¹Aku bosan dan muak dengan hidupku, maka kucurahkan kepahitan jiwaku.

¹Min själ är led vid livet. Jag vill giva fritt lopp åt min klagan, jag vill tala i min själs bedrövelse.

²Ya Allah, janganlah aku Kaupersalahkan; jelaskanlah mengapa aku Kaulawan.

²Jag vill säga till Gud: Döm mig icke skyldig; låt mig veta varför du söker sak mot mig.

³Apa untungnya jika Engkau menindas begini, dan membuang hasil karya-Mu sendiri? Apa untungnya jika Engkau mendukung pendapat dan rencana para penjahat?

³Anstår det dig att öva våld, att förkasta dina händers verk, medan du låter ditt ljus lysa över de ogudaktigas rådslag?

⁴Pandangan-Mu tak sama dengan pandangan manusia

⁴Har du då ögon som en varelse av kött, eller ser du såsom människor se?

⁵dan usia-Mu tidak sependek umurnya.

⁵Är din ålder som en människas ålder, eller äro dina år såsom en mans tider,

⁶Kalau begitu, mengapa Kauusut segala dosaku? mengapa Kauburu setiap kesalahanku?

⁶eftersom du letar efter missgärning hos mig och söker att hos mig finna synd,

⁷Sebenarnya Engkau tahu dan sadar, bahwa aku tak salah, tetapi benar. Kau tahu bahwa seorang pun tidak mampu menyelamatkan aku dari tangan-Mu.

⁷du som dock vet att jag icke är skyldig, och att ingen finnes, som kan rädda ur din hand?

⁸Aku ini dibentuk oleh tangan-Mu, masakan kini hendak Kaubinasakan aku?

⁸Dina händer hava danat och gjort mig, helt och i allo; och nu fördärvar du mig!

⁹Ingatlah bahwa dari tanah liat Kauciptakan aku! Masakan Kaubuat aku kembali menjadi debu?

⁹Tänk på huru du formade mig såsom lera; och nu låter du mig åter varda till stoft!

¹⁰Kaumungkinkan ayahku menjadikan aku dan Kaubesarkan aku dalam rahim ibu.

¹⁰Ja, du utgöt mig såsom mjölk, och såsom ostämne lät du mig stelna.

¹¹Tubuhku Kaubentuk dengan kerangka dan urat; tulangku Kauberi daging dan kulit pembebat.

¹¹Med hud och kött beklädde du mig, av ben och senor vävde du mig samman.

¹²Kauberi aku hidup; Engkau mengasihi aku, nyawaku Kaujaga dengan pemeliharaan-Mu.

¹²Liv och nåd beskärde du mig, och genom din vård bevarades min ande.

¹³Tetapi sekarang kutahu bahwa selama itu, diam-diam telah Kaurancangkan celakaku.

¹³Men därvid gömde du i ditt hjärta den tanken, jag vet att du hade detta i sinnet:

¹⁴Kauawasi aku kalau-kalau berbuat kesalahan agar dapat Kautolak memberi pengampunan.

¹⁴om jag syndade, skulle du vakta på mig och icke lämna min missgärning ostraffad.

¹⁵Jikalau aku berbuat dosa, maka nasibku sungguh celaka! Tapi jika perbuatanku tak tercela, tetaplah aku dianggap berbuat dosa! Tak berani aku mengangkat kepala, sebab merasa sedih dan terhina.

¹⁵Ve mig, om jag befunnes vara skyldig! Men vore jag än oskyldig, så finge jag ej lyfta mitt huvud, jag skulle mättas av skam och skåda min ofärd.

¹⁶Jika kuberhasil, walau tak seberapa, Engkau memburu aku seperti singa. Dan Kautunjukkan kembali kuasa-Mu, hanyalah untuk menakutkan aku.

¹⁶Höjde jag det likväl, då skulle du såsom ett lejon jaga mig och alltjämt bevisa din undermakt på mig.

¹⁷Selalu Kauajukan saksi melawan aku; dan semakin besarlah murka-Mu kepadaku. Kaukerahkan pasukan-pasukan baru untuk menyerang dan memerangi aku.

¹⁷Nya vittnen mot mig skulle du då föra fram och alltmer låta mig känna din förtörnelse; med skaror efter skaror skulle du ansätta mig.

¹⁸Mengapa Kaubiarkan aku lahir ke dunia? Lebih baik aku mati saja sebelum dilihat manusia!

¹⁸Varför lät du mig då komma ut ur modersskötet? Jag borde hava förgåtts, innan något öga såg mig,

¹⁹Maka seolah-olah aku tidak pernah dilahirkan, sebab dari rahim langsung dikuburkan.

¹⁹hava blivit såsom hade jag aldrig varit till; från moderlivet skulle jag hava förts till graven.

²⁰Ah, tak lama lagi aku akan mati, maka biarkanlah aku sendiri, agar dapat aku menikmati masaku yang masih sisa ini.

²⁰Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,

²¹Tak lama lagi aku pergi dan tak kembali, menuju negeri yang gelap dan suram sekali,

²¹innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land,

²²negeri yang kelam, penuh bayangan dan kekacauan, di mana terang serupa dengan kegelapan."

²²till det land vars dunkel är såsom djupa vatten, dit där dödsskugga och förvirring råder, ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.