¹Berserulah, hai Ayub, adakah jawaban? Malaikat mana yang kaumintai bantuan?

¹Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?

²Hanyalah orang yang bodoh saja yang mati sebab sakit hatinya.

²Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

³Pernah kulihat orang bodoh; hidupnya tampak amat kokoh. Tetapi tiba-tiba saja kukutuki tempat tinggalnya.

³Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

⁴Maka anak-anaknya tak pernah mendapat perlindungan; tak ada yang mau membela mereka di pengadilan.

⁴Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

⁵Apa yang dituai mereka di ladangnya, habis dimakan orang yang kosong perutnya. Bahkan gandum yang di tengah belukar, habis dilalap orang yang lapar. Milik dan kekayaan mereka menjadi incaran orang yang haus harta.

⁵Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

⁶Bukan dari bumi kejahatan muncul; bukan dari tanah kesusahan timbul.

⁶Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;

⁷Bukan! Melainkan manusia sendirilah yang mendatangkan celaka atas dirinya, seperti percikan bunga api timbul dari apinya sendiri.

⁷nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

⁸Kalau aku dalam keadaanmu, pada Allah aku akan berseru. Kepada-Nya aku akan mengadu, serta menyerahkan perkaraku.

⁸Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,

⁹Karya-karya Allah luar biasa; tidak sanggup kita memahaminya. Mujizat-mujizat yang dibuat-Nya, tak terbilang dan tiada habisnya.

⁹åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,

¹⁰Ia menurunkan hujan ke atas bumi, hingga ladang dan padang basah tersirami.

¹⁰åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,

¹¹Dialah Allah yang meninggikan orang rendah, dan membahagiakan orang yang susah.

¹¹när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.

¹²Digagalkan-Nya rencana orang licik, dijebak dan ditangkap-Nya orang cerdik, sehingga semua usaha mereka tak jadi, dan mereka tertipu oleh akalnya sendiri.

¹²Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;

¹³(5:12)

¹³han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

¹⁴Pada siang hari mereka tertimpa kelam, meraba-raba seperti di waktu malam.

¹⁴mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

¹⁵Tetapi Allah menyelamatkan: orang miskin dari kematian, orang rendah dari penindasan.

¹⁵Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

¹⁶Kini ada harapan pula bagi orang yang tidak punya. Dan orang jahat diam seribu bahasa, karena Allah telah membungkam mulutnya.

¹⁶Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

¹⁷Mujurlah engkau bila Allah menegurmu! Jangan kecewa bila Ia mencelamu.

¹⁷Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

¹⁸Sebab Allah yang menyakiti, Ia pula yang mengobati. Dan tangan-Nya yang memukuli, juga memulihkan kembali.

¹⁸Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.

¹⁹Jikalau bahaya mengancam, selalu engkau diselamatkan.

¹⁹Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

²⁰Apabila paceklik mencekam, kau tak akan mati kelaparan. Jika perang mengganas seram, kau aman dari kematian.

²⁰I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.

²¹Kau dijaga dari fitnah dan hasut; kauhadapi musibah tanpa takut.

²¹När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

²²Bila kekejaman dan kelaparan melanda, kau akan tabah dan bahkan tertawa. Kau tidak merasa takut atau cemas, menghadapi binatang buas yang ganas.

²²Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

²³Ladang yang kaubajak tak akan berbatu; binatang yang liar tak akan menyerangmu.

²³ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.

²⁴Kau akan aman tinggal di kemahmu; dan jika kauperiksa domba-dombamu, semuanya selamat, tak kurang suatu.

²⁴Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.

²⁵Anak cucumu tidak akan terbilang, mereka sebanyak rumput di padang.

²⁵Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.

²⁶Bagai gandum masak, dituai pada waktunya, engkau pun akan hidup segar sampai masa tua.

²⁶I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

²⁷Ayub, semuanya itu telah kami periksa. Perkataan itu benar, jadi terimalah saja."

²⁷Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.