¹Nyanyian ziarah. Israel, katakanlah bagaimana engkau dianiaya musuh sejak masa mudamu.

¹En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --

²"Aku dianiaya musuh sejak masa mudaku, tetapi mereka tak dapat mengalahkan aku;

²mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.

³mereka membuat luka-luka dalam di punggungku, seperti pembajak membuat alur-alur panjang di ladang.

³På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.

⁴Tetapi TUHAN yang adil telah membebaskan aku dari perbudakan."

⁴Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.

⁵Biarlah setiap orang yang membenci Sion dikalahkan dan dipukul mundur.

⁵De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.

⁶Biarlah mereka seperti rumput di atas atap yang menjadi kering sebelum dapat tumbuh;

⁶De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;

⁷tak ada yang menyabitnya, atau mengikatnya dalam berkas.

⁷ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,

⁸Orang-orang yang lewat tak akan berkata, "Semoga engkau diberkati TUHAN, kami memberkati engkau dalam nama TUHAN."

⁸och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»