1Ihi kečč a mmi, sseǧhed iman-ik s ṛṛeḥma i gellan di Ɛisa Lmasiḥ.
1Så bliv nu du, min son, allt starkare i den nåd som är i Kristus Jesus.
2Ayen tesliḍ s ɣuṛ-i zdat waṭas inigan, sseḥfeḍ-it i wid yeṭṭfen di liman di Ɛisa Lmasiḥ iwakken nutni daɣen ad izmiren a t-slemden i wiyaḍ.
2Och vad du har hört av mig och fått betygat av många vittnen, det må du betro åt män som äro förtroende värda, och som kunna bliva skickliga att i sin ordning undervisa andra.
3Awi amur-ik n leɛtab am uɛsekṛi n Lmasiḥ.
3Bär ock du ditt lidande såsom en god Kristi Jesu stridsman.
4Aɛsekṛi i gebɣan ad yeɛǧeb i lqebṭan-is ur ilaq ara ad ixemmem ɣef lecɣal n ddunit.
4Ingen som tjänar i krig låter sig insnärjas i näringsomsorger, ty han vill vara den till behag, som har tagit honom i sin sold.
5Ulac daɣen win ara irebḥen timzizla ma yella ur yuzzil ara akken i d-yenna lqanun.
5Likaså, om någon deltager i en tävlingskamp, så vinner han icke segerkransen, ifall han icke kämpar efter stadgad ordning.
6Afellaḥ ițenɛețțaben, d nețța i gezwar lḥal ad iɣellet.
6Åkermannen, han som gör arbetet, bör främst av alla få njuta av frukten.
7Efhem ayen akka i k-d-nniɣ axaṭer d Sidi Ṛebbi ara k-iɛawnen aț-țfehmeḍ kullec.
7Fatta rätt vad jag säger; Herren skall giva dig förstånd i allt.
8Mmekti-d Ɛisa Lmasiḥ i d-iḥyan si ger lmegtin, win akken i d-iffɣen seg uẓaṛ n Sidna Dawed akken i t-id-yenna lexbaṛ n lxiṛ n Lmasiḥ i ɣ ɣ ecciṛeɣ ;
8Tänk på Jesus Kristus, som är uppstånden från de döda, av Davids säd, enligt det evangelium som jag förkunnar,
9lexbaṛ-agi i ɣef nneɛtabeɣ armi țwarzeɣ s snasel am akken d amcum i lliɣ, meɛna awal n Sidi Ṛebbi ur yețwacekkal ara.
9och i vars tjänst jag jämväl utstår lidande, ja, till och med måste bära bojor såsom en ogärningsman. Men Guds ord bär icke bojor.
10Daymi ṣebṛeɣ i kullec ɣef ddemma n wid yețwaxtaṛen iwakken ula d nutni ad sɛun leslak i gellan di Ɛisa Lmasiḥ akk-d țmanegt n dayem.
10Därför uthärdar jag ståndaktigt allting för de utvaldas skull, på det att också de må vinna frälsningen i Kristus Jesus och därmed evig härlighet.
11Atah wayen yuklalen lețkal : ma nemmut yid-es, a nidir daɣen yid-es ;
11Detta är ett fast ord; ty hava vi dött med honom, så skola vi ock leva med honom;
12ma yella neṭṭef di liman, a neḥkem yid-es ; ma yella nenkkeṛ-it ula d nețța a ɣ-yenkeṛ ;
12äro vi ståndaktiga, så skola vi ock få regera med honom Men förneka vi honom, så skall ock han förneka oss;
13ma yella nexdeɛ-it, nețța ur a ɣ-ixeddeɛ ara axaṭer ur yezmir ara ad yenkeṛ ayen i d-yenna.
13äro vi trolösa, så står han troget fast vid sitt ord Ty han kan icke förneka sig själv.
14Atah wayen ara sen-d-smektiḍ : nhu-ten zdat Ṛebbi ur țemčeqlalen ara ɣef yimeslayen ur nesɛi lmeɛna, yessufuɣen i webrid wid i sen ismeḥsisen.
14Påminn dem om detta, och uppmana dem allvarligt inför Gud att icke befatta sig med ordstrider; ty sådana gagna till intet, utan äro allenast till fördärv för dem som höra därpå.
15Exdem lmeǧhud-ik zdat n Ṛebbi, aț-țiliḍ d aqeddac ibedden ɣer ccɣel-is, ur nețsetḥi ara deg wayen i gxeddem, i gețbecciṛen awal n Sidi Ṛebbi s lḥeqq.
15Sträva med all flit efter att själv kunna träda fram inför Gud såsom en som håller provet, en arbetare som icke behöver blygas, utan rätt förvaltar sanningens ord.
16Xḍu i yimeslayen ur nesɛi lmeɛna i gxulfen liman axaṭer wid i ten itebɛen simmal țzaden teffɣen i webrid n Ṛebbi.
16Men undfly oandligt och tomt prat. Ty de som befatta sig med sådant komma att gå allt längre i ogudaktighet,
17Imeslayen-nsen am lehlak i teddun di lǧețța armi yečča-ț meṛṛa. Llan gar-asen ?imnayus d Filitus
17och deras tal skall fräta omkring sig såsom ett kräftsår. Av det slaget äro Hymeneus och Filetus;
18i gwexxṛen ɣef webrid n tideț, qqaṛen belli ḥeggu n lmegtin dayen yedṛa-d, s wakka ssufuɣen aṭas n yemdanen seg webrid n liman.
18ty när dessa säga att uppståndelsen redan har skett, hava de farit vilse från sanningen, och de förvända så tron hos somliga.
19Lameɛna d lsas i gessers Sidi Ṛebbi ara idumen : Ssid-nneɣ yeẓra wid yellan d ayla-s ; f+ yura daɣen win ara yinin nekk d ayla-s, ilaq ad yexḍu i wayen n diri. f+
19Dock, Guds fasta grundval förbliver beståndande och har ett insegel med dessa ord: »Herren känner de sina», och: »Var och en som åkallar Herrens namn, han vände sig bort ifrån orättfärdighet.»
20Deg wexxam n imeṛkantiyen mačči d iqbucen n ddheb neɣ n lfeṭṭa kan i gellan meɛna llan daɣen wid n wesɣaṛ d wid n wakal ; wid n ddheb d lfeṭṭa țțaǧan-ten i leqdic n wussan n tmeɣṛa ma d wiyaḍ i leqdic n mkul ass.
20Men i ett stort hus finnas kärl icke allenast av guld och silver, utan ock av trä och lera; och somliga äro till hedersamt bruk, andra till mindre hedersamt.
21Win ara yessizdgen iman-is yexḍa i lecɣal-agi n diri, ad yili am weqbuc-nni n ddheb neɣ n lfeṭṭa i sseqdacen deg wass n tmeɣṛa, yewjed ad yenfeɛ i wass m'ara t-yeḥwiǧ umɛellem-is.
21Om nu någon håller sig ren och obesmittad av sådant folk, då bliver han ett kärl till hedersamt bruk, helgat, gagneligt för sin herre, tjänligt till allt vad gott är.
22Exḍu i ccehwat n temẓi i gețɣuṛṛun, kečč akk-d wid ideɛɛun ɣer Sidi Ṛebbi s wul yeṣfan, nadi ɣef lḥeqq, liman, leḥmala ț-țalwit,.
22Fly ungdomens onda begärelser, och far efter rättfärdighet, tro och kärlek, och frid med dem som av rent hjärta åkalla Herren.
23Ur ggar ara iman-ik di lketṛa n lehḍur ifeṛɣen ur nesɛi lmeɛna, xḍu-k seg-sen ; teẓriḍ belli țțawin-d anagar amennuɣ.
23Men undvik dåraktiga och barnsliga tvistefrågor; du vet ju att de föda av sig strider.
24Ur s-ilaq ara i uqeddac n Sidi Ṛebbi ad ițnaɣ. Ilaq ad yili d aḥnin ɣer medden, ad isselmed s ṣṣwab yerna ad isɛu ṣṣbeṛ ;
24Och en Herrens tjänare bör icke strida, utan vara mild mot alla, väl skickad att undervisa, tålig när han får lida.
25ilaq ad issefhem s leɛqel wid i t-yețxalafen, ahat Sidi Ṛebbi a ten-id-yerr ɣer webrid iwakken ad issinen tideț,
25Han bör med saktmod tillrättavisa de motspänstiga, i hopp att Gud till äventyrs skall förläna dem bättring, så att de komma till kunskap om sanningen,
26a d-ldint wallen-nsen a d-snesren iman-nsen si tifextin n Cciṭan i ten-yeṭṭfen ad xedmen lebɣi-s.
26och i hopp att de så skola bliva nyktra och därigenom befrias ur djävulens snara; ty av honom äro de fångade, så att de göra hans vilja