1?ef wayen yeɛnan tuɣalin n Ssid nneɣ Ɛisa Lmasiḥ ț-țemlilit-nneɣ yid-es, di leɛnaya-nwen ay atmaten :
1I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi skola församlas till honom, bedja vi eder, käre bröder,
2ḥadret a kkun-iffeɣ leɛqel neɣ a wen-ikcem ukukru, ma yella win i wen-d-yennan belli ass n tuɣalin n Sidna Ɛisa yewweḍ-ed ; yezmer lḥal ad yili win i wen-t-id-yennan neɣ win i t-iwalan deg uweḥḥi, neɣ daɣen a wen-arun tabṛaț am akken d nukni i wen-țin-yuran.
2att I icke -- vare sig genom någon »andeingivelse» eller på grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss -- så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förloren besinningen, som om Herrens dag redan stode för dörren.
3Akken yebɣu yili lḥal ur țțaǧat yiwen a kkun-ikellex, axaṭer ass-nni ur d-ițaweḍ ara uqbel ussan n tijehli, uqbel a d-iban wemcum ijehlen i gețṛaǧu nnger.
3Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram,
4Win akken ara yessimɣuṛen iman is sennig wayen meṛṛa iɛebbden yemdanen, ad yekcem ɣer lǧameɛ iqedsen n Ṛebbi ad yerr iman-is deg wemkan n Ṛebbi. f+
4vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud.
5Ur tecfim ara belli xebbṛeɣ kkun id yakan ɣef ayagi asm'akken lliɣ yid-wen ?
5Kommen I icke ihåg att jag sade eder detta, medan jag ännu var hos eder?
6Teẓram acu i t-iṭṭfen ur d-ițban ara tura alamma yewweḍ-ed lweqt-is !
6Och I veten vad det är som nu håller honom tillbaka, så att han först när hans tid är inne kan träda fram.
7Tazmert n cceṛ yellan d lbaḍna, tebda ccɣel-is, ilaq kan ayen i ț-iṭṭfen ar tura ad ițwakkes.
7Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen.
8Imiren amcum-nni amejhul a d- ban, dɣa Sidna Ɛisa a t-iṣuḍ s nnefs-is a t-issenger, a t-imḥu s ufeǧǧeǧ n lɛaḍima-s asm'ara d-yuɣal.
8Sedan skall »den Laglöse» träda fram, och honom skall då Herren Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin tillkommelses uppenbarelse --
9Amcum-agi amejhul a d-yas s tezmert n Cciṭan, ad ixdem leɛǧubat d lbeṛhanat s wayes ara ikellex,
9honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under
10ad issexdem lekdeb d lbaṭel iwakken ad ikellex wid iḍaɛen, axaṭer ur qbilen ara leḥmala n tideț s wayes ara țwaselken.
10och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.
11Daymi Sidi Ṛebbi iceggeɛ-asen-d tazmert n ṭṭlam aț-țexdem deg-sen, iwakken ad amnen s wayen yellan d lekdeb.
11Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen,
12S wakka wid akk ur numin ara s tideț, ad țțuɛaqben imi țțafen lfeṛḥ-nsen anagar di lbaṭel.
12för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten.
13Ay atmaten ɛzizen ɣer Ṛebbi, ilaq-aɣ a nețḥemmid kull ass Sidi Ṛebbi fell-awen, axaṭer ixtaṛ-ikkun d imezwura iwakken aț-țețțusellkem s Ṛṛuḥ iqedsen i kkun-iṣeffan s liman di tideț.
13Men vi för vår del äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder käre bröder, I Herrens älskade, därför att Gud från begynnelsen har utvalt eder till frälsning, i helgelse i Anden och i tro på sanningen.
14Sidi Ṛebbi issawel-awen-d aț țekkim di tmanegt n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ, s lexbaṛ-agi n lxiṛ i wen-d newwi.
14Härtill har han ock genom vårt evangelium kallat eder, för att I skolen bliva delaktiga av vår Herres, Jesu Kristi, härlighet.
15Ihi ay atmaten ḥerzet, ṭṭfet deg uselmed i wen-d-newwi, ama s yimi nneɣ ama s tebṛatin-nneɣ.
15Stån alltså fasta, käre bröder, och hållen eder vid de lärdomar som I haven mottagit av oss, vare sig muntligen eller genom brev.
16Nessutur di Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ akk-d baba-tneɣ Ṛebbi i ɣ-iḥemmlen, i ɣ-d-ifkan s ṛṛeḥma ines ṣṣbeṛ d usirem ițdumun,
16Och vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i nåd berett oss en evig hugnad och givit oss ett gott hopp,
17ad țțuṣebbṛen wulawen-nwen, a wen-d-tețțunefk tezmert s wayes ara txeddmem anagar ayen yelhan ama di lecɣal-nwen ama deg imeslayen-nwen.
17han hugne edra hjärtan, och styrke eder till allt vad gott är, både i gärning och i ord.