¹Che direm dunque? Rimarremo noi nel peccato onde la grazia abbondi?

¹Vad skola vi då säga? Skola vi förbliva i synden, för att nåden skall bliva så mycket större?

²Così non sia. Noi che siam morti al peccato, come vivremmo ancora in esso?

²Bort det! Vi som hava dött från synden, huru skulle vi ännu kunna leva i den?

³O ignorate voi che quanti siamo stati battezzati in Cristo Gesù, siamo stati battezzati nella sua morte?

³Veten I då icke att vi alla som hava blivit döpta till Kristus Jesus, vi hava blivit döpta till hans död?

⁴Noi siam dunque stati con lui seppelliti mediante il battesimo nella sua morte, affinché, come Cristo è risuscitato dai morti mediante la gloria del Padre, così anche noi camminassimo in novità di vita.

⁴Och vi hava så, genom detta dop till döden, blivit begravna med honom, för att, såsom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet, också vi skola vandra i ett nytt väsende, i liv.

⁵Perché, se siamo divenuti una stessa cosa con lui per una morte somigliante alla sua, lo saremo anche per una risurrezione simile alla sua, sapendo questo:

⁵Ty om vi hava vuxit samman med honom genom en lika död, så skola vi ock vara sammanvuxna med honom genom en lika uppståndelse.

⁶che il nostro vecchio uomo è stato crocifisso con lui, affinché il corpo del peccato fosse annullato, onde noi non serviamo più al peccato;

⁶Vi veta ju detta, att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom, för att syndakroppen skall göras om intet, så att vi icke mer tjäna synden.

⁷poiché colui che è morto, è affrancato dal peccato.

⁷Ty den som är död, han är friad ifrån synden.

⁸Ora, se siamo morti con Cristo, noi crediamo che altresì vivremo con lui,

⁸Hava vi nu dött med Kristus, så tro vi att vi ock skola leva med honom,

⁹sapendo che Cristo, essendo risuscitato dai morti, non muore più; la morte non lo signoreggia più.

⁹eftersom vi veta att Kristus, sedan han har uppstått från de döda, icke mer dör; döden råder icke mer över honom.

¹⁰Poiché il suo morire fu un morire al peccato, una volta per sempre; ma il suo vivere è un vivere a Dio.

¹⁰Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men hans liv är ett liv för Gud.

¹¹Così anche voi fate conto d’esser morti al peccato, ma viventi a Dio, in Cristo Gesù.

¹¹Så mån ock I hålla före att I ären döda från synden och leven för Gud, i Kristus Jesus.

¹²Non regni dunque il peccato nel vostro corpo mortale per ubbidirgli nelle sue concupiscenze;

¹²Låten därför icke synden hava väldet i edra dödliga kroppar, så att I lyden deras begärelser.

¹³e non prestate le vostre membra come strumenti d’iniquità al peccato; ma presentate voi stessi a Dio come di morti fatti viventi, e le vostre membra come strumenti di giustizia a Dio;

¹³Och ställen icke edra lemmar i syndens tjänst, att vara orättfärdighetsvapen, utan ställen eder själva i Guds tjänst, såsom de där från döden hava kommit till livet, och edra lemmar i Guds tjänst, att vara rättfärdighetsvapen.

¹⁴perché il peccato non vi signoreggerà, poiché non siete sotto la legge, ma sotto la grazia.

¹⁴Ty synden skall icke råda över eder, eftersom I icke stån under lagen, utan under nåden.

¹⁵Che dunque? Peccheremo noi perché non siamo sotto la legge ma sotto la grazia? Così non sia.

¹⁵Huru är det alltså? Skola vi synda, eftersom vi icke stå under lagen, utan under nåden? Bort det!

¹⁶Non sapete voi che se vi date a uno come servi per ubbidirgli, siete servi di colui a cui ubbidite: o del peccato che mena alla morte o dell’ubbidienza che mena alla giustizia?

¹⁶I veten ju, att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären I tjänare under denne, som I sålunda lyden, vare sig det är under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet.

¹⁷Ma sia ringraziato Iddio che eravate bensì servi del peccato, ma avete di cuore ubbidito a quel tenore d’insegnamento che v’è stato trasmesso;

¹⁷Men Gud vare tack för att den tid är förbi, då I voren syndens tjänare, och för att I haven blivit av hjärtat lydiga, så att I följen den lära som har givits eder till mönsterbild,

¹⁸ed essendo stati affrancati dal peccato, siete divenuti servi della giustizia.

¹⁸och för att I, när I nu haven gjorts fria ifrån synden, haven blivit tjänare under rättfärdigheten --

¹⁹Io parlo alla maniera degli uomini, per la debolezza della vostra carne; poiché, come già prestaste le vostre membra a servizio della impurità e della iniquità per commettere l’iniquità, così prestate ora le vostre membra a servizio della giustizia per la vostra santificazione.

¹⁹om jag nu får tala på människosätt, för eder köttsliga svaghets skull. Ja, likasom I förr ställden edra lemmar i orenhetens och orättfärdighetens tjänst, till orättfärdighet, så mån I nu ställa edra lemmar i rättfärdighetens tjänst, till helgelse.

²⁰Poiché, quando eravate servi del peccato, eravate liberi riguardo alla giustizia.

²⁰Medan I voren syndens tjänare, voren I ju fria ifrån rättfärdighetens tjänst;

²¹Qual frutto dunque avevate allora delle cose delle quali oggi vi vergognate? poiché la fine loro è la morte.

²¹men vilken frukt skördaden I då därav? Jo, det som I nu blygens för; änden på sådant är ju döden.

²²Ma ora, essendo stati affrancati dal peccato e fatti servi a Dio, voi avete per frutto la vostra santificazione, e per fine la vita eterna:

²²Men nu, då I haven gjorts fria ifrån synden och blivit Guds tjänare, nu skörden I frukten av detta: I varden helgade; och änden bliver att I undfån evigt liv.

²³poiché il salario del peccato è la morte; ma il dono di Dio è la vita eterna in Cristo Gesù, nostro Signore.

²³Ty den lön som synden giver är döden, men den gåva som Gud av nåd giver är evigt liv, i Kristus Jesus, vår Herre.