¹Poi, venuta la mattina, tutti i capi sacerdoti e gli anziani del popolo tennero consiglio contro a Gesù per farlo morire.

¹Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.

²E legatolo, lo menarono via e lo consegnarono a Pilato, il governatore.

²Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.

³Allora Giuda, che l’avea tradito, vedendo che Gesù era stato condannato, si pentì, e riportò i trenta sicli d’argento ai capi sacerdoti ed agli anziani,

³När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste

⁴dicendo: Ho peccato, tradendo il sangue innocente. Ma essi dissero: Che c’importa?

⁴och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»

⁵Pensaci tu. Ed egli, lanciati i sicli nel tempio, s’allontanò e andò ad impiccarsi.

⁵Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.

⁶Ma i capi sacerdoti, presi quei sicli, dissero: Non è lecito metterli nel tesoro delle offerte, perché son prezzo di sangue.

⁶Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.»

⁷E tenuto consiglio, comprarono con quel danaro il campo del vasaio da servir di sepoltura ai forestieri.

⁷Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.

⁸Perciò quel campo, fino al dì d’oggi, è stato chiamato: Campo di sangue.

⁸Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.

⁹Allora s’adempì quel che fu detto dal profeta Geremia: E presero i trenta sicli d’argento, prezzo di colui ch’era stato messo a prezzo, messo a prezzo dai figliuoli d’Israele;

⁹Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --

¹⁰e li dettero per il campo del vasaio, come me l’avea ordinato il Signore.

¹⁰och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»

¹¹Or Gesù comparve davanti al governatore; e il governatore lo interrogò, dicendo: Sei tu il re de’ Giudei? E Gesù gli disse: Sì, lo sono.

¹¹Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: »Är du judarnas konung?» Jesus svarade honom: »Du säger det själv.»

¹²E accusato da’ capi sacerdoti e dagli anziani, non rispose nulla.

¹²Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.

¹³Allora Pilato gli disse: Non odi tu quante cose testimoniano contro di te?

¹³Då sade Pilatus till honom: »Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?»

¹⁴Ma egli non gli rispose neppure una parola: talché il governatore se ne maravigliava grandemente.

¹⁴Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.

¹⁵Or ogni festa di Pasqua il governatore soleva liberare alla folla un carcerato, qualunque ella volesse.

¹⁵Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.

¹⁶Avevano allora un carcerato famigerato di nome Barabba.

¹⁶Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.

¹⁷Essendo dunque radunati, Pilato domandò loro: Chi volete che vi liberi, Barabba, o Gesù detto Cristo?

¹⁷När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: »Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?»

¹⁸Poiché egli sapeva che glielo aveano consegnato per invidia.

¹⁸Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.

¹⁹Or mentre egli sedeva in tribunale, la moglie gli mandò a dire: Non aver nulla a che fare con quel giusto, perché oggi ho sofferto molto in sogno a cagion di lui.

¹⁹Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: »Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull.»

²⁰Ma i capi sacerdoti e gli anziani persuasero le turbe a chieder Barabba e far perire Gesù.

²⁰Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.

²¹E il governatore prese a dir loro: Qual de’ due volete che vi liberi? E quelli dissero: Barabba.

²¹När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: »Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?», så svarade de: »Barabbas.»

²²E Pilato a loro: Che farò dunque di Gesù detto Cristo? Tutti risposero: Sia crocifisso.

²²Då frågade Pilatus dem: »Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?» De svarade alla: »Låt korsfästa honom.»

²³Ma pure, riprese egli, che male ha fatto? Ma quelli viepiù gridavano: Sia crocifisso!

²³Men han frågade: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Låt korsfästa honom.»

²⁴E Pilato, vedendo che non riusciva a nulla, ma che si sollevava un tumulto, prese dell’acqua e si lavò le mani in presenza della moltitudine, dicendo: Io sono innocente del sangue di questo giusto; pensateci voi.

²⁴När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: »Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför.»

²⁵E tutto il popolo, rispondendo, disse: Il suo sangue sia sopra noi e sopra i nostri figliuoli.

²⁵Och allt folket svarade och sade: »Hans blod komme över oss och över våra barn.»

²⁶Allora egli liberò loro Barabba; e dopo aver fatto flagellare Gesù, lo consegnò perché fosse crocifisso.

²⁶Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

²⁷Allora i soldati del governatore, tratto Gesù nel pretorio, radunarono attorno a lui tutta la coorte.

²⁷Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.

²⁸E spogliatolo, gli misero addosso un manto scarlatto;

²⁸Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel

²⁹e intrecciata una corona di spine, gliela misero sul capo, e una canna nella man destra; e inginocchiatisi dinanzi a lui, lo beffavano, dicendo: Salve, re de’ Giudei!

²⁹och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: »Hell dig, judarnas konung!»

³⁰E sputatogli addosso, presero la canna, e gli percotevano il capo.

³⁰Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.

³¹E dopo averlo schernito, lo spogliarono del manto, e lo rivestirono delle sue vesti; poi lo menaron via per crocifiggerlo.

³¹Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.

³²Or nell’uscire trovarono un Cireneo chiamato Simone, e lo costrinsero a portar la croce di Gesù.

³²Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.

³³E venuti ad un luogo detto Golgota, che vuol dire: Luogo del teschio, gli dettero a bere del vino mescolato con fiele;

³³Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),

³⁴ma Gesù, assaggiatolo, non volle berne.

³⁴räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.

³⁵Poi, dopo averlo crocifisso, spartirono i suoi vestimenti, tirando a sorte;

³⁵Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.

³⁶e postisi a sedere, gli facevan quivi la guardia.

³⁶Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.

³⁷E al disopra del capo gli posero scritto il motivo della condanna: QUESTO E’ GESU’, IL RE DE’ GIUDEI.

³⁷Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: »Denne är Jesus, judarnas konung.»

³⁸Allora furon con lui crocifissi due ladroni, uno a destra e l’altro a sinistra.

³⁸Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.

³⁹E coloro che passavano di lì, lo ingiuriavano, scotendo il capo e dicendo:

³⁹Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet

⁴⁰Tu che disfai il tempio e in tre giorni lo riedifichi, salva te stesso, se tu sei Figliuol di Dio, e scendi giù di croce!

⁴⁰och sade: »Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset.»

⁴¹Similmente, i capi sacerdoti con gli scribi e gli anziani, beffandosi, dicevano:

⁴¹Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:

⁴²Ha salvato altri e non può salvar se stesso! Da che è il re d’Israele, scenda ora giù di croce, e noi crederemo in lui.

⁴²»Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.

⁴³S’è confidato in Dio; lo liberi ora, s’Ei lo gradisce, poiché ha detto: Son Figliuol di Dio.

⁴³Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»

⁴⁴E nello stesso modo lo vituperavano anche i ladroni crocifissi con lui.

⁴⁴På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.

⁴⁵Or dall’ora sesta si fecero tenebre per tutto il paese, fino all’ora nona.

⁴⁵Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.

⁴⁶E verso l’ora nona Gesù gridò con gran voce: Elì, Elì, lamà sabactanì? cioè: Dio mio, Dio mio, perché mi hai abbandonato?

⁴⁶Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»

⁴⁷Ma alcuni degli astanti, udito ciò, dicevano: Costui chiama Elia.

⁴⁷Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: »Han kallar på Elias.»

⁴⁸E subito un di loro corse a prendere una spugna; e inzuppatala d’aceto e postala in cima ad una canna, gli die’ da bere.

⁴⁸Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.

⁴⁹Ma gli altri dicevano: Lascia, vediamo se Elia viene a salvarlo.

⁴⁹Men de andra sade: »Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom.»

⁵⁰E Gesù, avendo di nuovo gridato con gran voce, rendé lo spirito.

⁵⁰Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.

⁵¹Ed ecco, la cortina del tempio si squarciò in due, da cima a fondo, e la terra tremò, e le rocce si schiantarono,

⁵¹Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,

⁵²e le tombe s’aprirono, e molti corpi de’ santi che dormivano, risuscitarono;

⁵²och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.

⁵³ed usciti dai sepolcri dopo la risurrezione di lui, entrarono nella santa città, ed apparvero a molti.

⁵³De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.

⁵⁴E il centurione e quelli che con lui facean la guardia a Gesù, visto il terremoto e le cose avvenute, temettero grandemente, dicendo: Veramente, costui era Figliuol di Dio.

⁵⁴Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: »Förvisso var denne Guds Son.»

⁵⁵Ora quivi erano molte donne che guardavano da lontano, le quali avean seguitato Gesù dalla Galilea per assisterlo;

⁵⁵Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.

⁵⁶tra le quali erano Maria Maddalena, e Maria madre di Giacomo e di Jose, e la madre de’ figliuoli di Zebedeo.

⁵⁶Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.

⁵⁷Poi, fattosi sera, venne un uomo ricco di Arimatea, chiamato Giuseppe, il quale era divenuto anche egli discepolo di Gesù.

⁵⁷Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;

⁵⁸Questi, presentatosi a Pilato, chiese il corpo di Gesù. Allora Pilato comandò che il corpo gli fosse rilasciato.

⁵⁸denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.

⁵⁹E Giuseppe, preso il corpo, lo involse in un panno lino netto,

⁵⁹Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk

⁶⁰e lo pose nella propria tomba nuova, che aveva fatta scavare nella roccia, e dopo aver rotolata una gran pietra contro l’apertura del sepolcro, se ne andò.

⁶⁰och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.

⁶¹Or Maria Maddalena e l’altra Maria eran quivi, sedute dirimpetto al sepolcro.

⁶¹Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.

⁶²E l’indomani, che era il giorno successivo alla Preparazione, i capi sacerdoti ed i Farisei si radunarono presso Pilato, dicendo:

⁶²Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus

⁶³Signore, ci siamo ricordati che quel seduttore, mentre viveva ancora, disse: Dopo tre giorni, risusciterò.

⁶³och sade: »Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'

⁶⁴Ordina dunque che il sepolcro sia sicuramente custodito fino al terzo giorno; che talora i suoi discepoli non vengano a rubarlo e dicano al popolo: E’ risuscitato dai morti; così l’ultimo inganno sarebbe peggiore del primo.

⁶⁴Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första.»

⁶⁵Pilato disse loro: Avete una guardia: andate, assicuratevi come credete.

⁶⁵Pilatus svarade dem: »Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen.»

⁶⁶Ed essi andarono ad assicurare il sepolcro, sigillando la pietra, e mettendovi la guardia.

⁶⁶Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.