1Des Schwachen im Glauben nehmet euch an, doch nicht um über Meinungen zu streiten.
1Ria ompi' hampepangalaa' -ta hantongo' to ko'ia moroho pepangala' -ra, alaa-na morara' nono-ra mpobabehi ba hangkuja nyala gau'. Kana tatarima lompe' -ra tauna to hewa toe. Nau' mosisala ada-ra hante ada-ta, neo' toe rapomehonoi'.
2Einer glaubt, alles essen zu dürfen; wer aber schwach ist, ißt Gemüse.
2Rapa' -na: tauna to moroho pepangala' -ra mpo'uli' ma'ala moto-ta mpokoni' pongkoni' ba napa-napa. Aga ria hantongo' to ko'ia moroho pepangala' -ra. Ra'uli' to hantongo' toera, uma napokonoi Pue' ane ngkoni' bau' -ta, muntu' ngkojo-wadi to ma'ala rakoni'.
3Wer ißt, verachte den nicht, der nicht ißt; und wer nicht ißt, richte den nicht, der ißt; denn Gott hat ihn angenommen.
3Tauna to mpokoni' omea, neo' mporuge' doo to uma ngkoni' bau'. Pai' tauna to mopalii' ngkoni' bau', neo' wo'o-ra mposalai' doo to ngkoni' ka'apa-apa-na. Apa' Alata'ala mpotarima doo-ta toe jadi' ana' -na.
4Wer bist du, daß du einen fremden Knecht richtest? Er steht oder fällt seinem Herrn. Er wird aber aufgerichtet werden; denn der Herr vermag ihn aufzurichten.
4Doo-ta toe, batua Pue'. Neo' -ta-hawo mposalai' batua kahadua-na. Ba monoa' -i ba masala' -i, toe bago Pue' -na moto-hawo. Pai' bate monoa' moto-i mpai' doo-ta toe, apa' nakule' Pue' mpomonoa' -i.
5Dieser achtet einen Tag höher als den andern, jener hält alle Tage gleich; ein jeglicher sei seiner Meinung gewiß!
5Ria wo'o tauna to mpo'uli' karia-na eo to matantu to meliu kanatao-na tapepuei'. Hiaa' hantongo' mpo'uli' hibalia-wadi-hawo hawe'ea eo. To poko-nale, butu dua-ta kana mparasaya hi rala nono-ta kanapokono-na Pue' pobabehi-ta.
6Wer auf den Tag schaut, schaut darauf für den Herrn, und wer nicht auf den Tag schaut, schaut nicht darauf für den Herrn. Wer ißt, der ißt für den Herrn; denn er dankt Gott, und wer nicht ißt, der ißt nicht für den Herrn und dankt Gott.
6Tauna to mpomeliu eo ha'eo, nababehi toe bona mpobila' Pue'. Tauna to ngkoni' ka'apa-apa-na, nakoni' bona mpobila' Pue', apa' na'uli' moto tarima kasi-na hi Alata'ala. Wae wo'o tauna to ngkoni' muntu' to rapakatantu. Tauna toera mpotuku' palia-ra bona mpobila' Pue', pai' -ra mpo'uli' tarima kasi wo'o-rawo.
7Denn keiner von uns lebt sich selbst und keiner stirbt sich selbst.
7Apa' uma ria haduaa-ta to tuwu' ntuku' konoa-ta moto. Uma wo'o ria-ta to mate ntuku' konoa-ta moto.
8Leben wir, so leben wir dem Herrn, sterben wir, so sterben wir dem Herrn; ob wir nun leben oder sterben, so sind wir des Herrn.
8Tuwu' ba mate-ta, bate mpotuku' konoa Pue' -ta. Tuwu' ba mate-ta, kita' bate bagia-na Pue'.
9Denn dazu ist Christus gestorben und wieder lebendig geworden, daß er sowohl über Tote als auch über Lebende Herr sei.
9Toe-hanale pai' Kristus mate pai' tuwu' nculii' -e, bona Hi'a Rapopue' hawe'ea tauna, lompe' to tuwu' lompe' to mate.
10Du aber, was richtest du deinen Bruder? Oder du, was verachtest du deinen Bruder? Wir werden alle vor dem Richterstuhl Christi erscheinen;
10Jadi', neo' -ta mposalai' ompi' hampepangalaa' -ta. Pai' neo' wo'o-ta mporuge' ompi' hampepangalaa' -ta. Apa' bate rata mpai' tempo-na, Alata'ala mohura hi pohuraa pobotuhia-na, pai' hawe'ea-ta kana mokore hi nyanyoa-na.
11denn es steht geschrieben: «So wahr ich lebe, spricht der Herr, mir soll sich beugen jedes Knie, und jede Zunge wird Gott bekennen.»
11Apa' hi rala Buku Tomoroli', Alata'ala mpo'uli' hewa toi: Mpu'u-mpu'u ku'uli': Butu dua tauna bate mowingkotu' hi Aku'. Pai' butu dua tauna kana mpangaku' ka'Aku' -na Alata'ala." Wae-mi ponguli' Pue'.
12So wird also ein jeglicher für sich selbst Gott Rechenschaft geben.
12Jadi', butu dua-ta kana mpotompoi' pompekunea' Alata'ala hi kehi-ta.
13Darum laßt uns nicht mehr einander richten, sondern das richtet vielmehr, daß dem Bruder weder Anstoß noch Ärgernis gegeben werde!
13Toe pai' ku'uli' -kokoi: neo' -ta momesaa-salai'. Agina-pi tapelompehi bona neo' ria po'ingku-ta to mposori ompi' hampepangalaa' -ta duu' -na mojeko' -i ba monawu' -i.
14Ich weiß und bin in dem Herrn Jesus davon überzeugt, daß nichts an sich selbst unrein ist; sondern nur für den, der etwas für unrein hält, ist es unrein.
14Ngkai posidaia' -ku hante Pue' Yesus, ku'inca pai' kuparasaya hi rala nono-ku ka'uma-na-hawo ria pongkoni' napa-napa to rapalii' hi poncilo Pue'. Aga ane ria tauna to mpo'uli' pongkoni' to hanyala rapalii', bate masala' -i ane nakoni'.
15Wenn aber dein Bruder um einer Speise willen betrübt wird, so wandelst du schon nicht nach der Liebe. Verdirb mit deiner Speise nicht den, für welchen Christus gestorben ist!
15Wae wo'o, ane rapa' -na kupedahi nono doo apa' kukoni' napa to na'uli' doo rapalii', mojeko' wo'o-a-kuwo, apa' uma-a ma'ahi' hi doo-ku. Toe pai' ku'uli', pelompehi bona neo' tasori doo hante pongkoni' alaa-na mogero pepangala' -na. Apa' doo-ta toe, ompi' -ta hi rala Pue', to natolo' Kristus hante kamatea-na.
16So soll nun euer Bestes nicht verlästert werden!
16Jadi', ane ria napa-napa to lompe' moto ntuku' pomporataa-ta, tapi' to mpobalinai' pepangala' doo-ta, agina neo' tababehi bona pobabehi-ta toe neo' mpai' rasalai' doo.
17Denn das Reich Gottes ist nicht Essen und Trinken, sondern Gerechtigkeit, Friede und Freude im heiligen Geist;
17Apa' hi rala Kamagaua' Alata'ala, bela ada pongkoni' ba ponginu to jadi' poko-na. Poko-nale, nono to monoa', hintuwu' hante doo, pai' kagoea' nono to nawai' -taka Inoha' Tomoroli'.
18wer darin Christus dient, der ist Gott wohlgefällig und auch von den Menschen gebilligt.
18Ane hewa toe-mi petuku' -ta hi Kristus, kehi-ta mpakagoe' nono Alata'ala, pai' doo-ta mpobila' -ta.
19So laßt uns nun dem nachjagen, was zum Frieden und zur Erbauung untereinander dient.
19Toe pai' kana tahuduwukui tuwu' hintuwu' hante doo pai' momerohoi mponono hadua pai' hadua.
20Zerstöre nicht wegen einer Speise Gottes Werk! Es ist zwar alles rein, aber es ist demjenigen schädlich, welcher es mit Anstoß ißt.
20Neo' takero pobago Alata'ala ngkai kampokoni' -ta to ra'uli' doo uma wali rakoni'. Kakono-na, uma ria pongkoni' to rapalii'. Aga ane takoni' to ra'uli' doo rapalii', duu' -na tebawai doo-ta toe monawu' hi rala jeko', uma-hana lompe'.
21Es ist gut, wenn du kein Fleisch issest und keinen Wein trinkst, noch sonst etwas tust , woran dein Bruder Anstoß oder Ärgernis nehmen oder schwach werden könnte.
21Agina neo' -ta-hawo ngkoni' bau' ba nginu to melanguhi ba mpobabehi napa-napa to mpokeni ompi' hampepangalaa' -ta mojeko'.
22Du hast Glauben? Habe ihn für dich selbst vor Gott! Selig, wer sich selbst nicht beschuldigt in dem, was er billigt;
22Ane taparasaya kalompe' -na moto gau' -ta mpobabehi ba napa-napa, ma'ala takakamu hi rala nono-ta peparasaya-ta tetu. Alata'ala mpo'inca moto ihi' nono-ta. Marasi' -ta ompi', ane tababehi napa to ta'uli' lompe' hi rala nono-ta moto, pai' nono-ta uma mposalai' -ta.
23wer aber zweifelt und doch ißt, der ist verurteilt, weil es nicht aus Glauben geschieht. Alles aber, was nicht aus Glauben geschieht, ist Sünde.
23Tapi' ane morara' -di nono-ta ngkoni' ba napa-napa pai' ka'omea-na takoni' moto, masala' -tamo, apa' napa to tababehi toe uma mpotuku' to taparasaya hi rala nono-ta. Napa-napa to tababehi ane uma nte pepangala' hi Pue', kehi-ta toe tapojeko'.