Kabyle: New Testament

Svenska 1917

1 Timothy

5

1Ur țlummu ara ɣef wemɣaṛ s leɛyaḍ, meɛna nhu-t am akken d baba-k ; enhu daɣen ilmeẓyen am akken d atmaten-ik,
1En äldre man må du icke tillrättavisa med hårda ord; du bör tala till honom såsom till en fader. Till yngre män må du tala såsom till bröder,
2tamɣaṛt am yemma-k, tilmeẓyin am yessetma-k, s wul yeṣfan.
2till äldre kvinnor såsom till mödrar, till yngre kvinnor såsom till systrar, i all renhet.
3Qadeṛ tuǧǧal f+ telhuḍ ț-țid yeḥwaǧen lemɛawna.
3Änkor må du bevisa ära, om de äro rätta, värnlösa änkor.
4Ma ț-țid yesɛan dderya neɣ dderya n warraw-nsent, ilaq d nutni ara d-yelhun yid-sent, akka ara d-sbeggnen ṭṭaɛa-nsen ɣer Sidi Ṛebbi m'ara rren lxiṛ i imawlan-nsen, ayagi d ayen i gɛeǧben i Sidi Ṛebbi.
4Men om en änka har barn eller barnbarn, då må i första rummet dessa lära sig att med tillbörlig vördnad taga sig an sina närmaste och så återgälda sina föräldrar vad de äro dem skyldiga; ty sådant är välbehagligt inför Gud.
5Taǧǧalt i gellan weḥd-es ur nesɛi win ara ț-țirefden tețkel ɣef Sidi Ṛebbi tdeɛɛu ɣuṛ-es tețḥellil-it am yiḍ am ass.
5En rätt, värnlös änka, som sitter ensam, hon har sitt hopp i Gud och håller ut i bön och åkallan natt och dag.
6Ma ț-țaǧǧalt yeṭṭafaṛen zzhu n ddunit, tinna temmut ɣas mazal-iț tedder.
6Men en sådan som allenast gör sig goda dagar, hon är död, fastän hon lever. --
7Atah wayen i ɣef ara tweṣṣiḍ tuǧǧal iwakken ur d-yețțili ara wayen ara sent-d-ssukksen.
7Förehåll dem också detta, så att man icke får något att förevita dem.
8Ma yella win ur nɛawen ara at wexxam-is abeɛda imawlan-is, atan yeǧǧa liman, yuɣal akteṛ n win ijehlen.
8Men om någon icke drager försorg om sina egna, först och främst om sina närmaste, så har denne förnekat sin tro och är värre än en otrogen.
9Taǧǧalt ilaq aț-țesɛu sețțin n iseggasen di leɛmeṛ-is iwakken a ț-tɛawen tejmaɛt, ilaq aț-țili tezweǧ yiwet n tikkelt kan.
9Såsom »församlingsänka» må ingen annan uppföras än den som är minst sextio år gammal, och som har varit allenast en mans hustru,
10Ilaq aț-țili tețwassen s lecɣal-is yelhan, ț-țin iṛebban arraw-is akken ilaq, isṭerḥiben deg wexxam-is, issarden iḍaṛṛen n iqeddacen n Sidi Ṛebbi ; treffed imeɣban, txeddem lxiṛ.
10en som har det vittnesbördet om sig, att hon har övat goda gärningar, uppfostrat barn, givit härbärge åt husvilla, tvagit heligas fötter, understött nödlidande, korteligen, beflitat sig om allt gott verk.
11Meɛna ur qebbel ara i tejmaɛt aț-țɛawen tuǧǧal meẓẓiyen di leɛmeṛ, axaṭer m'ara bɣunt ad ɛawdent zzwaǧ zemrent ad ǧǧent abrid n Lmasiḥ ;
11Unga änkor skall du däremot icke antaga. Ty när de hava njutit nog av Kristus, vilja de åter gifta sig;
12s wakka ad xedɛent lɛahed-nni i fkant i Sidi Ṛebbi.
12och de äro då hemfallna åt dom, eftersom de hava brutit sin första tro.
13Yerna m'ur sɛint ara ayen ara xedment, ad țcalint seg wexxam ɣer wayeḍ mačči kan imi ur sɛint ara ccɣel, meɛna ad kettṛent deg yimeslayen ur nesɛi lmeɛna, ad ggarent iman-nsent deg wayen i tent-yexḍan.
13Därtill lära de sig ock att vara lättjefulla, i det att de löpa omkring i husen; ja, icke allenast att vara lättjefulla, utan ock att vara skvalleraktiga och att syssla med sådant som icke kommer dem vid, allt medan de tala vad otillbörligt är.
14Ihi bɣiɣ ad nhuɣ tuǧǧal meẓẓiyen di leɛmeṛ ad ɛawdent zzwaǧ, ad sɛunt dderya, ad lhint d yexxam-nsent iwakken iɛdawen ur țțafen ara ayen n diri ara hedṛen fell-asent.
14Därför vill jag att unga änkor gifta sig, föda barn, förestå var och en sitt hus och icke giva någon motståndare anledning att smäda.
15Axaṭer llant seg-sent tid i geffɣen i webrid n Ṛebbi tebɛent abrid n Cciṭan.
15Redan hava ju några vikit av och följt efter Satan.
16Ma tella tin yumnen tesɛa tuǧǧal i s-yețțilin, d nețțat i glaq a tent tɛiwen iwakken ur țțilint ara ț țaɛkumt i tejmaɛt, akken daɣen tajmaɛt aț-țizmir aț-țɛiwen tid ur nesɛi ara win ara tent-irefden.
16Om någon troende, vare sig man eller kvinna, har änkor att sörja för, då må han understödja dem utan att församlingen betungas, för att denna så må kunna understödja rätta, värnlösa änkor.
17Imdebbṛen n tejmaɛt ixeddmen ccɣel-nsen akken ilaq uklalen ad țwaxelṣen s zzyada abeɛda wid yenneɛtaben deg ubecceṛ d uselmed.
17Sådana äldste som äro goda församlingsföreståndare må aktas dubbel heder värda, först och främst de som arbeta med predikande och undervisning.
18Axaṭer tira iqedsen nnant-ed : Ur țțara ara takmamt i wezger yesserwaten, f+ yura daɣen : Axeddam yuklal lexlaṣ-is. f+
18Skriften säger ju: »Du skall icke binda munnen till på oxen som tröskar», så ock: »Arbetaren är värd sin lön.» --
19Ur qebbel ara win ara iccetkin ɣef wemdebbeṛ n tejmaɛt anagar ma ḥedṛen sin neɣ tlata inagan ara d-icehden fell-as.
19Upptag intet klagomål mot någon av de äldste, om det icke styrkes av två eller tre vittnen.
20Ma d wid idenben, lumm-iten zdat medden meṛṛa iwakken ula d wiyaḍ ad aggaden.
20Men begår någon en synd, så skall du inför alla förehålla honom den, så att också de andra känna fruktan.
21Di leɛnaya-k ɣef wudem n Ṛebbi d Sid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ akk-d lmalayekkat yețwaxtaṛen, deg wannect-agi meṛṛa ur xeddem ara lxilaf ger yemdanen.
21Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iakttaga detta, utan någon förutfattad mening och utan att i något stycke förfara partiskt.
22Ur țɣawal ara aț-țesserseḍ ifassen ɣef yiwen, ur țekki ara di ddnubat n wiyaḍ ; ḥader iman-ik, qqim d azedgan.
22Förhasta dig icke med handpåläggning, och gör dig icke delaktig i en annans synder. Bevara dig själv ren.
23?ef ddemma n weqṛaḥ n tɛebbuṭ-ik i k-issefcalen, ur tess ara kan aman lameɛna sew ciṭṭuḥ n ccṛab.
23Drick nu icke längre allenast vatten, utan bruka något litet vin för din mages skull, eftersom du så ofta lider av svaghet.
24Llan kra n yemdanen ddnubat-nsen țbanen-d uqbel ad țțuḥasben, llan wiyaḍ ddnubat-nsen ur d-țbanen ara imiren kan.
24Somliga människors synder ligga i öppen dag och komma i förväg fram till dom; andras åter komma först efteråt fram.
25Akken daɣen i d-țbanen lecɣal lɛali, ma d lecɣal n diri ur zmiren ara ad qqimen ffren.
25Sammalunda pläga ock goda gärningar ligga i öppen dag; och när så icke är, kunna de ändå icke bliva fördolda.