1הן לצדק ימלך מלך ולשרים למשפט ישרו׃
1En konung skall uppstå, som skall regera med rättfärdighet, och härskare, som skola härska med rättvisa.
2והיה איש כמחבא רוח וסתר זרם כפלגי מים בציון כצל סלע כבד בארץ עיפה׃
2Var och en av dem skall vara såsom en tillflykt i stormen, ett skydd mot störtskuren; de skola vara såsom vattenbäckar i en ödemark, såsom skuggan av en väldig klippa i ett törstigt land.
3ולא תשעינה עיני ראים ואזני שמעים תקשבנה׃
3Då skola de seendes ögon icke vara förblindade, och de hörandes öron skola lyssna till.
4ולבב נמהרים יבין לדעת ולשון עלגים תמהר לדבר צחות׃
4Då skola de lättsinnigas hjärtan bliva förståndiga och vinna kunskap, och de stammandes tungor skola tala flytande och tydligt.
5לא יקרא עוד לנבל נדיב ולכילי לא יאמר שוע׃
5Dåren skall då icke mer heta ädling, ej heller bedragaren kallas herre.
6כי נבל נבלה ידבר ולבו יעשה און לעשות חנף ולדבר אל יהוה תועה להריק נפש רעב ומשקה צמא יחסיר׃
6Ty en dåre talar dårskap, och hans hjärta reder till fördärv; så övar han gudlöshet och talar, vad förvänt är, om HERREN, så låter han den hungrige svälta och nekar den törstige en dryck vatten.
7וכלי כליו רעים הוא זמות יעץ לחבל ענוים באמרי שקר ובדבר אביון משפט׃
7Och bedragaren brukar onda vapen, han tänker ut skändliga anslag till att fördärva de betryckta genom lögnaktiga ord, fördärva en fattig, som har rätt i sin talan.
8ונדיב נדיבות יעץ והוא על נדיבות יקום׃
8Men en ädling tänker ädla tankar och står fast vid det som ädelt är.
9נשים שאננות קמנה שמענה קולי בנות בטחות האזנה אמרתי׃
9I kvinnor, som ären så säkra, stån upp och hören min röst; I sorglösa jungfrur, lyssnen till mitt tal.
10ימים על שנה תרגזנה בטחות כי כלה בציר אסף בלי יבוא׃
10När år och dagar hava gått, då skolen I darra, I som ären så sorglösa, ty då är det slut med all vinbärgning, och ingen fruktskörd kommer mer.
11חרדו שאננות רגזה בטחות פשטה וערה וחגורה על חלצים׃
11Bäven, I som ären så säkra, darren, I som ären så sorglösa, läggen av edra kläder och blotten eder, kläden edra länder med säcktyg.
12על שדים ספדים על שדי חמד על גפן פריה׃
12Slån eder för bröstet och klagen över de sköna fälten, över de fruktsamma vinträden,
13על אדמת עמי קוץ שמיר תעלה כי על כל בתי משוש קריה עליזה׃
13över mitt folks åkrar som fyllas av törne och tistel, ja, över alla glädjens boningar i den yra staden.
14כי ארמון נטש המון עיר עזב עפל ובחן היה בעד מערות עד עולם משוש פראים מרעה עדרים׃
14Ty palatsen äro övergivna, den folkrika staden ligger öde, Ofelhöjden med vakttornet är förvandlad till grotthålor för evig tid, till en plats, där vildåsnor hava sin fröjd och där hjordar beta --
15עד יערה עלינו רוח ממרום והיה מדבר לכרמל וכרמל ליער יחשב׃
15detta intill dess att ande från höjden bliver utgjuten över oss. Då skall öknen bliva ett bördigt fält och det bördiga fältet räknas såsom vildmark;
16ושכן במדבר משפט וצדקה בכרמל תשב׃
16då skall rätten taga sin boning i öknen och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet.
17והיה מעשה הצדקה שלום ועבדת הצדקה השקט ובטח עד עולם׃
17Och rättfärdighetens frukt skall vara frid och rättfärdighetens vinning vara ro med trygghet till evig tid.
18וישב עמי בנוה שלום ובמשכנות מבטחים ובמנוחת שאננות׃
18Och mitt folk skall bo i fridshyddor, i trygga boningar och på säkra viloplatser.
19וברד ברדת היער ובשפלה תשפל העיר׃
19Men under hagelskurar skall skogen fällas, och djupt skall staden bliva ödmjukad.
20אשריכם זרעי על כל מים משלחי רגל השור והחמור׃
20Sälla ären då I som fån så vid alla vatten, I som kunnen låta edra oxar och åsnor fritt ströva omkring.