1L’Eterno visitò Sara come avea detto; e l’Eterno fece a Sara come aveva annunziato.
1Och HERREN såg till Sara, såsom han hade lovat, och HERREN gjorde med Sara såsom han hade sagt.
2E Sara concepì e partorì un figliuolo ad Abrahamo, quand’egli era vecchio, al tempo che Dio gli avea fissato.
2Sara blev havande och födde åt Abraham en son på hans ålderdom, vid den bestämda tid som Gud hade sagt honom.
3E Abrahamo pose nome Isacco al figliuolo che gli era nato, che Sara gli avea partorito.
3Och Abraham gav den son som var född åt honom, den som Sara hade fött åt honom, namnet Isak.
4E Abrahamo circoncise il suo figliuolo Isacco all’età di otto giorni, come Dio gli avea comandato.
4Och Abraham omskar sin son Isak, när denne var åtta dagar gammal, såsom Gud hade bjudit honom.
5Or Abrahamo aveva cento anni, quando gli nacque il suo figliuolo Isacco.
5Och Abraham var hundra år gammal, när hans son Isak föddes åt honom.
6E Sara disse: "Iddio m’ha dato di che ridere; chiunque l’udrà riderà con me".
6Och Sara sade: »Gud har berett mig ett löje; var och en som får höra detta skall le mot mig.»
7E aggiunse: "Chi avrebbe mai detto ad Abrahamo che Sara allatterebbe figliuoli? poiché io gli ho partorito un figliuolo nella sua vecchiaia".
7Och hon sade: »Vem skulle hava sagt Abraham att Sara skulle giva barn di? Och nu har jag fött honom en son på hans ålderdom!»
8Il bambino dunque crebbe e fu divezzato; e nei giorno che Isacco fu divezzato, Abrahamo fece un gran convito.
8Och barnet växte upp och blev avvant; och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.
9E Sara vide che il figliuolo partorito ad Abrahamo da Agar, l’egiziana, rideva;
9Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta;
10allora ella disse ad Abrahamo: "Caccia via questa serva e il suo figliuolo; perché il figliuolo di questa serva non ha da essere erede col mio figliuolo, con Isacco".
10och hon sade till Abraham: »Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak.»
11E la cosa dispiacque fortemente ad Abrahamo, a motivo del suo figliuolo.
11Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull.
12Ma Dio disse ad Abrahamo: "Questo non ti dispiaccia, a motivo del fanciullo della tua serva; acconsenti a tutto quello che Sara ti dirà; poiché da Isacco uscirà la progenie che porterà il tuo nome.
12Men Gud sade till Abraham: »Du må icke för gossens och för din tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig. Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig; ty genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig.
13Ma anche del figliuolo di questa serva io farò una nazione, perché e tua progenie".
13Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk, därför att han är din säd.»
14Abrahamo dunque si levò la mattina di buon’ora, prese del pane e un otre d’acqua, e lo diede ad Agar, mettendoglielo sulle spalle; le diede anche il fanciullo, e la mandò via. Ed essa partì e andò errando per il deserto di Beer-Sceba.
14Bittida följande morgon tog Abraham bröd och en lägel med vatten och gav det åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne barnet med och lät henne gå. Och hon begav sig åstad och irrade omkring i Beer-Sebas öken.
15E quando l’acqua dell’otre venne meno, essa lasciò cadere il fanciullo sotto un arboscello.
15Men när vattnet i lägeln hade tagit slut, kastade hon barnet ifrån sig under en buske
16E se ne andò, e si pose a sedere dirimpetto, a distanza d’un tiro d’arco; perché diceva: "Ch’io non vegga morire il fanciullo!" E sedendo così dirimpetto, alzò la voce e pianse.
16och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: »Jag förmår icke se på, huru barnet dör.» Och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon ut i gråt.
17E Dio udì la voce del ragazzo; e l’angelo dì Dio chiamò Agar dal cielo, e le disse: "Che hai, Agar? non temere, poiché Iddio ha udito la voce del fanciullo là dov’è.
17Då hörde Gud gossens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himmelen och sade till henne: »Vad fattas dig, Hagar? Frukta icke; ty Gud har hört gossens röst, där han ligger.
18Lèvati, prendi il ragazzo e tienlo per la mano; perché io farò di lui una grande nazione".
18Gå och lyft upp gossen, och tag honom vid handen; jag skall göra honom till ett stort folk.»
19E Dio le aperse gli occhi, ed ella vide un pozzo d’acqua: e andò, empì d’acqua l’otre, e diè da bere al ragazzo.
19Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon blev varse en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lägel med vatten och gav gossen att dricka.
20E Dio fu con lui; ed egli crebbe, abitò nel deserto, e fu tirator d’arco;
20Och Gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och blev med tiden en bågskytt.
21dimorò nel deserto di Paran, e sua madre gli prese per moglie una donna del paese d’Egitto.
21Han bodde i öknen Paran; och hans moder tog en hustru åt honom från Egyptens land.
22Or avvenne in quel tempo che Abimelec, accompagnato da Picol, capo del suo esercito, parlò ad Abrahamo, dicendo: "Iddio è teco in tutto quello che fai;
22Vid den tiden kom Abimelek med Pikol, sin härhövitsman, och talade med Abraham och sade: »Gud är med dig i allt vad du gör.
23or dunque giurami qui, nel nome di Dio, che tu non ingannerai né me, né i miei figliuoli, né i miei nipoti; ma che userai verso di me e verso il paese dove hai dimorato come forestiero, la stessa benevolenza che io ho usata verso di te".
23Så lova mig nu här med ed vid Gud att du icke skall göra dig skyldig till något svek mot mig eller mina barn och efterkommande, utan att du skall bevisa mig och det land där du nu bor såsom främling samma godhet som jag har bevisat dig.»
24E Abrahamo rispose: "Lo giuro".
24Abraham sade: »Det vill jag lova dig.»
25E Abrahamo fece delle rimostranze ad Abimelec per cagione di un pozzo d’acqua, di cui i servi di Abimelec s’erano impadroniti per forza.
25Dock gjorde Abraham Abimelek förebråelser angående en vattenbrunn som Abimeleks tjänare hade tagit ifrån honom.
26E Abimelec disse: "Io non so chi abbia fatto questo; tu stesso non me l’hai fatto sapere, e io non ne ho sentito parlare che oggi".
26Men Abimelek svarade: »Jag vet icke vem som har gjort detta; själv har du ingenting sagt mig, och jag har icke hört något därom förrän i dag.»
27E Abrahamo prese pecore e buoi e li diede ad Abimelec; e i due fecero alleanza.
27Då tog Abraham får och fäkreatur och gav åt Abimelek; och de slöto förbund med varandra.
28Poi Abrahamo mise da parte sette agnelle del gregge.
28Men Abraham ställde sju lamm av hjorden avsides.
29E Abimelec disse ad Abrahamo: "Che voglion dire queste sette agnelle che tu hai messe da parte?"
29Då sade Abimelek till Abraham: »Vad betyda de sju lammen som du har ställt där avsides?»
30Abrahamo rispose: "Tu accetterai dalla mia mano queste sette agnelle, affinché questo mi serva di testimonianza che io ho scavato questo pozzo".
30Han svarade: »Dessa sju lamm skall du taga emot av mig, för att detta må vara mig till ett vittnesbörd därom att det är jag som har grävt denna brunn.»
31Perciò egli chiamò quel luogo Beer-Sceba, perché ambedue vi avean fatto giuramento.
31Därav kallades det stället Beer-Seba, eftersom de båda där gingo eden.
32Così fecero alleanza a Beer-Sceba. Poi Abimelec, con Picol, capo del suo esercito, si levò, e se ne tornarono nel paese dei Filistei.
32När de så hade slutit förbund vid Beer-Seba, stodo Abimelek och hans härhövitsman Pikol upp och vände tillbaka till filistéernas land.
33E Abrahamo piantò un tamarindo a Beer-Sceba, e invocò quivi il nome dell’Eterno, l’Iddio della eternità.
33Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade där HERRENS, den evige Gudens, namn.
34E Abrahamo dimorò come forestiero molto tempo nel paese de’ Filistei.
34Och Abraham bodde i filistéernas land en lång tid.