1לכן אחי הקדושים חברים לקריאה של מעלה הביטו אל השליח וכהן הודיתנו הגדול אל המשיח ישוע׃
1Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och överstepräst, Jesus,
2אשר הוא נאמן לעשהו כמו גם משה בכל ביתו׃
2huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var »trogen i hela hans hus».
3כי כבוד גדול ממשה נחל זה כאשר בנה הבית חשוב יותר מן הבית׃
3Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva huset.
4כי כל בית יש לו בנה אבל בונה כל הוא האלהים׃
4Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5והן משה נאמן בכל ביתו כעבד לעדות העמדות להאמר׃
5Och väl var Moses »trogen i hela hans hus», såsom »tjänare», till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
6אבל המשיח הוא הבן על ביתו ואנחנו ביתו אם נחזיק בבטחון ובתהלת התקוה ולא נרפנה עד הקץ׃
6men Kristus var trogen såsom »son», en son satt över hans hus. Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår frimodighet och vår berömmelse i hoppet.
7לכן כמאמר רוח הקדש היום אם בקלו תשמעו׃
7Så säger den helige Ande: »I dag, om I fån höra hans röst,
8אל תקשו לבבכם כמריבה כיום מסה במדבר׃
8mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,
9אשר נסוני אבותיכם בחנוני גם ראו פעלי ארבעים שנה׃
9där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett mina verk i fyrtio år.
10לכן אקוט בדור ואמר עם תעי לבב הם והם לא ידעו דרכי׃
10Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjärtan.' Men de ville icke veta av mina vägar.
11אשר נשבעתי באפי אם יבאון אל מנוחתי׃
11Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila.»
12ראו עתה אחי פן יש באחד מכם לב רע וחסר אמונה לסור מאלהים חיים׃
12Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,
13אך הוכח תוכיחו איש את רעהו יום יום עד שיקרא היום למען אשר לא יקשה איש מכם את לבו במדוחי פשע׃
13utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter »i dag», på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt att bedraga.
14כי נתחברנו למשיח אם נחזיק בראשית הבטחה ולא נרפנה עד הקץ׃
14Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill änden hålla fast vår första tillförsikt.
15כאשר נאמר היום אם בקלו תשמעו אל תקשו לבבכם כמריבה׃
15När det nu säges: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig»,
16מי אפוא אלה אשר שמעו ויריבו הלא כל יצאי מצרים ביד משה׃
16vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?
17ובמי התקוטט ארבעים שנה הלא בחטאים אשר נפלו פגריהם במדבר׃
17Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år? Var det icke de som hade syndat, de »vilkas kroppar föllo i öknen»?
18ולמי נשבע לבלתי בא אל מנוחתו אם לא לסוררים׃
18Och vilka gällde den ed som han svor, att de »icke skulle komma in i hans vila», vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
19ואנחנו ראים כי לא יכלו לבוא על אשר לא האמינו׃
19Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.