¹Ecco, il Signore, l’Eterno degli eserciti, sta per togliere a Gerusalemme ed a Giuda ogni risorsa ed ogni appoggio, ogni risorsa di pane e ogni risorsa di acqua,

¹Ty se, Herren, HERREN Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och Juda allt slags stöd och uppehälle -- all mat till uppehälle och all dryck till uppehälle --

²il prode ed il guerriero, il giudice ed il profeta, l’indovino e l’anziano,

²hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste,

³il capo di cinquantina e il notabile, il consigliere, l’artefice esperto, e l’abile incantatore.

³underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst.

⁴Io darò loro de’ giovinetti per principi, e de’ bambini domineranno sovr’essi.

⁴Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt självsvåld skall få råda över dem.

⁵Il popolo sarà oppresso, uomo da uomo, ciascuno dal suo prossimo; il giovane insolentirà contro il vecchio, l’abietto contro colui che è onorato.

⁵Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot den högt ansedde.

⁶Quand’uno prenderà il fratello nella sua casa paterna e gli dirà: "Tu hai un mantello, sii nostro capo, prendi queste ruine sotto la tua mano",

⁶När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders hus och säger: »Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman; tag du hand om detta vacklande rike» --

⁷egli, in quel giorno, alzerà la voce, dicendo: "Io non sarò vostro medico, e nella mia casa non v’è né pane né mantello; non mi fate capo del popolo!"

⁷då skall denne svara och säga: »Jag kan icke skaffa bot; i mitt hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta till styresman över folket.»

⁸Poiché Gerusalemme vacilla e Giuda crolla, perché la loro lingua e le opere sono contro l’Eterno, sì da provocare ad ira il suo sguardo maestoso.

⁸Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och sina gärningar stå emot HERREN och äro gensträviga mot hans härlighets blickar.

⁹L’aspetto del loro volto testimonia contr’essi, pubblicano il loro peccato, come Sodoma, e non lo nascondono. Guai all’anima loro! perché procurano a se stessi del male.

⁹Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras själar, ty själva hava de berett sig olycka!

¹⁰Ditelo che il giusto avrà del bene, perch’ei mangerà il frutto delle opere sue!

¹⁰Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty sådana skola äta sina gärningars frukt.

¹¹Guai all’empio! male gl’incoglierà, perché gli sarà reso quel che le sue mani han fatto.

¹¹Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.

¹²Il mio popolo ha per oppressori dei fanciulli, e delle donne lo signoreggiano. O popolo mio, quei che ti guidano ti sviano, e ti distruggono il sentiero per cui devi passare!

¹²Mitt folks behärskare är ett barn, och kvinnor råda över det. Mitt folk, dina ledare föra dig vilse och fördärva den väg, som du skulle gå.

¹³L’Eterno si presenta per discutere la causa, e sta in piè per giudicare i popoli.

¹³Men HERREN står redo att gå till rätta, han träder fram för att döma folken;

¹⁴L’Eterno entra in giudizio con gli anziani del suo popolo e coi principi d’esso: "Voi siete quelli che avete divorato la vigna! Le spoglie del povero sono nelle nostre case!

¹⁴HERREN vill gå till doms med sitt folks äldste och med dess furstar. »I haven skövlat vingården; rov från de fattiga är i edra hus.

¹⁵Con qual diritto schiacciate voi il mio popolo e pestate la faccia de’ miseri?" dice il Signore, l’Eterno degli eserciti.

¹⁵Huru kunnen I så krossa mitt folk och söndermala de fattiga?» Så säger Herren, HERREN Sebaot.

¹⁶L’Eterno dice ancora: Poiché le figliuolo di Sion sono altere, sen vanno col collo teso, lanciando sguardi provocanti, camminando a piccoli passi e facendo tintinnare gli anelli de’ lor piedi,

¹⁶Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar,

¹⁷il Signore renderà calvo il sommo del capo alle figliuole di Sion, e l’Eterno metterà a nudo le loro vergogne.

¹⁷därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och HERREN skall blotta deras blygd.

¹⁸In quel giorno, il Signore torrà via il lusso degli anelli de’ piedi, delle reti e delle mezzelune;

¹⁸På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader,

¹⁹gli orecchini, i braccialetti ed i veli;

¹⁹örhängen, armband och slöjor,

²⁰i diademi, le catenelle de’ piedi, le cinture, i vasetti di profumo e gli amuleti;

²⁰huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter,

²¹gli anelli, i cerchietti da naso;

²¹fingerringar och näsringar,

²²gli abiti da festa, le mantelline, gli scialli e le borse;

²²högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar,

²³gli specchi, le camicie finissime, le tiare e le mantiglie.

²³speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.

²⁴Invece del profumo s’avrà fetore; invece di cintura, una corda; invece di riccioli calvizie; invece d’ampio manto, un sacco stretto; un marchio di fuoco invece di bellezza.

²⁴Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.

²⁵I tuoi uomini cadranno di spada, e i tuoi prodi, in battaglia.

²⁵Dina män skola falla för svärd och dina hjältar i krig:

²⁶Le porte di Sion gemeranno e saranno in lutto; tutta desolata, ella sederà per terra.

²⁶hennes portar skola klaga och sörja, och övergiven skall hon sitta på marken.