¹Mazmur Asaf. Sungguh baiklah Allah bagi umat-Nya, bagi orang yang berhati murni.

¹En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.

²Tetapi aku sudah bimbang, kepercayaanku hampir saja hilang,

²Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;

³sebab aku cemburu kepada orang congkak, ketika aku melihat keberuntungan orang jahat.

³ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

⁴Sebab mereka tidak menderita sakit, badan mereka kuat dan sehat.

⁴Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.

⁵Mereka tidak menanggung susah, tidak ditimpa kemalangan seperti orang lain.

⁵De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.

⁶Karena itu mereka bersikap sombong, dan selalu bertindak dengan kekerasan.

⁶Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.

⁷Dari hati mereka tertumpah kejahatan; mereka sibuk dengan rencana-rencana jahat.

⁷Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

⁸Mereka mengejek dan mengata-ngatai, dan dengan sombong mengancam akan menindas.

⁸De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

⁹Mereka menghujat Allah di surga, dan membual kepada orang-orang di bumi,

⁹Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

¹⁰sehingga umat Allah pun berbalik kepada mereka, dan percaya kepada omongan mereka.

¹⁰därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

¹¹Kata mereka, "Allah tidak tahu, Yang Mahatinggi tidak mengerti."

¹¹Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

¹²Begitulah keadaan orang jahat; hidupnya tenang, hartanya terus bertambah.

¹²Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

¹³Percuma saja aku menjaga hatiku bersih; tak ada gunanya aku menjauhi dosa.

¹³Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

¹⁴Sebab sepanjang hari aku ditimpa kemalangan; setiap pagi aku disiksa.

¹⁴jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

¹⁵Sekiranya aku berkata begitu, aku mengkhianati angkatan anak-anakmu.

¹⁵Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.

¹⁶Tetapi waktu aku berusaha untuk mengerti, hal itu terlalu sulit bagiku.

¹⁶När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

¹⁷Akhirnya aku masuk ke Rumah TUHAN, lalu mengertilah aku kesudahan orang jahat.

¹⁷till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

¹⁸Kautempatkan mereka di jalan yang licin, dan Kaubiarkan mereka jatuh binasa.

¹⁸Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

¹⁹Dalam sekejap mata mereka hancur, amat dahsyatlah kesudahan mereka.

¹⁹Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

²⁰Seperti mimpi yang menghilang di waktu pagi; ketika Engkau bangkit, ya TUHAN, mereka pun lenyap.

²⁰Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

²¹Ketika aku merasa kesal dan hatiku seperti tertusuk,

²¹När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

²²aku bodoh dan tidak mengerti, aku seperti binatang di hadapan-Mu.

²²då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

²³Namun aku tetap di dekat-Mu, Engkau memegang tangan kananku.

²³Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

²⁴Kaubimbing aku dengan nasihat, dan Kauterima aku dengan kehormatan kelak.

²⁴Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

²⁵Siapa yang kumiliki di surga kecuali Engkau? Selain Engkau tak ada yang kuinginkan di bumi.

²⁵Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

²⁶Sekalipun jiwa ragaku menjadi lemah, Engkaulah kekuatanku, ya Allah; Engkaulah segala yang kumiliki untuk selama-lamanya.

²⁶Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

²⁷Orang yang meninggalkan Engkau akan celaka, Kaubinasakan orang yang tidak setia kepada-Mu.

²⁷Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

²⁸Tetapi bagiku sungguh baiklah berada dekat Allah, TUHAN Allah kujadikan tempat perlindunganku, supaya aku dapat mewartakan segala perbuatan-Nya.

²⁸Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.