1אל חכך שפר כנשר על בית יהוה יען עברו בריתי ועל תורתי פשעו׃
1Sätt basunen för din mun! »Såsom en örn kommer fienden över HERRENS hus, eftersom de hava överträtt mitt förbund och avfallit från min lag.
2לי יזעקו אלהי ידענוך ישראל׃
2De ropa till mig: »Min Gud! Vi känna dig, vi av Israel.»
3זנח ישראל טוב אויב ירדפו׃
3Men eftersom Israel har förkastat vad gott är, skall fienden jaga honom.
4הם המליכו ולא ממני השירו ולא ידעתי כספם וזהבם עשו להם עצבים למען יכרת׃
4Själva valde de sig konungar, som icke kommo från mig; de tillsatte furstar, utan att jag fick veta något därom av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar, ty det skulle ju förstöras.
5זנח עגלך שמרון חרה אפי בם עד מתי לא יוכלו נקין׃
5En styggelse är din kalv, Samarien! Min vrede är upptänd mot dessa människor; huru länge skola de kunna undgå straff?
6כי מישראל והוא חרש עשהו ולא אלהים הוא כי שבבים יהיה עגל שמרון׃
6Från Israel har ju kalven kommit; en konstarbetare har gjort honom, och en gud är han icke. Nej, Samariens kalv skall bliva krossad till smulor.
7כי רוח יזרעו וסופתה יקצרו קמה אין לו צמח בלי יעשה קמח אולי יעשה זרים יבלעהו׃
7Ty vind så de, och storm skola de skörda. Säd skola de icke få, deras gröda skall icke giva någon föda, och giver den någon, skola främlingar uppsluka den.
8נבלע ישראל עתה היו בגוים ככלי אין חפץ בו׃
8Uppslukad varder Israel! Redan aktas de bland hedningarna såsom ett värdelöst ting.
9כי המה עלו אשור פרא בודד לו אפרים התנו אהבים׃
9Ty väl hava de dragit åstad upp till Assur, lika vildåsnor som gå sin egen väg, ja, väl vill Efraim köpslå om älskog;
10גם כי יתנו בגוים עתה אקבצם ויחלו מעט ממשא מלך שרים׃
10men huru de än köpslå bland hedningarna, skall jag dock nu tränga dem tillhopa och låta dem begynna en tid av ringhet, under överkonungens förtryck.
11כי הרבה אפרים מזבחת לחטא היו לו מזבחות לחטא׃
11Eftersom Efraim har gjort sig så många altaren till synd, skola ock hans altaren bliva honom till synd.
12אכתוב לו רבו תורתי כמו זר נחשבו׃
12Om jag än skriver mina lagar för honom i tiotusental, så räknas de ju dock för en främlings lagar.
13זבחי הבהבי יזבחו בשר ויאכלו יהוה לא רצם עתה יזכר עונם ויפקד חטאותם המה מצרים ישובו׃
13Såsom slaktoffergåvor åt mig offrar man kött som man sedan äter upp; HERREN har intet behag till sådana. Nu kommer han ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder; till Egypten skola de få vända tillbaka.
14וישכח ישראל את עשהו ויבן היכלות ויהודה הרבה ערים בצרות ושלחתי אש בעריו ואכלה ארמנתיה׃
14Och eftersom Israel har förgätit sin skapare och byggt sig palatser, och eftersom Juda har uppfört så många befästa städer, skall jag sända en eld mot hans städer, och den skall förtära palatsen i dem.