1ヨシュアが死んだ後、イスラエルの人々は主に問うて言った、「わたしたちのうち、だれが先に攻め上って、カナンびとと戦いましょうか」。
1Huan, Josua sih nungin hichi ahia, Israel suanten, Kanante doua ei adia sual dingin kua ahia va hohtou masa phot peuhmah ding? chiin TOUPA a dong ua.
2主は言われた、「ユダが上るべきである。わたしはこの国を彼の手にわたした」。
2Huan, TOUPAN, Juda va hoh heh: ngai un, a khut ah gam ka peta hi, a chi a.
3ユダはその兄弟シメオンに言った、「わたしと一緒に、わたしに割り当てられた領地へ上って行って、カナンびとと戦ってください。そうすればわたしもあなたと一緒に、あなたに割り当てられた領地へ行きましょう」。そこでシメオンは彼と一緒に行った。
3Huan, Judain a unau Simeon kiangah, Kanante sual ding ka gam tantuam ah hongpai tou samin; kei leng ka gamtantuamah ka hongpai na ding hi, a chi a. Huchiin Simeon a kiangah a hoh teitaa.
4ユダが上って行くと、主は彼らの手にカナンびととペリジびととをわたされたので、彼らはベゼクで一万人を撃ち破り、
4Huan, Juda a vahoha; huchiin Kanante leh Perizte TOUPAN a khut uah a petaa: huan, Bezek khuaah mi singkhat a that uh.
5またベゼクでアドニベゼクに会い、彼と戦ってカナンびととペリジびととを撃ち破った。
5Huan, Bezek khua ah Adonibezek a mu ua: huan, a sual ua, Kanante leh Perizte a that ek uh.
6アドニベゼクは逃げたが、彼らはそのあとを追って彼を捕え、その手足の親指を切り放った。
6Adoni-bezek bel a taia; huchiin a delh ua, a man ua, a khutpi leh a khepi a tansak uh.
7アドニベゼクは言った、「かつて七十人の王たちが手足の親指を切られて、わたしの食卓の下で、くずを拾ったことがあったが、神はわたしがしたように、わたしに報いられたのだ」。人々は彼をエルサレムへ連れて行ったが、彼はそこで死んだ。
7Huan, Adoni-bezekin, kumpipa sawmsagih khutpi leh khepi tan khiakten ka dohkan nuaia anneng a tawm nak ua: ka hihbang geiha Pathianin honthuk eita ve, a chi a. Huan, Jerusalem khua ah a pi ua, huailaiah a sita hi.
8ユダの人々はエルサレムを攻めて、これを取り、つるぎをもってこれを撃ち、町に火を放った。
8Huan, Juda suanten, Jerusalem khua a dou ua, a la ua, namsauin a sual ua a khopi a hal uh.
9その後、ユダの人々は山地とネゲブと平地に住んでいるカナンびとと戦うために下ったが、
9Huan, huai nungin Juda suante Kanante tanggam a omte, simlama omte, phaijanga omte dou dingin a kuan suk ua.
10ユダはまずヘブロンに住んでいるカナンびとを攻めて、セシャイとアヒマンとタルマイを撃ち破った。ヘブロンのもとの名はキリアテ・アルバであった。
10Huan, Judain, Kanante Hebron khuaa omte a vasuala: (a main Hebron kho min Kiriath-arba ahi: ) huchiin Sesai te, Ahiman te, Talmai te a that uh.
11またそこから進んでデビルの住民を攻めた。(デビルのもとの名はキリアテ・セペルであった。)
11Huan, huai akipanin Debir khuaa omte a sual uh. (Ama in Debir kho min bel Kiriath-sepher ahi. )
12時にカレブは言った、「キリアテ・セペルを撃って、これを取る者には、わたしの娘アクサを妻として与えるであろう」。
12Huan, Kalebin, Kuapeuh Kiriath-sepher khua suala, la peuhmah ka tanu Aksa ji dingin ka neisak ding, a chi a.
13カレブの弟ケナズの子オテニエルがそれを取ったので、カレブは娘アクサを妻として彼に与えた。
13Huan, kaleb nau Kenazi tapa Othnielin a laa: huchiin a tanu Aksa ji dingin a neihsak ta hi.
14アクサは行くとき彼女の父に畑を求めることを夫にすすめられたので、アクサがろばから降りると、カレブは彼女に言った、「あなたは何を望むのか」。
14Huan, hichi ahia, a kiang a vatunin a pa bel gam ngen dingin achiala: huan, sabengtung akipan a kuma; huan, Kalebin a kiangah, bang na deiha? a na chia,
15アクサは彼に言った、「わたしに贈り物をください。あなたはわたしをネゲブの地へやられるのですから、泉をもください」。それでカレブは上の泉と下の泉とを彼女に与えた。
15Huan, a man a kiangah, Honvualjawlin; simlam gamah lah non na omsakta ngala, tuinakneite leng hon pelaiin, a chi a. Huchiin Kalebin tuinaknei Khangnungte a peta hi.
16モーセのしゅうとであるケニびとの子孫はユダの人々と共に、しゅろの町からアラドに近いネゲブにあるユダの野に上ってきて、アマレクびとと共に住んだ。
16Huan, Mosi puzon Ken suante Arad simlama Juda gamdai ah Juda suante toh tum khopi akipan a hoh tou ua; a lak uah a va teng theita uhi.
17そしてユダはその兄弟シメオンと共に行って、ゼパテに住んでいたカナンびとを撃ち、それをことごとく滅ぼした。これによってその町の名はホルマと呼ばれた。
17Huan, Juda bel a unau Simeon toh a kisa ua, Zephath khuaa om Kanante a that ua, a hihchimit vek uhi. Huai khopi min Horma a chi uh.
18ユダはまたガザとその地域、アシケロンとその地域、エクロンとその地域を取った。
18Huan, Juda in Gaza khua a tuipiau tanin, Askelon khua a tuipiau tanin, Ekron khua a tuipiau tanin a lasam hi.
19主がユダと共におられたので、ユダはついに山地を手に入れたが、平地に住んでいた民は鉄の戦車をもっていたので、これを追い出すことができなかった。
19Huan, TOUPA Juda kiangah a oma; huchiin tang gama tengte a delh mang veka: guama tengte bel sik kangtalaite a neih jiak un a delh khe theikei hi.
20人々はモーセがかつて言ったように、ヘブロンをカレブに与えたので、カレブはその所からアナクの三人の子を追い出した。
20Huan, Mosiin a nagensa bangin Hebron khua pen Kaleb a pia uh: huaia mi Anak tapa thumte bel a delh khia.
21ベニヤミンの人々はエルサレムに住んでいたエブスびとを追い出さなかったので、エブスびとは今日までベニヤミンの人々と共にエルサレムに住んでいる。
21Huan, Benjamin suanten Jebuste Jerusalem khuaa omte a delh khia ua: Jebuste bel Benjamin suante toh tu tanin Jerusalemah a teng nilouh uhi.
22ヨセフの一族はまたベテルに攻め上ったが、主は彼らと共におられた。
22Huan, Joseph inkuante leng Bethel kho sual dingin a kisa tou ua: huan, a kiang uah TOUPA a om.
23すなわちヨセフの一族は人をやってベテルを探らせた。この町のもとの名はルズであった。
23Huan, Joseph inkuanten Bethel khua ah enkhemite a sawl uhi. (Amain huai kho min Luz ahi. )
24その斥候たちは町から出てきた人を見て、言った、「どうぞこの町にはいる道を教えてください。そうすればわたしたちはあなたに恵みを施しましょう」。
24Huan, enkhemiten mi khat kho sung akipana hongpawt khia a mu ua, a kiangah, Hepih takin khopi sung lutna honensak dih ve, huchiin hoih takin ka honhih na ding uhi, achi ua.
25彼が町にはいる道を教えたので、彼らはつるぎをもって町を撃った。しかし、かの人とその家族は自由に去らせた。
25Huan, khopi sung lutna a ensaka, huchiin namsauin huai khua a sual ua; huai mipa leh a inkuanpihte tengteng bel a hawi uhi.
26その人はヘテびとの地に行って町を建て、それをルズと名づけた。これは今日までその名である。
26Huan, huai mipa Hitte gamah a luta, khua a sata, huai kho min dingin Luz achia: tu tanin huai kho min a pu lailai hi.
27マナセはベテシャンとその村里の住民、タアナクとその村里の住民、ドルとその村里の住民、イブレアムとその村里の住民、メギドとその村里の住民を追い出さなかったので、カナンびとは引き続いてその地に住んでいたが、
27Huan, Manassi leh Beth-sean khua leh a khopela omte, Dor khua leh a khopela omte, Ibleam khua leh a khopela omte, Megido khua leh a khopela omte a delh khe kei; huai gamah bel Kanante a om nilouhta uhi.
28イスラエルは強くなったとき、カナンびとを強制労働に服させ、彼らをことごとくは追い出さなかった。
28Huan, hichi ahia, Israel suante a honghat hiaihiai nungsiah uh kanante nasem dia zat dingin a omsak ua, a delh khe siang vek kei uhi.
29またエフライムはゲゼルに住んでいたカナンびとを追い出さなかったので、カナンびとはゲゼルにおいて彼らのうちに住んでいた。
29Huan, Ephraimin Gezer khuaa kanan omte a delh khe kei; Kanante bel Gezel khua ah a lak uah a teng tei zota uhi.
30ゼブルンはキテロンの住民およびナハラルの住民を追い出さなかったので、カナンびとは彼らのうちに住んで強制労働に服した。
30Zebuluin Kitron khua a omte leh Nahalal khuaa omte a delh khe kei; Kanante bel a lak uah a teng sam ua, nasema zat dingin a om zota uhi.
31アセルはアッコの住民およびシドン、アヘラブ、アクジブ、ヘルバ、アピク、レホブの住民を追い出さなかったので、
31Aserin Ako khuaa omte, Zidon khuaa omte, Ahlab khuaa omte, Akzib khuaa omte, Helba khuaa omte, Aphik khuaa omte, Rehob khuaa omte a delh khe kei:
32アセルびとは、その地の住民であるカナンびとのうちに住んでいた。彼らが追い出さなかったからである。
32Aser suante bel huai gama om kanante lakah a teng teita uhi: amau a delh khe kei uhi.
33ナフタリはベテシメシの住民およびベテアナテの住民を追い出さずに、その地の住民であるカナンびとのうちに住んでいた。しかしベテシメシとベテアナテの住民は、ついに彼らの強制労働に服した。
33Naphtaliin Beth-semes khuaa omte, Beth-anath khuaa omte a delh khe kei; huai gama om kanante lakah a teng samta uhi: ahihhangin Beth-semes khuaa omte leh Beth-anath khuaa omte a na uh sepsak dingin a omta uhi.
34アモリびとはダンの人々を山地に追い込んで平地に下ることを許さなかった。
34Huan, Amorten Dan suante tanggam ah a hawl tou ua; guama a paisuak uh lah a pha ngal kei ua:
35アモリびとは引き続いてハルヘレス、アヤロン、シャラビムに住んでいたが、ヨセフの一族の手が強くなったので、彼らは強制労働に服した。アモリびとの境はアクラビムの坂からセラを経て上の方に及んだ。
35Amorte bel tangah khawng, Aijalon khuaa khawng, Saalbim khua ah khawng a om thek ua: himahleh Joseph inkuante khut bel a hata, a na uh sem dinga lak dingin a naomta uhi.Huan, Amorte gam chiang Akrabim tungkahna leh Sela akipanin a tungkah tou pek hi.
36アモリびとの境はアクラビムの坂からセラを経て上の方に及んだ。
36Huan, Amorte gam chiang Akrabim tungkahna leh Sela akipanin a tungkah tou pek hi.