1Nama harum lebih baik daripada minyak bernilai tinggi; dan hari kematian lebih baik daripada hari jadi.
1Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?
2Lebih baik pergi ke rumah duka daripada ke tempat pesta. Sebab kita harus selalu mengenang bahwa maut menunggu setiap orang.
2Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
3Kesedihan lebih baik daripada tawa. Biar wajah murung, asal hati lega.
3Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
4Orang bodoh terus mengejar kesenangan; orang arif selalu memikirkan kematian.
4Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
5Lebih baik ditegur oleh orang yang berbudi, daripada dipuji oleh orang yang sukar mengerti.
5De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
6Tawa orang bodoh tidak berarti, seperti bunyi duri dimakan api.
6Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
7Jika orang arif menipu, bodohlah tindakannya; jika orang menerima uang suap, rusaklah wataknya.
7Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
8Lebih baik akhir suatu perkara daripada permulaannya; lebih baik bersabar daripada terlalu bangga.
8Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
9Jangan buru-buru naik pitam; hanya orang bodoh menyimpan dendam.
9Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
10Janganlah bertanya, "Mengapa zaman dulu lebih baik daripada zaman sekarang?" Hanya orang dungu yang bertanya begitu.
10Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
11Orang hidup seharusnya berhikmat; nilai hikmat sama dengan warisan;
11Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
12sama pula dengan uang pemberi rasa aman. Apalagi pengetahuan tentang hikmat! Siapa memilikinya akan selamat.
12Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
13Perhatikanlah pekerjaan Allah. Sebab siapa dapat meluruskan apa yang dibengkokkan Allah?
13Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
14Jadi, bergembiralah jika engkau sedang mujur. Tetapi kalau engkau ditimpa bencana, jangan lupa bahwa Allah memberikan kedua-duanya. Kita tak tahu apa yang terjadi selanjutnya.
14Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
15Hidupku tak ada gunanya, tetapi selama hidupku itu kulihat yang berikut ini: Ada kalanya orang yang baik binasa, walaupun dia saleh. Adakalanya orang yang jahat panjang umurnya, walaupun dia terus berdosa.
15Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
16Janganlah terlalu baik dan jangan pula terlalu bijaksana. Apa gunanya bunuh diri?
16Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
17Jangan juga terlalu jahat atau terlalu dungu. Untuk apa mati sebelum waktunya?
17Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
18Hindarilah kedua-duanya tadi. Jika kita takut kepada Allah, pastilah kita berhasil baik.
18Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
19Hikmat membuat pemiliknya lebih perkasa daripada sepuluh penguasa di sebuah kota.
19Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
20Di bumi ini tak ada orang yang sempurna; tak ada yang selalu berbuat baik dan tak pernah berdosa.
20Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
21Jangan suka mendengarkan omongan-omongan, siapa tahu kau sedang dikutuk seorang pelayan.
21Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
22Engkau sendiri pun menyadari bahwa orang lain pernah juga kaukutuki.
22Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
23Semua itu kuuji dengan hikmatku. Namun semakin kucari hikmat itu, semakin jauh ia daripadaku.
23Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
24Siapa dapat menemukan arti hidup ini? Terlalu dalam untuk dapat dimengerti!
24Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.
25Namun aku tekun belajar dan mencari pengetahuan, supaya mendapat hikmat dan jawaban atas segala pertanyaan. Aku mencoba mengerti bahwa dosa itu kebodohan, dan kejahatan adalah kenekatan.
25Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
26Aku mendapati bahwa wanita lebih pahit daripada maut. Cinta wanita seperti jala dan perangkap yang siap menangkap mangsanya. Pelukannya seperti belenggu yang mengikat erat. Orang yang melakukan kehendak Allah terhindar dari jeratnya, tapi orang berdosa pasti akan ditawannya.
26När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
27Lihat, kata Sang Pemikir: Semua itu kutemukan, ketika langkah demi langkah kucari jawaban.
27då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
28Masih juga aku mencari jawaban-jawaban lain, namun tidak berhasil. Di antara seribu orang, kudapati seorang laki-laki yang kuhormati. Tetapi di antara mereka tak ada wanita yang dapat kuhargai.
28Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
29Hanya inilah yang kudapat: Allah membuat kita sederhana dan biasa. Tetapi kita sendirilah yang membuat diri kita rumit dan berbelit-belit.
29Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.
30Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.