German: Schlachter (1951)

Uma: New Testament

Romans

8

1So gibt es nun keine Verdammnis mehr für die, welche in Christus Jesus sind.
1Jadi' ngkai toe-mi, uma-pi ria pehuku' hi kita' to mosidai' hante Kristus Yesus.
2Denn das Gesetz des Geistes des Lebens in Christus Jesus hat mich frei gemacht von dem Gesetz der Sünde und des Todes.
2Apa' ngkai posidaia' -ta hante Kristus Yesus toe, baraka' Inoha' Tomoroli' mpowai' -ta katuwua' to bo'u pai' nabahaka-ta ngkai kuasa jeko' pai' kamatea.
3Denn was dem Gesetz unmöglich war (weil es durch das Fleisch geschwächt wurde), das hat Gott getan, nämlich die Sünde im Fleische verdammt, indem er seinen Sohn sandte in der Ähnlichkeit des sündlichen Fleisches und um der Sünde willen,
3Atura Pue' uma bisa mpobahaka-ta ngkai kuasa jeko', apa' hante karohoa-ta moto uma takulei' mpotuku' Atura Pue' toe. Tapi' napa to meliu ngkai pakulea' Atura Pue', nababehi-mi-hana Alata'ala: nahubui Ana' -na tumai hi dunia' mewali manusia'; wotoloka' -na hibalia hante wotoloka' manusia' topojeko'. Pai' Ana' -na toe mate mpotolo' jeko' manusia'. Jadi', ngkai kamate Ana' -na toe-e, Alata'ala mpodagi jeko' to hi rala nono manusia'.
4damit die vom Gesetz geforderte Gerechtigkeit in uns erfüllt würde, die wir nicht nach dem Fleische wandeln, sondern nach dem Geist.
4Patuju Alata'ala mpobabehi toe, bona kita' jadi' monoa' mpu'u hi poncilo-na, hewa to ratuntu' hi rala Atura Pue'. Apa' kita' toi, uma-tapa mpotuku' kahinaa nono-ta to dada'a. Mpotuku' konoa Inoha' Tomoroli' -tamo.
5Denn die nach dem Fleische leben, sinnen auf das, was des Fleisches ist, die aber nach dem Geiste leben, auf das, was des Geistes ist.
6Hema-hema to mpotuku' kahinaa nono-ra to dada'a, toe-toe oa' to rapenonoi. Tauna to hewa toe mporata kamatea to mpogaa' -ra ngkai Alata'ala. Tapi' hema-hema to mpotuku' konoa Inoha' Tomoroli', konoa Inoha' Tomoroli' toe to rapenonoi, pai' -ra mporata katuwua' to lompe' pai' kahintuwuaa' hante Alata'ala.
6Denn die Gesinnung des Fleisches ist Tod, die Gesinnung des Geistes aber Leben und Friede,
7Tauna to ntora mpotuku' kahinaa nono-ra to dada'a mpo'ewa Alata'ala. Uma-ra mengkoru hi hawa' -na, apa' gati uma rakulei' mengkoru hi hawa' -na.
7darum, weil die Gesinnung des Fleisches Feindschaft wider Gott ist; denn sie ist dem Gesetz Gottes nicht untertan, sie kann es auch nicht.
8Tauna to mpotuku' kahinaa nono-ra to dada'a, uma rakulei' mpakagoe' nono Alata'ala.
8Die aber im Fleische sind, vermögen Gott nicht zu gefallen.
9Aga koi' ompi' -ompi', uma-pi nituku' kahinaa nono-ni to dada'a. Mpotuku' konoa Inoha' Alata'ala-mokoi-- ane ntoa' mo'oha' mpu'u-imi Inoha' Alata'ala hi rala nono-ni. Tapi' ane tauna to uma ria Inoha' Kristus hi rala nono-ra, bela-ra bagia Kristus.
9Ihr aber seid nicht im Fleische, sondern im Geiste, wenn anders Gottes Geist in euch wohnt; wer aber Christi Geist nicht hat, der ist nicht sein.
10Tapi' ane ntoa' ria-imi Kristus hi rala nono-ta, nau' wotoloka' -ta toi kana mate sabana jeko', Inoha' Tomoroli' mpowai' -ta katuwua' to lompe' duu' kahae-hae-na, apa' monoa' -tamo hi poncilo Alata'ala.
10Wenn aber Christus in euch ist, so ist der Leib zwar tot um der Sünde willen, der Geist aber ist Leben um der Gerechtigkeit willen.
11Alata'ala mpotuwu' nculii' Yesus hante baraka' Inoha' Tomoroli', pai' Inoha' Tomoroli' toe wo'o-mi to mo'oha' hi rala nono-ta. Jadi', nau' mate moto mpai' woto-ta, Alata'ala bate mpotuwu' nculii' woto-ta toi hante baraka' Inoha' Tomoroli' to mo'oha' hi rala nono-ta.
11Wenn aber der Geist dessen, der Jesus von den Toten auferweckt hat, in euch wohnt, so wird derselbe, der Christus von den Toten auferweckt hat, auch eure sterblichen Leiber lebendig machen durch seinen Geist, der in euch wohnt.
12Jadi' ompi' -ompi', ria inta-ta. Inta-ta toe, kana mpotuku' Alata'ala-ta-damo. Neo' -pi tatuku' kahinaa nono-ta to dada'a.
12So sind wir also, ihr Brüder, dem Fleische nicht schuldig, nach dem Fleische zu leben!
13Apa' ane tatuku' kahinaa nono-ta to dada'a, ka'omea-na mpai' mate-ta pai' -ta ragaa' ngkai Alata'ala. Tapi' ane tabahaka po'ingku-ta to dada'a hante baraka' Inoha' Tomoroli', mporata-ta katuwua' to lompe' dohe Alata'ala.
13Denn wenn ihr nach dem Fleische lebet, so müßt ihr sterben; wenn ihr aber durch den Geist die Geschäfte des Leibes tötet, so werdet ihr leben.
14Hema-hema to natete' Inoha' Alata'ala, hira' -mi ana' -na Alata'ala.
14Denn alle, die sich vom Geiste Gottes leiten lassen, sind Gottes Kinder.
15Ri'ulu, bula-ta tehoo' -pidi hi Atura Pue', me'eka' -ta mpoka'eka' pehuku' -na Alata'ala. Aga hewa toe lau, uma-tapa me'eka', apa' mporata-tamo Inoha' Tomoroli'. Apa' Inoha' Tomoroli' toei mpopajadi' -ta ana' -ana' -na Alata'ala. Pai' ngkai kuasa Inoha' Tomoroli' toei, kita' mpo'uli' -ki Alata'ala: "O Mama! O Tuama-ku!"
15Denn ihr habt nicht einen Geist der Knechtschaft empfangen, daß ihr euch abermal fürchten müßtet, sondern ihr habt einen Geist der Kindschaft empfangen, in welchem wir rufen: Abba, Vater!
16Inoha' Tomoroli' moto mobago hangkaa-ngkania hante nono-ta, mpakanoto kakita' -na ana' Alata'ala.
16Dieser Geist gibt Zeugnis unsrem Geist, daß wir Gottes Kinder sind.
17Jadi', ane ntoa' ana' Alata'ala-ta-damo, monoa' wo'o-mi kamporata-ta mpai' rasi' to naporodo-mi Alata'ala hi ana' -na. Tarata rasi' toe hangkaa-ngkania hante Kristus. Apa' hi rala dunia' toi, kita' rabalinai' hibalia hante Kristus, pai' hi eo mpeno-na mporata wo'o-ta kabohe tuwu' hibalia hante Hi'a.
17Sind wir aber Kinder, so sind wir auch Erben, nämlich Gottes Erben und Miterben Christi; wenn anders wir mit ihm leiden, auf daß wir auch mit ihm verherrlicht werden.
18Ntuku' pomporataa-ku, hawe'ea kasusaa' to mporumpa' -ta tempo toi hewa hangkutuno' -wadi, ane mpenonoi kabohe tuwu' to rapopehuwu-taka hi eo mpeno.
18Denn ich halte dafür, daß die Leiden der jetzigen Zeit nicht in Betracht kommen gegenüber der Herrlichkeit, die an uns geoffenbart werden soll.
19Tempo toi, hawe'ea to napajadi' Alata'ala mepopea-pea hante nono lentora, mpopea tempo-na Alata'ala mpopehuwu kabohe tuwu' ana' -ana' -na.
19Denn die gespannte Erwartung der Kreatur sehnt die Offenbarung der Kinder Gottes herbei.
20Apa' owi, dunia' toi pai' hawe'ea ihi' -na jadi' tetotowi-mi, alaa-na uma-pi mokalaua tuwu' -ra. Tohe'e majadi' uma ngkai konoa dunia' moto. Alata'ala to mpototowi dunia' toi, apa' wae-mi kabotu' -na.
20Die Kreatur ist nämlich der Vergänglichkeit unterworfen, nicht freiwillig, sondern durch den, der sie unterworfen hat, auf Hoffnung hin,
21Toe pai' hawe'ea to napajadi' Alata'ala mposarumaka ria mpai' tempo-na Alata'ala mpobahaka dunia' toi ngkai kuasa to mpokeni kamatea, duu' -na dunia' toi jadi' tebahaka mpu'u pai' mporata bagia hi rala kabohea tuwu' -ra ana' -ana' Alata'ala.
21daß auch sie selbst, die Kreatur, befreit werden soll von der Knechtschaft der Sterblichkeit zur Freiheit der Herrlichkeit der Kinder Gottes.
22Apa' ta'inca moto ompi', wori' kasusaa' hi rala dunia' toi. Ma'ala-mi ta'uli' dunia' toi ntora ntodohaka, mpopea tempo-na Alata'ala mpobo'ui omea. Pontodohaka-na dunia' toi hewa pontodohaka hadua tobine to mpopea po'anaa' -na.
22Denn wir wissen, daß die ganze Schöpfung mitseufzt und mit in Wehen liegt bis jetzt;
23Pai' uma muntu' dunia' toi to ntodohaka. Kita' to napo'ana' Alata'ala wo'o ntodohaka hi rala nono-ta. Tatarima-mi Inoha' Tomoroli' hewa tanda pojanci-na Alata'ala hi kita'. Aga tapopea-pidi tempo-na Alata'ala mpo'ongko' -ta jadi' ana' -na, pai' mpobahaka woto-ta ngkai hawe'ea to dada'a.
23und nicht nur sie, sondern auch wir selbst, die wir die Erstlingsgabe des Geistes haben, auch wir erwarten seufzend die Sohnesstellung, die Erlösung unsres Leibes.
24Tempo toi, mpolia' tebahaka-tamo ngkai huku' jeko' -ta, pai' ncarumaka-ta hi Alata'ala, tasarumaka kanawai' -ta mpai' hawe'ea to najanci-taka. Hiaa' ane ta'uli' ncarumaka-ta, batua-na ko'ia taratai napa to tasarumaka toe. Apa' uma-hawo hema to mposarumaka anu to mpolia' narata-mi.
24Denn auf Hoffnung hin sind wir errettet worden. Eine Hoffnung aber, die man sieht, ist keine Hoffnung; denn was einer sieht, das hofft er doch nicht mehr!
25Jadi', ane tasarumaka kamporata-ta mpai' anu to ko'ia taratai, tari-ta mpopea.
25Wenn wir aber auf das hoffen, was wir nicht sehen, so warten wir es ab in Geduld.
26Wae wo'o Inoha' Tomoroli' mpotulungi-ta hi rala kalentea-ta. Apa' uma ta'incai mpu'u napa to kana ta'uli' hi rala posampaya-ta. Aga Inoha' Tomoroli' mpodohei-ta mpohowa' pomperapia' -ta hi Alata'ala hante pekakae to meliu ngkai pakulea' basa manusia'.
26Ebenso kommt aber auch der Geist unserer Schwachheit zu Hilfe. Denn wir wissen nicht, was wir beten sollen, wie sich's gebührt; aber der Geist selbst tritt für uns ein mit unausgesprochenen Seufzern.
27Pai' Alata'ala to mpowile nono manusia', mpo'inca patuju-na Inoha' Tomoroli' toe: Inoha' Tomoroli' mosampaya ntuku' konoa Alata'ala, mpekakae-raka hawe'ea tauna to mepangala' hi Alata'ala.
27Der aber die Herzen erforscht, weiß, was des Geistes Sinn ist; denn er vertritt die Heiligen so, wie es Gott angemessen ist.
28Ta'inca toi: hi rala hawe'ea to jadi', Alata'ala mobago bona mpowai' kalompea' hi kita' to mpoka'ahi' -i, pai' kita' to nakio' jadi' ana' -na, apa' wae ami' -mi patuju-na hi kita'.
28Wir wissen aber, daß denen, die Gott lieben, alles zum Besten mitwirkt, denen, die nach dem Vorsatz berufen sind.
29Apa' ngkai lomo' -na na'inca ami' -mi Alata'ala hema-ra to napelihi jadi' ana' -na. Pai' napakatantu ami' bona hira' toe napopohibalia hante Yesus, bona Yesus jadi' Ana' Ulumua', pai' kita' to wori' jadi' tu'ai-na.
29Denn welche er zuvor ersehen hat, die hat er auch vorherbestimmt, dem Ebenbilde seines Sohnes gleichgestaltet zu werden, damit er der Erstgeborene sei unter vielen Brüdern.
30Jadi', kita' to napakatantu ngkai lomo' -na, nakio' wo'o-ta bona kita' jadi' ana' -na. Pai' kita' to nakio' jadi' ana' -na, bate napomonoa' hi poncilo-na. Pai' kita' to napomonoa' hi poncilo-na, bate nawai' kabohea tuwu' hi eo mpeno.
30Welche er aber vorherbestimmt hat, die hat er auch berufen, welche er aber berufen hat, die hat er auch gerechtfertigt, welche er aber gerechtfertigt hat, die hat er auch verherrlicht.
31Ane tapenonoi hawe'ea to nababehi Alata'ala toe, teperohoi-mi nono-ta. Ane ntoa' Alata'ala tono' hi kita', hema mpai' to hompe mpo'ewa-ta!
31Was wollen wir nun hierzu sagen? Ist Gott für uns, wer mag wider uns sein?
32Bangku' Ana' -na moto-e' uma napekabosi', nahubui-i tumai bona mate-i mposampei-ta omea. Jadi', bangku' Ana' -na moto uma napekabosi', tantu nawai' wo'o-ta butu nyala-na.
32Welcher sogar seines eigenen Sohnes nicht verschont, sondern ihn für uns alle dahingegeben hat, wie sollte er uns mit ihm nicht auch alles schenken?
33Hema to daho' mpakilu-ta, to mpolia' napelihi-mi Alata'ala! Apa' Alata'ala moto-mi mpo'uli' uma-pi ria sala' -ta.
33Wer will gegen die Auserwählten Gottes Anklage erheben? Gott, der sie rechtfertigt?
34Hema to daho' mpo'uli' kana rahuku' -ta! Apa' Kristus Yesus moto-mi mate mpotolo' jeko' -ta. Pai' meliu ngkai toe: rapotuwu' nculii' -imi, pai' mohura-imi hi mali ngka'ana Alata'ala. Kristus Yesus toe-imile to mpome'alai' -ta hi nyanyoa Alata'ala-e.
34Wer will verdammen? Christus, der gestorben ist, ja vielmehr, der auch auferweckt ist, der auch zur Rechten Gottes ist, der uns auch vertritt?
35Hema mpai' to mpogaa' -ta ngkai ahi' Kristus? Nau' kasusaa' ba kaparia, nau' pebalinai' ba oro' ba kakuraa', nau' ba silaka, ba paiana rapatehi mpu'u-ta, uma molaka' ahi' Kristus hi kita'.
35Wer will uns scheiden von der Liebe Christi? Trübsal oder Angst oder Verfolgung oder Hunger oder Blöße oder Gefahr oder Schwert?
36Te'uki' hi rala Buku Tomoroli' owi hewa toi: O Pue', uma ria kaputua tauna doko' mpopatehi-kai sabana petuku' -kai hi Iko. Kai' toi-e raponcawa porewua to rapodoo bona rasumale'."
36Wie geschrieben steht: «Um deinetwillen werden wir getötet den ganzen Tag, wir sind geachtet wie Schlachtschafe!»
37Aga nau' ba napa-napa to mporumpa' -ta, bate medagi oa' -ta, pai' uma mowo kabohe pedagi-ta toi sabana Yesus to mpoka'ahi' -ta!
37Aber in dem allen überwinden wir weit durch den, der uns geliebt hat!
39Apa' kuparasaya, uma ria to ma'ala mpogaa' -ta ngkai ahi' Alata'ala. Mate ba tuwu', bate napoka'ahi' oa' -ta. Uma ria mala'eka ba kuasa anudaa', uma ria napa-napa tempo toi ba napa-napa to tumai hi eo mpeno, uma ria baraka' hi langi' ba hi rala dunia', uma ria napa-napa to ma'ala mpogaa' -ta ngkai ahi' Alata'ala to tarata sabana Kristus Yesus Pue' -ta.
38Denn ich bin überzeugt, daß weder Tod noch Leben, weder Engel noch Fürstentümer noch Gewalten, weder Gegenwärtiges noch Zukünftiges,
39weder Hohes noch Tiefes, noch irgend ein anderes Geschöpf uns zu scheiden vermag von der Liebe Gottes, die in Christus Jesus ist, unsrem Herrn!