1Il Cantico de’ Cantici di Salomone.
1Sångernas sång av Salomo.
2Mi baci egli de’ baci della sua bocca!… poiché le tue carezze son migliori del vino.
2Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3I tuoi profumi hanno un odore soave; il tuo nome è un profumo che si spande; perciò t’aman le fanciulle!
3Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4Attirami a te! Noi ti correremo dietro! Il re m’ha condotta ne’ suoi appartamenti; noi gioiremo, ci rallegreremo a motivo di te; noi celebreremo le tue carezze più del vino! A ragione sei amato!
4Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
5Io son nera ma son bella, o figliuole di Gerusalemme, come le tende di Chedar, come i padiglioni di Salomone.
5Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6Non guardate se son nera; è il sole che m’ha bruciata; i figliuoli di mia madre si sono adirati contro di me; m’hanno fatta guardiana delle vigne, ma io, la mia vigna, non l’ho guardata.
6Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7O tu che il mio cuore ama, dimmi dove meni a pascere il tuo gregge, e dove lo fai riposare sul mezzogiorno. Poiché, perché sarei io come una donna sperduta, presso i greggi de’ tuoi compagni?
7»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8Se non lo sai, o la più bella delle donne, esci e segui le tracce delle pecore, e fa’ pascere i tuoi capretti presso alle tende de’ pastori.
8»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.» ----
9Amica mia io t’assomiglio alla mia cavalla che s’attacca ai carri di Faraone.
9»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10Le tue guance son belle in mezzo alle collane, e il tuo collo è bello tra i filari di perle.
10Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11Noi ti faremo delle collane d’oro con de’ punti d’argento.
11Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12Mentre il re è nel suo convito, il mio nardo esala il suo profumo.
12»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13Il mio amico m’è un sacchetto di mirra, che passa la notte sul mio seno.
13Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14Il mio amico m’è un grappolo di cipro delle vigne d’En-Ghedi.
14Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15Come sei bella, amica mia, come sei bella! I tuoi occhi son come quelli dei colombi.
15»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16Come sei bello, amico mio, come sei amabile! Anche il nostro letto è verdeggiante.
16»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17Le travi delle nostre case sono cedri, i nostri soffitti sono di cipresso.
17Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»