1למנצח לבני קרח מזמור שמעו זאת כל העמים האזינו כל ישבי חלד׃
1För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
2גם בני אדם גם בני איש יחד עשיר ואביון׃
2Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
3פי ידבר חכמות והגות לבי תבונות׃
3både låga och höga, rika såväl som fattiga.
4אטה למשל אזני אפתח בכנור חידתי׃
4Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
5למה אירא בימי רע עון עקבי יסובני׃
5Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
6הבטחים על חילם וברב עשרם יתהללו׃
6Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
7אח לא פדה יפדה איש לא יתן לאלהים כפרו׃
7De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
8ויקר פדיון נפשם וחדל לעולם׃
8Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
9ויחי עוד לנצח לא יראה השחת׃
9För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
10כי יראה חכמים ימותו יחד כסיל ובער יאבדו ועזבו לאחרים חילם׃
10så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
11קרבם בתימו לעולם משכנתם לדר ודר קראו בשמותם עלי אדמות׃
11Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
12ואדם ביקר בל ילין נמשל כבהמות נדמו׃
12De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
13זה דרכם כסל למו ואחריהם בפיהם ירצו סלה׃
13Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
14כצאן לשאול שתו מות ירעם וירדו בם ישרים לבקר וצירם לבלות שאול מזבל לו׃
14Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.
15אך אלהים יפדה נפשי מיד שאול כי יקחני סלה׃
15Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning.
16אל תירא כי יעשר איש כי ירבה כבוד ביתו׃
16Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. Sela.
17כי לא במותו יקח הכל לא ירד אחריו כבודו׃
17Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
18כי נפשו בחייו יברך ויודך כי תיטיב לך׃
18Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
19תבוא עד דור אבותיו עד נצח לא יראו אור׃
19Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar, så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
20אדם ביקר ולא יבין נמשל כבהמות נדמו׃
20En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.