¹E subito la mattina, i capi sacerdoti, con gli anziani e gli scribi e tutto il Sinedrio, tenuto consiglio, legarono Gesù e lo menarono via e lo misero in man di Pilato.

¹Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.

²E Pilato gli domandò: Sei tu il re dei Giudei? Ed egli, rispondendo, gli disse: Sì, lo sono.

²Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»

³E i capi sacerdoti l’accusavano di molte cose;

³Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.

⁴e Pilato daccapo lo interrogò dicendo: Non rispondi nulla? Vedi di quante cose ti accusano!

⁴Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»

⁵Ma Gesù non rispose più nulla; talché Pilato se ne maravigliava.

⁵Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.

⁶Or ogni festa di pasqua ei liberava loro un carcerato, qualunque chiedessero.

⁶Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.

⁷C’era allora in prigione un tale chiamato Barabba, insieme a de’ sediziosi, i quali, nella sedizione, avean commesso omicidio.

⁷Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.

⁸E la moltitudine, venuta su, cominciò a domandare ch’e’ facesse come sempre avea lor fatto.

⁸Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.

⁹E Pilato rispose loro: Volete ch’io vi liberi il Re de’ Giudei?

⁹Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»

¹⁰Poiché capiva bene che i capi sacerdoti glielo aveano consegnato per invidia.

¹⁰Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.

¹¹Ma i capi sacerdoti incitarono la moltitudine a chiedere che piuttosto liberasse loro Barabba.

¹¹Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.

¹²E Pilato, daccapo replicando, diceva loro: Che volete dunque ch’io faccia di colui che voi chiamate il Re de’ Giudei?

¹²När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,

¹³Ed essi di nuovo gridarono: Crocifiggilo!

¹³så skriade de åter: »Korsfäst honom!»

¹⁴E Pilato diceva loro: Ma pure, che male ha egli fatto? Ma essi gridarono più forte che mai: Crocifiggilo!

¹⁴Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»

¹⁵E Pilato, volendo soddisfare la moltitudine, liberò loro Barabba; e consegnò Gesù, dopo averlo flagellato, per esser crocifisso.

¹⁵Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

¹⁶Allora i soldati lo menarono dentro la corte che è il Pretorio, e radunarono tutta la coorte.

¹⁶Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.

¹⁷E lo vestirono di porpora; e intrecciata una corona di spine, gliela misero intorno al capo,

¹⁷Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.

¹⁸e cominciarono a salutarlo: Salve, Re de’ Giudei!

¹⁸Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»

¹⁹E gli percotevano il capo con una canna, e gli sputavano addosso, e postisi inginocchioni, si prostravano dinanzi a lui.

¹⁹Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.

²⁰E dopo che l’ebbero schernito, lo spogliarono della porpora e lo rivestirono dei suoi propri vestimenti. E lo menaron fuori per crocifiggerlo.

²⁰Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.

²¹E costrinsero a portar la croce di lui un certo Simon cireneo, il padre di Alessandro e di Rufo, il quale passava di là, tornando dai campi.

²¹Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.

²²E menarono Gesù al luogo detto Golgota; il che, interpretato, vuol dire luogo del teschio.

²²Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).

²³E gli offersero da bere del vino mescolato con mirra; ma non ne prese.

²³Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.

²⁴Poi lo crocifissero e si spartirono i suoi vestimenti, tirandoli a sorte per sapere quel che ne toccherebbe a ciascuno.

²⁴Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.

²⁵Era l’ora terza quando lo crocifissero.

²⁵Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.

²⁶E l’iscrizione indicante il motivo della condanna, diceva: IL RE DE’ GIUDEI.

²⁶Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: »Judarnas konung.»

²⁷E con lui crocifissero due ladroni, uno alla sua destra e l’altro alla sua sinistra.

²⁷Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.

²⁸E si adempié la Scrittura che dice: Egli è stato annoverato fra gli iniqui.

²⁹E quelli che passavano lì presso lo ingiuriavano, scotendo il capo e dicendo: Eh, tu che disfai il tempio e lo riedifichi in tre giorni,

²⁹Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: »Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!

³⁰salva te stesso e scendi giù di croce!

³⁰Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset.»

³¹Parimente anche i capi sacerdoti con gli scribi, beffandosi, dicevano l’uno all’altro: Ha salvato altri e non può salvar se stesso!

³¹Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.

³²Il Cristo, il Re d’Israele, scenda ora giù di croce, affinché vediamo e crediamo! Anche quelli che erano stati crocifissi con lui, lo insultavano.

³²Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro.» Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.

³³E venuta l’ora sesta, si fecero tenebre per tutto il paese, fino all’ora nona.

³³Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.

³⁴Ed all’ora nona, Gesù gridò con gran voce: Eloì, Eloì, lamà sabactanì? il che, interpretato, vuol dire: Dio mio, Dio mio, perché mi hai abbandonato?

³⁴Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»

³⁵E alcuni degli astanti, udito ciò, dicevano: Ecco, chiama Elia!

³⁵Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: »Hör, han kallar på Elias.»

³⁶E uno di loro corse, e inzuppata d’aceto una spugna, e postala in cima ad una canna, gli diè da bere dicendo: Aspettate, vediamo se Elia viene a trarlo giù.

³⁶Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: »Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned.»

³⁷E Gesù, gettato un gran grido, rendé lo spirito.

³⁷Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.

³⁸E la cortina del tempio si squarciò in due, da cima a fondo.

³⁸Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.

³⁹E il centurione ch’era quivi presente dirimpetto a Gesù, avendolo veduto spirare a quel modo, disse: Veramente, quest’uomo era Figliuol di Dio!

³⁹Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: »Förvisso var denne man Guds Son.»

⁴⁰Or v’erano anche delle donne, che guardavan da lontano; fra le quali era Maria Maddalena e Maria madre di Giacomo il piccolo e di Iose, e Salome;

⁴⁰Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome

⁴¹le quali, quand’egli era in Galilea, lo seguivano e lo servivano; e molte altre, che eran salite con lui a Gerusalemme.

⁴¹-- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.

⁴²Ed essendo già sera (poiché era Preparazione, cioè la vigilia del sabato),

⁴²Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.

⁴³venne Giuseppe d’Arimatea, consigliere onorato, il quale aspettava anch’egli il Regno di Dio; e, preso ardire, si presentò a Pilato e domandò il corpo di Gesù.

⁴³Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.

⁴⁴Pilato si maravigliò ch’egli fosse già morto; e chiamato a sé il centurione, gli domandò se era morto da molto tempo;

⁴⁴Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.

⁴⁵e saputolo dal centurione, donò il corpo a Giuseppe.

⁴⁵Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.

⁴⁶E questi, comprato un panno lino e tratto Gesù giù di croce, l’involse nel panno e lo pose in una tomba scavata nella roccia, e rotolò una pietra contro l’apertura del sepolcro.

⁴⁶Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.

⁴⁷E Maria Maddalena e Maria madre di Iose stavano guardando dove veniva deposto.

⁴⁷Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades.