Kabyle: New Testament

Svenska 1917

Hebrews

3

1Ihi ay atmaten yețwaxtaṛen, a wid iwumi i d-yessawel Sidi Ṛebbi aț-țweṛtem tageldit n igenwan, sserset tamuɣli-nwen ɣef Ɛisa, lmuqeddem ameqqran i d-iceggeɛ Sidi Ṛebbi i ɣef nețcehhid.
1Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och överstepräst, Jesus,
2Yexdem lebɣi n win i t-id iceggɛen am akken i gexdem Sidna Musa i wexxam n Sidi Ṛebbi.
2huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses var »trogen i hela hans hus».
3?-țideț Sidna Ɛisa yesɛa ccan akteṛ n Sidna Musa, imi win yebnan axxam, d nețța i gesɛan ccan akteṛ n wexxam yebna.
3Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva huset.
4Axaṭer yal axxam yella win i t-yebnan, ma d win i d-ixelqen kra yellan, d Sidi Ṛebbi.
4Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.
5Sidna Musa yexdem ayen i glaqen a t-yexdem, yella am uqeddac ɣef wexxam n Sidi Ṛebbi iwakken a d ibeggen ayen ara d-ițțubeccṛen sya ɣer zdat.
5Och väl var Moses »trogen i hela hans hus», såsom »tjänare», till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
6Ma d Lmasiḥ yexdem ayen i glaq a t-yexdem, yesbedd-it am Mmi-s, d aqeṛṛuy n wexxam-is ; d nukni i d axxam-is ma yella neṭṭef, neṣbeṛ yerna nețkel deg wayen i nessaram.
6men Kristus var trogen såsom »son», en son satt över hans hus. Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår frimodighet och vår berömmelse i hoppet.
7?ef wannect-a i d-yenna Ṛṛuḥ iqedsen : Ass-a ma yella teslam i taɣect n Sidi Ṛebbi,
7Så säger den helige Ande: »I dag, om I fån höra hans röst,
8 ur sɣaṛayet ara ulawen-nwen am wasmi i jehlen lejdud-nwen m'akken i yi-sserfan deg unezṛuf
8mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig på frestelsens dag i öknen,
9 anda ɛeṛden ad iyi-jeṛṛben ɣas akken walan lecɣal akk i xedmeɣ di ṛebɛin iseggasen.
9där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett mina verk i fyrtio år.
10 ?ef wayagi i rfiɣ ɣef lǧil-agi , dɣa nniɣ : Ulawen-nsen beɛden fell-i, zgan ɛeṛqen, ugin ad fehmen iberdan-iw.
10Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara de vilse med sina hjärtan.' Men de ville icke veta av mina vägar.
11 Seg wakken i rfiɣ, gulleɣ ur kcimen asteɛfu-inu.
11Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila.»
12Ay atmaten, ḥadret ad yili gar-awen win ara yesseɣṛen ul-is, ara yeǧǧen cceṛ ad izdeɣ deg-s alamma issufeɣ-it i webrid n Sidi Ṛebbi yeddren.
12Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden,
13?emyenhut wway gar-awen yal ass, skud nezmer a d-nini « ass-a » am akken i gura di tira iqedsen iwakken yiwen deg-wen ur t-ițkellix ddnub, ur yesɣaṛay ul-is.
13utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter »i dag», på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt att bedraga.
14Ma yella neṭṭef alamma ț-țaggara di liman-nni i nesɛa di tazwara, akka ara nțekki di Lmasiḥ,
14Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill änden hålla fast vår första tillförsikt.
15akken yura di tira iqedsen : Ass-a ma yella teslam i taɣect n Sidi Ṛebbi, ur sɣaṛayet ara ulawen-nwen am asmi i jehlen lejdud-nwen deg unezṛuf.
15När det nu säges: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig»,
16Anwa-ten wid i gjehlen ɣer Sidi Ṛebbi mi slan i taɣect-is, mačči d wid i d-yessufeɣ Sidna Musa si tmurt n Maṣer ?
16vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans ord? Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur Egypten?
17Anwi i ɣef yerfa Sidi Ṛebbi azal n ṛebɛin n iseggasen, mačči d wid idenben i gessenger deg unezṛuf ?
17Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år? Var det icke de som hade syndat, de »vilkas kroppar föllo i öknen»?
18Anwa-ten wid i ɣef yeggul ur kcimen amkan anda ara steɛfun, mačči d wid i t-iɛuṣan ?
18Och vilka gällde den ed som han svor, att de »icke skulle komma in i hans vila», vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
19Nwala ur kcimen ara ɣer westeɛfu n Sidi Ṛebbi axaṭer ugin ad amnen yis.
19Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma ditin.