1Poiché la legge, avendo un’ombra dei futuri beni, non la realtà stessa delle cose, non può mai con quegli stessi sacrifici, che sono offerti continuamente, anno dopo anno, render perfetti quelli che s’accostano a Dio.
1Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.
2Altrimenti non si sarebb’egli cessato d’offrirli, non avendo più gli adoratori, una volta purificati, alcuna coscienza di peccati?
2Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.
3Invece in quei sacrifici è rinnovato ogni anno il ricordo dei peccati;
3Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.
4perché è impossibile che il sangue di tori e di becchi tolga i peccati.
4Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.
5Perciò, entrando nel mondo, egli dice: Tu non hai voluto né sacrificio né offerta, ma mi hai preparato un corpo;
5Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;
6non hai gradito né olocausti né sacrifici per il peccato.
6i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.
7Allora ho detto: Ecco, io vengo (nel rotolo del libro è scritto di me) per fare, o Dio, la tua volontà.
7Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'»
8Dopo aver detto prima: Tu non hai voluto e non hai gradito né sacrifici, né offerte, né olocausti, né sacrifici per il peccato (i quali sono offerti secondo la legge), egli dice poi:
8Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag» -- och dock frambäras de efter lagen --
9Ecco, io vengo per fare la tua volontà. Egli toglie via il primo per stabilire il secondo.
9säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.
10In virtù di questa "volontà" noi siamo stati santificati, mediante l’offerta del corpo di Gesù Cristo fatta una volta per sempre.
10Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.
11E mentre ogni sacerdote è in piè ogni giorno ministrando e offrendo spesse volte gli stessi sacrifici che non possono mai togliere i peccati,
11Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;
12questi, dopo aver offerto un unico sacrificio per i peccati, e per sempre, si è posto a sedere alla destra di Dio,
12men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida
13aspettando solo più che i suoi nemici sian ridotti ad essere lo sgabello dei suoi piedi.
13och väntar nu allenast på att »hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall».
14Perché con un’unica offerta egli ha per sempre resi perfetti quelli che son santificati.
14Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.
15E anche lo Spirito Santo ce ne rende testimonianza. Infatti, dopo aver detto:
15Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:
16Questo è il patto che farò con loro dopo que’ giorni, dice il Signore: Io metterò le mie leggi ne’ loro cuori; e le scriverò nelle loro menti, egli aggiunge:
16»Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;
17E non mi ricorderò più de’ loro peccati e delle loro iniquità.
17och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»
18Ora, dov’è remissione di queste cose, non c’è più luogo a offerta per il peccato.
18Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.
19Avendo dunque, fratelli, libertà d’entrare nel santuario in virtù del sangue di Gesù,
19Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,
20per quella via recente e vivente che egli ha inaugurata per noi attraverso la cortina, vale a dire la sua carne,
20i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --
21e avendo noi un gran Sacerdote sopra la casa di Dio,
21och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,
22accostiamoci di vero cuore, con piena certezza di fede, avendo i cuori aspersi di quell’aspersione che li purifica dalla mala coscienza, e il corpo lavato d’acqua pura.
22så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.
23Riteniam fermamente la confessione della nostra speranza, senza vacillare; perché fedele è Colui che ha fatte le promesse.
23Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.
24E facciamo attenzione gli uni agli altri per incitarci a carità e a buone opere,
24Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;
25non abbandonando la nostra comune adunanza come alcuni son usi di fare, ma esortandoci a vicenda; e tanto più, che vedete avvicinarsi il gran giorno.
25låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.
26Perché, se pecchiamo volontariamente dopo aver ricevuto la conoscenza della verità, non resta più alcun sacrificio per i peccati;
26Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,
27rimangono una terribile attesa del giudizio e l’ardor d’un fuoco che divorerà gli avversari.
27utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.
28Uno che abbia violato la legge di Mosè, muore senza misericordia sulla parola di due o tre testimoni.
28Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;
29Di qual peggior castigo stimate voi che sarà giudicato degno colui che avrà calpestato il Figliuol di Dio e avrà tenuto per profano il sangue del patto col quale è stato santificato, e avrà oltraggiato lo Spirito della grazia?
29huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!
30Poiché noi sappiamo chi è Colui che ha detto: A me appartiene la vendetta! Io darò la retribuzione! E ancora: Il Signore giudicherà il suo popolo.
30Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»
31E’ cosa spaventevole cadere nelle mani dell’Iddio vivente.
31Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.
32Ma ricordatevi dei giorni di prima, quando, dopo essere stati illuminati, voi sosteneste una così gran lotta di patimenti:
32Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp
33sia coll’essere esposti a vituperio e ad afflizioni, sia coll’esser partecipi della sorte di quelli che erano così trattati.
33och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.
34Infatti, voi simpatizzaste coi carcerati, e accettaste con allegrezza la ruberia de’ vostri beni, sapendo d’aver per voi una sostanza migliore e permanente.
34Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.
35Non gettate dunque via la vostra franchezza la quale ha una grande ricompensa!
35Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.
36Poiché voi avete bisogno di costanza, affinché, avendo fatta la volontà di Dio, otteniate quel che v’è promesso. Perché:
36I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
37Ancora un brevissimo tempo, e colui che ha da venire verrà e non tarderà;
37Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
38ma il mio giusto vivrà per fede; e se si trae indietro, l’anima mia non lo gradisce.
38och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».
39Ma noi non siamo di quelli che si traggono indietro a loro perdizione, ma di quelli che hanno fede per salvar l’anima.
39Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.