¹Vajha lennél nékem én atyámfia, ki az én anyámnak emlõjét szopta,

¹Ack att du vore såsom en min broder, ammad vid min moders bröst! Om jag då mötte dig därute, så finge jag kyssa dig, och ingen skulle tänka illa om mig därför.

²Elvinnélek, bevinnélek anyámnak házába,

²Jag finge då ledsaga dig, föra dig in i min moders hus, och du skulle undervisa mig; kryddat vin skulle jag giva dig att dricka, saft från mitt granatträd. ----

³Az õ balkeze az én fejem alatt,

³Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.

⁴Kényszerítlek titeket, Jeruzsálemnek leányai,

⁴Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill.

⁵Kicsoda ez a ki feljõ a pusztából,

⁵Vem är hon som kommer hitupp från öknen, stödd på sin vän? »Där under äppelträdet väckte jag dig; där var det som din moder hade fött dig, där födde dig hon som gav dig livet.

⁶Tégy engem mintegy pecsétet a te szívedre,

⁶Hav mig såsom en signetring vid ditt hjärta, såsom en signetring på din arm. Ty kärleken är stark såsom döden, dess trängtan obetvinglig såsom dödsriket; dess glöd är såsom eldens glöd, en HERRENS låga är den.

⁷Sok vizek el nem olthatnák e szeretetet:

⁷De största vatten förmå ej utsläcka kärleken, strömmar kunna icke fördränka den. Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bliva försmådd.» ----

⁸Kicsiny húgunk van nékünk,

⁸»Vi hava en syster, en helt ung, som ännu icke har någon barm. Vad skola vi göra med vår syster, när tiden kommer, att man vill vinna henne?»

⁹Ha õ kõfal,

⁹»Är hon en mur, så bygga vi på den ett krön av silver; men är hon en dörr, så bomma vi för den med en cederplanka.»

¹⁰[Mikor] én [olyan leszek, mint] a kõfal,

¹⁰»Jag är en mur, och min barm är såsom tornen därpå; så blev jag i hans ögon en kvinna som var ynnest värd.» ----

¹¹Szõlõje volt Salamonnak Baálhamonban,

¹¹En vingård ägde Salomo i Baal-Hamon, den vingården lämnade han åt väktare; tusen siklar silver var kunde de hämta ur dess frukt.

¹²Az én szõlõmre, mely én reám néz, nékem gondom lesz:

¹²Men min vingård, den har jag själv i min vård. Du, Salomo, må taga dina tusen, och två hundra må de få, som vakta dess frukt. ----

¹³Oh te, a ki lakol a kertekben!

¹³»Du lustgårdarnas inbyggerska, vännerna lyssna efter din röst; låt mig höra den.»

¹⁴Fuss én szerelmesem,

¹⁴»Skynda åstad, min vän, lik en gasell eller lik en ung hjort, upp på de välluktrika bergen.»