¹וידבר יהוה אל משה לאמר׃

¹Och HERREN talade till Mose och sade:

²עשה לך שתי חצוצרת כסף מקשה תעשה אתם והיו לך למקרא העדה ולמסע את המחנות׃

²»Gör dig två trumpeter av silver; i drivet arbete skall du göra dem. Dessa skall du bruka, när menigheten skall sammankallas, och när lägren skola bryta upp.

³ותקעו בהן ונועדו אליך כל העדה אל פתח אהל מועד׃

³När man stöter i dem båda, skall hela menigheten församla sig till dig, vid ingången till uppenbarelsetältet.

⁴ואם באחת יתקעו ונועדו אליך הנשיאים ראשי אלפי ישראל׃

⁴Men när man stöter allenast i den ena, skola hövdingarna, huvudmännen för Israels ätter, församla sig till dig.

⁵ותקעתם תרועה ונסעו המחנות החנים קדמה׃

⁵Och när I blåsen en larmsignal, skola de läger bryta upp, som ligga österut.

⁶ותקעתם תרועה שנית ונסעו המחנות החנים תימנה תרועה יתקעו למסעיהם׃

⁶Men när I blåsen larmsignal för andra gången, skola de läger bryta upp, som ligga söderut. När lägren skola bryta upp, skall man blåsa larmsignal,

⁷ובהקהיל את הקהל תתקעו ולא תריעו׃

⁷men när församlingen skall sammankallas, skolen I icke blåsa larmsignal, utan stöta i trumpeterna.

⁸ובני אהרן הכהנים יתקעו בחצצרות והיו לכם לחקת עולם לדרתיכם׃

⁸Och Arons söner, prästerna, äro de som skola blåsa i trumpeterna. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.

⁹וכי תבאו מלחמה בארצכם על הצר הצרר אתכם והרעתם בחצצרות ונזכרתם לפני יהוה אלהיכם ונושעתם מאיביכם׃

⁹Och om I, i edert land, dragen ut till strid mot någon eder ovän som angriper eder, så skolen I blåsa larmsignal med trumpeterna; härigenom skolen I då bringas i åminnelse inför HERRENS, eder Guds, ansikte, och I skolen så bliva frälsta ifrån edra fiender.

¹⁰וביום שמחתכם ובמועדיכם ובראשי חדשיכם ותקעתם בחצצרת על עלתיכם ועל זבחי שלמיכם והיו לכם לזכרון לפני אלהיכם אני יהוה אלהיכם׃

¹⁰Och när I haven en glädjedag och haven edra högtider och nymånader, skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra brännoffer och tackoffer; så skola de bringa eder i åminnelse inför eder Guds ansikte. Jag är HERREN, eder Gud.»

¹¹ויהי בשנה השנית בחדש השני בעשרים בחדש נעלה הענן מעל משכן העדת׃

¹¹I andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen i månaden höjde sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel.

¹²ויסעו בני ישראל למסעיהם ממדבר סיני וישכן הענן במדבר פארן׃

¹²Då bröto Israels barn upp från Sinais öken och tågade från lägerplats till lägerplats; och molnskyn stannade i öknen Paran.

¹³ויסעו בראשנה על פי יהוה ביד משה׃

¹³Och när de nu första gången bröto upp, efter HERRENS befallning genom Mose,

¹⁴ויסע דגל מחנה בני יהודה בראשנה לצבאתם ועל צבאו נחשון בן עמינדב׃

¹⁴var Juda barns läger under sitt baner det första som bröt upp, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Naheson, Amminadabs son.

¹⁵ועל צבא מטה בני יששכר נתנאל בן צוער׃

¹⁵Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars barns stam var Netanel, Suars son.

¹⁶ועל צבא מטה בני זבולן אליאב בן חלון׃

¹⁶Och anförare för den här som utgjordes av Sebulons barns stam var Eliab, Helons son.

¹⁷והורד המשכן ונסעו בני גרשון ובני מררי נשאי המשכן׃

¹⁷Därefter, sedan tabernaklet hade blivit nedtaget, bröto Gersons barn och Meraris barn upp och buro tabernaklet.

¹⁸ונסע דגל מחנה ראובן לצבאתם ועל צבאו אליצור בן שדיאור׃

¹⁸Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisur, Sedeurs son.

¹⁹ועל צבא מטה בני שמעון שלמיאל בן צורי שדי׃

¹⁹Och anförare för den här som utgjordes av Simeons barns stam var Selumiel, Surisaddais son.

²⁰ועל צבא מטה בני גד אליסף בן דעואל׃

²⁰Och anförare för den här som utgjordes av Gads barns stam var Eljasaf, Deguels son.

²¹ונסעו הקהתים נשאי המקדש והקימו את המשכן עד באם׃

²¹Därefter bröto kehatiterna upp och buro de heliga tingen, och de andra satte upp tabernaklet, innan dessa hunno fram.

²²ונסע דגל מחנה בני אפרים לצבאתם ועל צבאו אלישמע בן עמיהוד׃

²²Därefter bröt Efraims barns läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisama, Ammihuds son.

²³ועל צבא מטה בני מנשה גמליאל בן פדהצור׃

²³Och anförare för den här som utgjordes av Manasse barns stam var Gamliel, Pedasurs son.

²⁴ועל צבא מטה בני בנימן אבידן בן גדעוני׃

²⁴Och anförare for den här som utgjordes av Benjamins barns stam var Abidan, Gideonis son.

²⁵ונסע דגל מחנה בני דן מאסף לכל המחנת לצבאתם ועל צבאו אחיעזר בן עמישדי׃

²⁵Därefter bröt Dans barns läger upp under sitt baner, såsom eftertrupp i hela lägertåget, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Ahieser, Ammisaddais son.

²⁶ועל צבא מטה בני אשר פגעיאל בן עכרן׃

²⁶Och anförare för den här som utgjordes av Asers barns stam var Pagiel, Okrans son.

²⁷ועל צבא מטה בני נפתלי אחירע בן עינן׃

²⁷Och anförare för den här som utgjordes av Naftali barns stam var Ahira, Enans son.

²⁸אלה מסעי בני ישראל לצבאתם ויסעו׃

²⁸I denna ordning bröto Israels barn upp, häravdelning efter häravdelning. Och de bröto nu upp.

²⁹ויאמר משה לחבב בן רעואל המדיני חתן משה נסעים אנחנו אל המקום אשר אמר יהוה אתו אתן לכם לכה אתנו והטבנו לך כי יהוה דבר טוב על ישראל׃

²⁹Och Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfader: »Vi bryta nu upp och tåga till det land om vilket HERREN har sagt: 'Det vill jag giva eder.' Följ du med oss, så vilja vi göra dig gott, ty HERREN har lovat Israel vad gott är.

³⁰ויאמר אליו לא אלך כי אם אל ארצי ואל מולדתי אלך׃

³⁰Men han svarade honom: »Jag vill icke följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och till min släkt.»

³¹ויאמר אל נא תעזב אתנו כי על כן ידעת חנתנו במדבר והיית לנו לעינים׃

³¹Då sade han: »Ack nej, övergiv oss icke. Du vet ju bäst var vi kunna lägra oss i öknen; bliv du därför nu vårt öga.

³²והיה כי תלך עמנו והיה הטוב ההוא אשר ייטיב יהוה עמנו והטבנו לך׃

³²Om du följer med oss, skola vi låta också dig få gott av det goda som HERREN gör mot oss.

³³ויסעו מהר יהוה דרך שלשת ימים וארון ברית יהוה נסע לפניהם דרך שלשת ימים לתור להם מנוחה׃

³³Så bröto de upp och tågade från HERRENS berg tre dagsresor. Och HERRENS förbundsark gick framför dem tre dagsresor, för att utse viloplats åt dem.

³⁴וענן יהוה עליהם יומם בנסעם מן המחנה׃

³⁴Och HERRENS molnsky svävade över dem om dagen, när de bröto upp från sitt lägerställe.

³⁵ויהי בנסע הארן ויאמר משה קומה יהוה ויפצו איביך וינסו משנאיך מפניך׃

³⁵Och så ofta arken bröt upp, sade Mose: »Stå upp, HERRE; må dina fiender varda förskingrade, och må de som hata dig fly för ditt ansikte.»

³⁶ובנחה יאמר שובה יהוה רבבות אלפי ישראל׃

³⁶Och när den sattes ned, sade han: »Kom tillbaka, HERRE, till Israels ätters mångtusenden.»