¹Io vi ho dette queste cose, affinché non siate scandalizzati.

¹»Detta har jag talat till eder, för att I icke skolen komma på fall.

²Vi espelleranno dalle sinagoghe; anzi, l’ora viene che chiunque v’ucciderà, crederà di offrir servigio a Dio.

²Man skall utstöta eder ur synagogorna; ja, den tid kommer, då vemhelst som dräper eder skall mena sig därmed förrätta offertjänst åt Gud.

³E questo faranno, perché non hanno conosciuto né il Padre né me.

³Och så skola de göra, därför att de icke hava lärt känna Fadern, ej heller mig.

⁴Ma io v’ho dette queste cose, affinché quando sia giunta l’ora in cui avverranno, vi ricordiate che ve l’ho dette. Non ve le dissi da principio, perché ero con voi.

⁴Men detta har jag talat till eder, för att I, när den tiden är inne, skolen komma ihåg att jag har sagt eder det. Jag sade eder det icke från begynnelsen, ty jag var ju hos eder.

⁵Ma ora me ne vo a Colui che mi ha mandato; e niun di voi mi domanda: Dove vai?

⁵Och nu går jag bort till honom som har sänt mig; och ingen av eder frågar mig vart jag går.

⁶Invece, perché v’ho detto queste cose, la tristezza v’ha riempito il cuore.

⁶Men edra hjärtan äro uppfyllda av bedrövelse, därför att jag har sagt eder detta.

⁷Pure, io vi dico la verità, egli v’è utile ch’io me ne vada; perché, se non me ne vo, non verrà a voi il Consolatore; ma se me ne vo, io ve lo manderò.

⁷Dock säger jag eder sanningen: Det är nyttigt för eder att jag går bort, ty om jag icke ginge bort, så komme icke Hjälparen till eder; men då jag nu går bort, skall jag sända honom till eder.

⁸E quando sarà venuto, convincerà il mondo quanto al peccato, alla giustizia, e al giudizio.

⁸Och när han kommer, skall han låta världen få veta sanningen i fråga om synd och rättfärdighet och dom:

⁹Quanto al peccato, perché non credono in me;

⁹i fråga om synd, ty de tro icke på mig;

¹⁰quanto alla giustizia, perché me ne vo al Padre e non mi vedrete più;

¹⁰i fråga om rättfärdighet, ty jag går till Fadern, och I sen mig icke mer;

¹¹quanto al giudizio, perché il principe di questo mondo è stato giudicato.

¹¹i fråga om dom, ty denna världens furste är nu dömd.

¹²Molte cose ho ancora da dirvi; ma non sono per ora alla vostra portata;

¹²Jag hade ännu mycket att säga eder, men I kunnen icke nu bära det.

¹³ma quando sia venuto lui, lo Spirito della verità, egli vi guiderà in tutta la verità, perché non parlerà di suo, ma dirà tutto quello che avrà udito, e vi annunzierà le cose a venire.

¹³Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. Ty han skall icke tala av sig själv, utan vad han hör, allt det skall han tala; och han skall förkunna för eder vad komma skall.

¹⁴Egli mi glorificherà perché prenderà del mio e ve l’annunzierà.

¹⁴Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder.

¹⁵Tutte le cose che ha il Padre, son mie: per questo ho detto che prenderà del mio e ve l’annunzierà.

¹⁵Allt vad Fadern har, det är mitt; därför sade jag att han skall taga av mitt och förkunna det för eder.

¹⁶Fra poco non mi vedrete più; e fra un altro poco mi vedrete, perché me ne vo al Padre.

¹⁶En liten tid, och I sen mig icke mer; och åter en liten tid, och I fån se mig.»

¹⁷Allora alcuni dei suoi discepoli dissero tra loro: Che cos’è questo che ci dice: "Fra poco non mi vedrete più"; e "Fra un altro poco mi vedrete"; e: "Perché me ne vo al Padre?"

¹⁷Då sade några av hans lärjungar till varandra: »Vad är detta som han säger till oss: 'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig', så ock: 'Jag går till Fadern'?»

¹⁸Dicevano dunque: che cos’è questo "fra poco" che egli dice? Noi non sappiamo quello ch’egli voglia dire.

¹⁸De sade alltså: »Vad är detta som han säger: 'En liten tid'? Vi förstå icke vad han talar.»

¹⁹Gesù conobbe che lo volevano interrogare, e disse loro: Vi domandate voi l’un l’altro che significhi quel mio dire "Fra poco non mi vedrete più", e "fra un altro poco mi vedrete?"

¹⁹Då märkte Jesus att de ville fråga honom, och han sade till dem: »I talen med varandra om detta som jag sade: 'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig.'

²⁰In verità, in verità vi dico che voi piangerete e farete cordoglio, e il mondo si rallegrerà. Voi sarete contristati, ma la vostra tristezza sarà mutata in letizia.

²⁰Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen bliva bedrövade, men eder bedrövelse skall vändas i glädje.

²¹La donna, quando partorisce, è in dolore, perché è venuta la sua ora; ma quando ha dato alla luce il bambino, non si ricorda più dell’angoscia, per l’allegrezza che sia nata al mondo una creatura umana.

²¹När en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa är född till världen.

²²E così anche voi siete ora nel dolore; ma io vi vedrò di nuovo, e il vostro cuore si rallegrerà e nessuno vi torrà la vostra allegrezza.

²²Så haven ock I nu bedrövelse; men jag skall se eder åter, och då skola edra hjärtan glädja sig, och ingen skall taga eder glädje ifrån eder.

²³E in quel giorno non rivolgerete a me alcuna domanda. In verità, in verità vi dico che quel che chiederete al Padre, Egli ve lo darà nel nome mio.

²³Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn.

²⁴Fino ad ora non avete chiesto nulla nel nome mio; chiedete e riceverete, affinché la vostra allegrezza sia completa.

²⁴Hittills haven I icke bett om något i mitt namn; bedjen, och I skolen få, för att eder glädje skall bliva fullkomlig.

²⁵Queste cose v’ho dette in similitudini; l’ora viene che non vi parlerò più in similitudini, ma apertamente vi farò conoscere il Padre.

²⁵Detta har jag talat till eder i förtäckta ord; den tid kommer, då jag icke mer skall tala till eder i förtäckta ord, utan öppet förkunna för eder om Fadern.

²⁶In quel giorno chiederete nel mio nome; e non vi dico che io pregherò il Padre per voi;

²⁶På den dagen skolen I bedja i mitt namn. Och jag säger eder icke att jag skall bedja Fadern för eder,

²⁷poiché il Padre stesso vi ama, perché mi avete amato e avete creduto che son proceduto da Dio.

²⁷ty Fadern själv älskar eder, eftersom I haven älskat mig och haven trott att jag är utgången från Gud.

²⁸Son proceduto dal Padre e son venuto nel mondo; ora lascio il mondo, e torno al Padre.

²⁸Ja, jag har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen; åter lämnar jag världen och går till Fadern.»

²⁹I suoi discepoli gli dissero: Ecco, adesso tu parli apertamente e non usi similitudine.

²⁹Då sade hans lärjungar: »Se, nu talar du öppet och brukar inga förtäckta ord.

³⁰Ora sappiamo che sai ogni cosa, e non hai bisogno che alcuno t’interroghi; perciò crediamo che sei proceduto da Dio.

³⁰Nu veta vi att du vet allt, och att det icke är behövligt för dig att man frågar dig; därför tro vi att du är utgången från Gud.»

³¹Gesù rispose loro: Adesso credete?

³¹Jesus svarade dem: »Nu tron I?

³²Ecco, l’ora viene, anzi è venuta, che sarete dispersi, ciascun dal canto suo, e mi lascerete solo; ma io non son solo, perché il Padre è meco.

³²Se, den stund kommer, ja, den är redan kommen, så I skolen förskingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig allena. Dock, jag är icke allena, ty Fadern är med mig.

³³V’ho dette queste cose, affinché abbiate pace in me. Nel mondo avrete tribolazione; ma fatevi animo, io ho vinto il mondo.

³³Detta har jag talat till eder, för att I skolen hava frid i mig. I världen liden i betryck; men varen vid gott mod, jag har övervunnit världen.»