1אחרי הדברים האלה הלך ישוע בארץ הגליל הלוך ועבור כי לא אבה להתהלך ביהודה על אשר בקשו היהודים להרגו׃
1Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
2ויקרב חג היהודים הוא חג הסכות׃
2Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
3ויאמרו אליו אחיו קום ולך מזה ארצה יהודה למען יראו גם תלמידיך את המעשים אשר אתה עשה׃
3Då sade hans bröder till honom: »Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
4כי לא יעשה איש דבר בסתר והוא חפץ להתפרסם לכן אם אתה עשה כאלה הגלה אל העולם׃
4Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen.»
5כי אחיו גם הם לא האמינו בו׃
5Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
6ויאמר אליהם ישוע עתי לא באה עד עתה ועתכם תמיד נכונה׃
6Då sade Jesus till dem: »Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
7לא יוכל העולם לשנוא אתכם ואתי ישנא באשר אני מעיד עליו כי רעים מעלליו׃
7Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
8עלו אתם לחג את החג אני לא אעלה אל החג הזה כי עתי לא מלאה עד עתה׃
8Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad.»
9כזאת דבר וישב בגליל׃
9Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
10ויהי כאשר עלו אחיו לרגל ויעל גם הוא לא בגלוי כי אם כמסתתר׃
10Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
11והיהודים בקשהו בחג ויאמרו איה הוא׃
11Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: »Var är han?»
12ותהי תלונה רבה על אדותיו בתוך העם אלה אמרו טוב הוא ואלה אמרו לא כי מתעה הוא את העם׃
12Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: »Han är en rättsinnig man», men andra sade: »Nej, han förvillar folket.»
13אך אין איש מדבר עליו בגלוי מפני יראת היהודים׃
13Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
14ויהי בחצי ימי החג עלה ישוע אל המקדש וילמד׃
14Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
15ויתמהו היהודים ויאמרו איך ידע זה ספר והוא לא למד׃
15Då förundrade sig judarna och sade: »Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?»
16ויען אתם ישוע ויאמר לקחי לא שלי הוא כי אם לאשר שלחני׃
16Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
17האיש החפץ לעשות רצונו ידע לקחי אם מאת אלהים הוא ואם מנפשי אדבר׃
17Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
18המדבר מנפשי כבוד עצמו יבקש אבל המבקש כבוד שלחו נאמן הוא ואין עולתה בו׃
18Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
19הלא משה נתן לכם את התורה ואין איש מכם עשה התורה מדוע תבקשו להרגני׃
19Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?»
20ויען העם ויאמר שד בקרבך מי מבקש להרגך׃
20Folket svarade: »Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?»
21ויען ישוע ויאמר להם פעלה אחת פעלתי וכלכם עליה תתמהו׃
21Jesus svarade och sade till dem: »En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
22משה נתן לכם המילה אך לא ממשה היא כי אם מן האבות וביום השבת תמולו כל זכר׃
22Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
23ועתה אם ימול זכר בשבת למען אשר לא תופר תורת משה מה תקצפו עלי כי רפאתי איש כלו בשבת׃
23Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
24אל תשפטו למראה עין כי אם משפט צדק שפטו׃
24Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.»
25ויאמרו אנשים מישבי ירושלים הלא זה הוא אשר בקשו להמיתו׃
25Då sade några av folket i Jerusalem: »Är det icke denne som de stå efter att döda?
26והנה הוא דבר בגלוי ולא יגערו בו האף אמנם ידעו ראשינו כי באמת זה הוא המשיח׃
26Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
27אך את זה ידענו מאין הוא וכאשר יבוא המשיח לא ידע איש אי מזה הוא׃
27Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.»
28אז קרא ישוע במקדש וילמד לאמר הן ידעתם אתי אף ידעתם מאין אני ומנפשי לא באתי אכן יש אמתי אשר שלחני ואתו לא ידעתם׃
28Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
29ואני ידעתיו כי מאתו אני והוא שלחני׃
29Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig.»
30ויבקשו לתפשו ואיש לא שלח בו יד כי לא בא עתו׃
30Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
31ורבים מן העם האמינו בו ויאמרו אם יבא המשיח הגם יעשה אתות רבות מאשר עשה זה׃
31Men många av folket trodde på honom, och de sade: »Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?»
32והפרושים שמעו את העם מתלחשים עליו כזאת וישלחו הפרושים וראשי הכהנים משרתים לתפשו׃
32Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
33ויאמר אליהם ישוע אך למצער עודני עמכם והלכתי אל אשר שלחני׃
33Men Jesus sade: »Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
34תשחרנני ולא תמצאנני ובאשר אני שם אתם לא תוכלו לבוא׃
34I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma.»
35ויאמרו היהודים איש רעהו אנה ילך זה ואנחנו לא נמצאהו הכי ילך אל הנפוצים בין היונים וילמד אנשי יון׃
35Då sade judarna till varandra: »Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
36מה זה הדבר אשר אמר תשחרנני ולא תמצאנני ובאשר אני שם אתם לא תוכלו לבוא׃
36Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?»
37ויהי ביום החג האחרון הגדול עמד ישוע ויקרא לאמר איש כי יצמא יבא נא אלי וישתה׃
37På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
38המאמין בי כדבר הכתוב מבטנו ינהרו נהרי מים חיים׃
38Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger.»
39וזאת אמר על הרוח אשר יקחהו המאמינים בו כי לא נתן רוח הקדש עדנה יען אשר ישוע עוד לא נתפאר׃
39Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
40ורבים מהמון העם כשמעם את הדבר הזה אמרו אכן זה הוא הנביא׃
40Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: »Denne är förvisso Profeten.»
41ויש אשר אמרו זה הוא המשיח ואחרים אמרו המן הגליל יבא המשיח׃
41Andra sade: »Han är Messias.» Andra åter sade: »Icke kommer väl Messias från Galileen?
42הלא הכתוב אמר כי מזרע דוד ומכפר בית לחם מקום דוד יצא המשיח׃
42Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
43ותהי מחלקת בתוך העם על אדותיו׃
43Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
44ומקצתם רצו לתפשו ואיש לא שלח בו יד׃
44och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
45וישובו המשרתים אל הכהנים הגדולים והפרושים והמה אמרו אליהם מדוע לא הבאתם אתו׃
45När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: »Varför haven I icke fört honom hit?»
46ויענו העבדים מעולם לא דבר איש כאיש הזה׃
46Tjänarna svarade: »Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar.»
47ויאמרו אליהם הפרושים הכי נדהתם גם אתם׃
47Då svarade fariséerna dem: »Haven nu också I blivit förvillade?
48הגם האמין בו איש מן השרים או מן הפרושים׃
48Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
49רק ההמון הזה אשר אינם ידעים את התורה ארורים המה׃
49Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
50ויאמר אליהם נקדימון אשר בא אליו בלילה והוא היה אחד מהם׃
50Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
51התשפט תורתנו איש בטרם תחקרהו לדעת את אשר עשה׃
51»Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?»
52ויענו ויאמרו אליו הגם אתה מן הגליל דרש נא וראה כי לא קם נביא מן הגליל׃
52De svarade och sade till honom: »Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.»
53וילכו איש איש לביתו׃
53[Och de gingo hem, var och en till sitt.