1Mikor a fejedelemnek haragja felgerjed te ellened, a te helyedet el ne hagyjad; mert a szelídség nagy bûnöket lecsendesít.
1Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.
2Van egy gonosz, a melyet láttam a nap alatt, mintha tévedés volna, a mely a fejedelemtõl származik.
2Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.
3[Hogy] a bolondság nagy méltóságra helyeztetett, a gazdagok pedig alacsony [sors]ban ülnek.
3Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.
4Láttam, hogy a szolgák lovakon [ültek;] a fejedelmek pedig gyalog mentek a földön, mint a szolgák.
4Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
5A ki vermet ás, abba beesik; és a ki a gyepût elhányja, megmarja azt a kígyó.
5Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:
6A ki a köveket helyökbõl kihányja, fájdalmat szenved azok miatt; a ki hasogatja a fát, veszedelemben forog a miatt.
6att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.
7Ha a vas megtompul, és annak élit meg nem köszörüli az ember, akkor erejét kell megfeszíteni; a bölcseség pedig [minden dolognak] eligazítására nagy elõmenetel.
7Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
8Ha megharap a kígyó, a míg meg nem varázsoltatott, azután semmi haszna nincsen a varázslónak.
8Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.
9A bölcs ember szájának beszédei kedvesek; a bolondnak pedig ajkai elnyelik õt.
9Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
10Az õ szája beszédinek kezdete bolondság, és az õ szája [beszédinek] vége gonosz balgatagság.
10Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
11És a bolond szaporítja a szót, [pedig] nem tudja az ember, a mi következik, és a mi utána lesz, kicsoda mondja meg azt néki?
11Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
12A bolondnak munkája elfárasztja õt, mert a városba sem tud menni.
12Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.
13Jaj néked ország, kinek a te királyod gyermek; és a te fejedelmid reggel esznek.
13Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
14Boldog vagy te ország, kinek a te királyod nemes ember, és a te fejedelmid idejében esznek a [testnek] erejéért és nem az italért.
14Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
15A restség miatt elhanyatlik a házfedél, és a kezek restsége miatt csepeg a ház.
15Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
16Vígasságnak okáért szereznek lakodalmat, és a bor vídámítja meg az élõket: és a pénz szerzi meg mindezeket.
16Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!
17Még a te gondolatodban is a királyt ne átkozd, és a te ágyasházadban is gonoszt a gazdagnak ne mondj: mert az égi madár is elviszi a szót, és a szárnyas állat is bevádolná a te beszédedet.
17Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
18Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.
19Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.
20Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.