¹Setelah TUHAN menyelamatkan Daud dari Saul dan dari segala musuhnya yang lain, Daud menyanyikan lagu ini bagi TUHAN:

¹Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.

²(Kucinta kepada-Mu, ya TUHAN, Engkaulah kekuatanku.)

²Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,

³TUHAN seperti benteng yang kuat tempat aku berlindung. Allahku seperti gunung batu, tempat aku bernaung. Seperti perisai Ia menutupi aku, dan menjaga aku agar aman selalu.

³Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!

⁴Aku berseru kepada TUHAN yang patut dipuji, Ia membebaskan aku dari musuh-musuhku.

⁴HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.

⁵Aku dikelilingi bahaya maut dan digenangi banjir kebinasaan.

⁵Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,

⁶Aku dikelilingi bahaya maut, perangkap maut ada di depanku.

⁶dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.

⁷Dalam kesesakanku aku berseru kepada TUHAN, aku berteriak kepada Allahku mohon pertolongan. Dari Rumah-Nya Ia mendengar suaraku dan memperhatikan seruanku.

⁷Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.

⁸Lalu bumi berguncang dan bergetar, dasar-dasar gunung goyah dan gemetar karena kemarahan Allah!

⁸Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.

⁹Asap menyembur dari lubang hidung-Nya, api dan bara keluar dari mulut-Nya.

⁹Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.

¹⁰Langit dibelah-Nya, lalu turunlah Ia, dengan awan gelap di bawah kaki-Nya.

¹⁰Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.

¹¹Ia terbang dengan mengendarai kerub; Ia melayang di atas sayap angin.

¹¹Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar

¹²Ia menyelubungi diri-Nya dengan kegelapan; awan mendung yang tebal mengelilingi Dia.

¹²Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.

¹³Dari kilat di hadapan-Nya, keluarlah awan, hujan es dan api.

¹³Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.

¹⁴Lalu TUHAN mengguntur dari angkasa, Yang Mahatinggi memperdengarkan suara-Nya.

¹⁴HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.

¹⁵Ia menembakkan panah-panah-Nya, dan menceraiberaikan musuh. Ia menyambarkan kilat berulang-ulang dan membuat mereka lari.

¹⁵Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.

¹⁶Dasar laut tersingkap dan alas bumi terbuka waktu TUHAN membentak musuh-Nya dengan murka.

¹⁶Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.

¹⁷Dari atas TUHAN mengulurkan tangan-Nya; dipegang-Nya aku dan ditarik-Nya dari air yang dalam.

¹⁷Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.

¹⁸Ia menyelamatkan aku dari musuh yang perkasa dan dari orang-orang yang membenci aku karena mereka terlalu kuat bagiku.

¹⁸Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.

¹⁹Mereka menyerang aku waktu aku ditimpa bencana tetapi TUHAN menjadi penolongku.

¹⁹De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.

²⁰Ia melepaskan aku dari bahaya dan menyelamatkan aku karena Ia berkenan padaku.

²⁰Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.

²¹TUHAN membalas perbuatanku yang benar; Ia memberkati aku sebab aku tidak bersalah.

²¹HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.

²²Aku mentaati perintah TUHAN, dan tidak berpaling dari Allahku.

²²Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

²³Semua hukum-Nya kuperhatikan, perintah-perintah-Nya tidak kulalaikan.

²³nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.

²⁴Ia tahu bahwa aku tidak bercela dan menjauhkan diri dari kesalahan.

²⁴Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.

²⁵Maka TUHAN membalas perbuatanku yang benar sebab Ia tahu aku tidak bersalah.

²⁵Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.

²⁶TUHAN, Engkau setia kepada orang yang setia dan baik kepada orang yang baik.

²⁶Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.

²⁷Terhadap orang suci Kaunyatakan diri-Mu suci, tetapi orang yang jahat Kaumusuhi.

²⁷Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.

²⁸Orang yang rendah hati Kauselamatkan; tetapi orang yang congkak Kautundukkan.

²⁸och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.

²⁹Engkau menyalakan pelitaku; TUHAN Allahku menerangi kegelapanku.

²⁹Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.

³⁰Engkau menguatkan aku untuk menumpas musuh; dengan bantuan Allahku kudobrak pertahanan mereka.

³⁰Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.

³¹Perbuatan Allah sempurna, janji TUHAN dapat dipercaya! Ia seperti perisai bagi semua yang berlindung pada-Nya.

³¹Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.

³²Sebab hanya Tuhanlah Allah; Allah saja pembela kita.

³²Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?

³³Dialah Allah yang menguatkan aku dan membuat jalanku aman.

³³Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,

³⁴Ia menguatkan kakiku seperti kaki rusa, dan menjaga keselamatanku di pegunungan.

³⁴du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,

³⁵Ia melatih aku untuk berperang, sehingga aku dapat merentangkan busur yang paling kuat.

³⁵du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!

³⁶TUHAN, Engkau melindungi dan menyelamatkan aku, dan menopang aku dengan kuasa-Mu aku menjadi unggul karena tindakan-Mu.

³⁶Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,

³⁷Kaujaga aku supaya aku tidak tertawan

³⁷du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.

³⁸Kukejar musuhku dan kukalahkan mereka, dan pantang mundur sampai mereka binasa.

³⁸Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

³⁹Kubanting mereka sampai tak dapat bangkit lagi, mereka rebah tak berdaya di depan kakiku.

³⁹Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.

⁴⁰Kauberi aku kekuatan untuk berperang, dan kemenangan atas musuh-musuhku.

⁴⁰Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.

⁴¹Kaubuat musuhku lari daripadaku;

⁴¹Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.

⁴²Mereka berteriak, tetapi tak ada yang menolong, mereka berseru kepada TUHAN, tapi Ia tidak menjawab.

⁴²De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.

⁴³Mereka kuremukkan seperti debu yang berhamburan, dan kusapu seperti lumpur di jalan.

⁴³Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.

⁴⁴Engkau membebaskan aku dari kaum yang durhaka, dan menjadikan aku penguasa bangsa-bangsa; bangsa yang tidak kukenal menjadi hambaku.

⁴⁴Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

⁴⁵Orang-orang asing tunduk kepadaku, dan taat bila mendengar perintahku.

⁴⁵Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.

⁴⁶Keberanian mereka sudah hilang; mereka gemetar dan keluar dari kubunya.

⁴⁶Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.

⁴⁷TUHAN hidup! Terpujilah pembelaku! Agungkanlah kebesaran Allah, penyelamatku!

⁴⁷HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!

⁴⁸Ia memberi aku kemenangan atas musuhku, bangsa-bangsa ditaklukkan-Nya di hadapanku,

⁴⁸Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;

⁴⁹diselamatkan-Nya aku dari lawan-lawanku. TUHAN, Kauberi aku kemenangan atas musuhku, Kaulindungi aku dari orang-orang yang kejam.

⁴⁹du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

⁵⁰Maka kuagungkan Engkau di antara bangsa-bangsa, dan kunyanyikan puji-pujian bagi-Mu.

⁵⁰Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.

⁵¹Allah memberi kemenangan besar kepada raja yang dilantik-Nya, Ia tetap mengasihi orang pilihan-Nya, yaitu Daud dan keturunannya untuk selama-lamanya.

⁵¹Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.