kira-kira ono mpulu' mete. Pohuka' to napake' mala'eka toe hibalia pohuka' to rapake' manusia'.
18Und der Baustoff ihrer Mauer ist Jaspis, und die Stadt ist reines Gold, wie reines Glas.
18Bente toe rababehi ngkai watu to masuli' oli-na, hanga' -na watu yaspis. Ngata toe rababehi ngkai bulawa mara, meringkila' -damo hewa kaca to moroli'.
19Und die Grundsteine der Stadtmauer sind mit allerlei Edelsteinen geschmückt; der erste Grundstein ist ein Jaspis, der zweite ein Saphir, der dritte ein Chalcedon, der vierte ein Smaragd,
19Parawatu bente toe ratu'ui hampulu' ronyala watu to ncola, butu meha' parawatu hore hanyala porampai-na. To lomo' -na, watu yaspis, karomeha' -na, watu nilam, katolu-na, watu mirah, ka'opo' -na, watu zamrud,
20der fünfte ein Sardonyx, der sechste ein Sardis, der siebente ein Chrysolit, der achte ein Beryll, der neunte ein Topas, der zehnte ein Chrysopras, der elfte ein Hyazinth, der zwölfte ein Amethyst.
20kalima-na, watu unam, ka'ono-na, watu sardis, kapitu-na, watu ratna cempaka, kawalu-na, watu beril, kasio-na, watu krisolit, kahampulu' -na, hanga' -na watu krisopras, kahampulu' hameha' -na, watu lazuardi, pai' kahampulu' romeha' -na, watu kecubung.
21Und die zwölf Tore sind zwölf Perlen, jedes der Tore aus einer Perle, und die Straßen der Stadt sind reines Gold, wie durchsichtiges Glas.
21Wobo' -na to hampulu' romeha' toe paka' ngkai watu to masuli' oli-na to rahanga' mutiara. Butu meha' wobo' rababehi ngkai hameha' mutiara to kama. Ohea rala ngata toe bulawa mara, meringkila' hewa kaca to mekaho'.
22Und einen Tempel sah ich nicht in ihr; denn der Herr, der allmächtige Gott, ist ihr Tempel, und das Lamm.
22Uma ria kuhiloi tomi pepuea' hi rala ngata toe, apa' hobo' ngata toe raponcawa tomi pepuea' hi Pue' Alata'ala to meliu kuasa-na ngkai hawe'ea, pai' hi Ana' Bima.
23Und die Stadt bedarf nicht der Sonne noch des Mondes, daß sie ihr scheinen; denn die Herrlichkeit Gottes erleuchtet sie, und ihre Leuchte ist das Lamm.
23Ngata toe uma mingki' nahinii eo ba wula. Apa' pehini-na Alata'ala moto-mi to mpohinii ngata toe, pai' Ana' Bima toe-imi to mpobajahi.
24Und die Völker werden in ihrem Lichte wandeln und die Könige der Erde ihre Herrlichkeit in sie bringen.
24Hawe'ea manusia' hi dunia' momako' hi rala kabajaa-na, pai' magau' -magau' hi dunia' mpokeni ka'uaa' -ra mesua' hi rala ngata toe.
25Und ihre Tore sollen nicht geschlossen werden am Tage; denn dort wird keine Nacht sein.
25Wobo' ngata toe tebea ncuu ha'eoa, uma ria kara'uncaa-na, apa' uma-pi ria kabengia-na.
26Und man wird die Herrlichkeit und die Ehre der Völker in sie bringen.
26Hawe'ea manusia' mpokeni pebila' -ra pai' ka'uaa' -ra mesua' hi rala ngata toe.
27Und es wird durchaus nichts Unreines in sie eingehen, noch wer Greuel und Lüge übt, sondern nur die, welche im Lebensbuch des Lammes geschrieben stehen.
27Aga uma mpu'u ma'ala mesua' hi rala-na napa-napa to babo', ba tauna to mogau' dada'a ba to moboa'. To ma'ala mesua', muntu' tauna to te'uki' hanga' -ra hi rala Buku Ana' Bima toe, buku po'ukia' hanga' -ra to mporata katuwua' to lompe' duu' kahae-hae-na.