1Di tazwara yella win yellan d Awal n Ṛebbi, yella akk-d Ṛebbi, d nețța i d Ṛebbi.
1I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
2Si tazwara, yella akk-d Ṛebbi,
2Detta var i begynnelsen hos Gud.
3kullec yețwaxleq seg-s ; deg wayen meṛṛa yețwaxelqen, ulac ayen ur d-nekki ara s ɣuṛ-es.
3Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
4Deg-s i tella tudert ; tudert-agi tella ț-țafat i yemdanen.
4I det var liv, och livet var människornas ljus.
5Tafat tețfeǧǧiǧ di ṭṭlam, yerna ṭṭlam ur ț-iqbil ara.
5Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
6Yella yiwen wergaz yețwaceggeɛ ed s ɣuṛ Ṛebbi, argaz-agi isem-is Yeḥya ;
6En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
7yusa-d ad yili d inigi n tafat iwakken imdanen meṛṛa ad amnen s cchada-ines.
7Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
8Mačči d nețța i ț-țafat, nețța yusa-d d inigi n tafat.
8Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
9Tafat-agi ț-țafat n tideț, tusa-d ɣer ddunit iwakken aț-țecṛeq ɣef yal amdan.
9Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
10Win yellan d Awal n Ṛebbi yella yakan si tazwara di ddunit, imi d nețța i ț-ixelqen lameɛna ddunit ur t- teɛqil ara.
10I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
11Yusa-d ɣer lumma-s lameɛna nețțat ur t-teqbil ara.
11Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
12Ma d wid i t-iqeblen yumnen yis, widak iɛuzz-iten, uɣalen d arraw n Ṛebbi,
12Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
13mačči seg wemdan i d-lulen, mačči s lebɣi n tnefsit neɣ s lebɣi n wemdan, lameɛna d Ṛebbi i sen-yefkan tudert tajdiṭ.
13och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
14Win akken yellan d Awal, yuɣal-ed d amdan, iɛac gar-aneɣ, yeččuṛ ț-țideț akk-d ṛṛeḥma. Nețweḥḥid di lqeḍra i d-yefka Baba Ṛebbi i Mmi-s awḥid.
14Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
15Yeḥya iched-ed fell-as zdat lɣaci yeqqaṛ : D nețța ɣef i wen-d-nniɣ : win ara d-yasen deffir-iw yezwar-iyi-d axaṭer yella uqbel ad iliɣ.
15Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: »Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'»
16Yesseṛwa-yaɣ s lxiṛat-is, lbaṛaka ɣef tayeḍ.
16Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
17ccariɛa tusa-d s ufus n Sidna Musa, ma d ṛṛeḥma ț-țideț usant-ed s Sidna Ɛisa Lmasiḥ
17ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
18Yiwen ur yeẓri Sidi Ṛebbi, Mmi-s awḥid yellan ɣuṛ-es, d nețța i ɣ-t-id isbeggnen.
18Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
19Atah wamek i geched Yeḥya asmi i d-ceggɛen ɣuṛes lḥekkam n wudayen si temdint n Lquds. Ceggɛen-d ɣuṛes tajmaɛt n lmu-qedmin akk-d yemṛabḍen n at Lewwi akken a t-steqsin, nnan-as : Anwa-k keččini ?
19Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
20Yenna-yasen tideț mbla tuffra : Mačči d nekk i d Lmasiḥ !
20Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: »Jag är icke Messias.»
21Rnan steqsan-t : Anwa-k ihi ? D kečč i d nnbi Ilyas ? Yeḥya yenna-yasen : Xaṭi mačči d nekk. Nutni rnan nnan-as : D nnbi i telliḍ ? Nețța yerra-yasen : Xaṭi !
21Åter frågade de honom: »Vad är du då? Är du Elias?» Han svarade: »Det är jag icke.» -- »Är du Profeten?» Han svarade: »Nej.»
22Rnan ḥeṛsen-t nnan-as : Anwa-k ihi ? Ilaq a nerr lexbaṛ i wid i ɣ-d-iceggɛen. D acu i teqqaṛeḍ ɣef yiman-ik ?
22Då sade de till honom: »Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?»
23Yeḥya yenna-yasen : Nekk d win akken ɣef i d-yenna nnbi Iceɛya : ț-țaɣect tețɛeggiḍ deg unezṛuf : Heggit abrid i Sidi Ṛebbi !
23Han svarade: »Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade.»
24Wid i d-yusan ɣuṛ-es i gellan di tejmaɛt n ifariziyen,
24Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
25rnan steqsan-t nnan-as : Imi ur telliḍ ara d Lmasiḥ neɣ d nnbi Ilyas neɣ d nnbi nniḍen, iwacu ihi i tesseɣḍaseḍ lɣaci deg waman ?
25Och de frågade honom och sade till honom: »Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?»
26Yeḥya yerra-yasen : Nekk sseɣḍaseɣ-kkun deg waman ; yella gar-awen yiwen ur t-tessinem ara,
26Johannes svarade dem och sade: »Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
27usiɣ-ed uqbel-is, lameɛna ur uklaleɣ ara ad fsiɣ ulamma d lexyuḍ n warkasen-is.
27han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa.»
28Annect-agi meṛṛa yedṛa di taddart n Bitanya ɣer tama n cceṛq n wasif n Urdun anda i gesseɣḍas Yeḥya lɣaci.
28Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
29Azekka-nni, Yeḥya iwala Sidna Ɛisa iteddu-d ɣuṛ-es, yenṭeq s ṣṣut ɛlayen : Atan Izimer n Ṛebbi, d win ițekksen ddnub n ddunit.
29Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: »Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
30Fell-as i wen-d-nniɣ : « a d-yas yiwen, zwareɣ-t-id meɛna yella uqbel a d iliɣ.»
30Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
31Nekk s yiman-iw ur ẓriɣ ara anwa-t meɛna usiɣ-ed ad sɣeḍseɣ deg waman akken a t-issinen wat Isṛail .
31Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten.»
32Atan wayen i d-yenna Yeḥya Aɣeṭṭas fell-as : Walaɣ Ṛṛuḥ iqedsen iṣubb-ed seg igenni s ṣṣifa n tetbirt yers-ed fell-as.
32Och Johannes vittnade och sade: »Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
33Nekk ur ẓriɣ ara belli d nețța, meɛna Sidi Ṛebbi i yi-d iceggɛen iwakken ad sɣeḍseɣ deg waman, yenna-yi-d : « Aț-țwaliḍ Ṛṛuḥ iṣubb-ed seg igenni, a d-yers ɣef yiwen wergaz, d nețța ara yesɣeḍsen imdanen s Ṛṛuḥ iqedsen. »
33Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
34Ayagi d ayen i ẓrant wallen-iw, daymi i d-cehdeɣ fell-as qqaṛeɣ : « Argaz-agi d Mmi-s n Ṛebbi.»
34Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son.»
35Azekka-nni, Yeḥya mazal-it dinna nețța d sin seg inelmaden-is.
35Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
36Akken i gwala Sidna Ɛisa iɛedda-d, yenna-yasen : Atan izimer n Ṛebbi !
36När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: »Se, Guds Lamm!»
37Mi slan i imeslayen-agi, inelmaden-nni tebɛen Sidna Ɛisa.
37Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
38Sidna Ɛisa mi geẓra tebɛen-t-id, yezzi-d ɣuṛ-sen, yenna-yasen : D acu tebɣam ? Nutni nnan-as : Ṛabi ( yeɛni : a Sidi ), anda tzedɣeḍ ?
38Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: »Vad viljen I?» De svarade honom: »Rabbi» (det betyder mästare) »var bor du?»
39Yenna-yasen : Ddut yid-i aț-țeẓrem. Inelmaden-nni ddan yid-es, ẓran anda yezdeɣ. Aț-țili d ṛebɛa n tmeddit, qqimen yid-es armi yekfa wass.
39Han sade till dem: »Kommen och sen.» Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
40Andriyus, gma-s n Semɛun Buṭrus d yiwen seg inelmaden-nni i gtebɛen Sidna Ɛisa m'akken i sen-d-yehdeṛ fell-as Yeḥya ;
40En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
41iṛuḥ uqbel ɣer gma-s Semɛun, yenna-yas : Nufa Lmasiḥ ! Win i gextaṛ Ṛebbi.
41Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: »Vi hava funnit Messias» (det betyder detsamma som Kristus).
42Andriyus yewwi Semɛun ɣer Sidna Ɛisa. Akken i t-iwala Sidna Ɛisa, imuqel-it yenna-yas : Kečč i d Semɛun mmi-s n Yunes. Sya d asawen aț-tețțusemmiḍ Sifas yeɛni : Buṭrus.
42Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: »Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas» (det betyder detsamma som Petrus).
43Azekka-nni, Sidna Ɛisa yeqsed ad iṛuḥ ɣer tmurt n Jlili. Deg ubrid yemmuger-ed Filibus, yenna-yas : Ddu-d yid-i !
43Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: »Följ mig.»
44Filibus, d yiwen si taddart n Bitsayda, anda akken zedɣen Buṭrus d Andriyus.
44Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
45Syenna Filibus yeẓra-d Natanahil, yenna-yas : Nufa win ɣef i d-yehdeṛ Sidna Musa di ccariɛa, win akken i ɣef d-xebbṛen lenbiya. D Ɛisa, mmi-s n Yusef n taddart n Naṣaret.
45Filippus träffade Natanael och sade till honom: »Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret.»
46Natanahil yerra-yas : Amek, yezmer a d-iffeɣ wayen yelhan si taddart n Naṣaret ? Filibus yerra-yas : Eyya-d aț-țwaliḍ s wallen-ik !
46Natanael sade till honom: »Kan något gott komma från Nasaret?» Filippus svarade honom: »Kom och se.»
47Sidna Ɛisa mi gwala Natanahil iteddu-d ɣuṛ-es, yenna : Atah yiwen n wat Isṛail n tideț, ulac deg-s leɣdeṛ.
47När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: »Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek.»
48Natanahil yenna i Sidna Ɛisa : Anda i yi-tesneḍ ? Sidna Ɛisa yerra-yas : Uqbel a k-d-yessiwel Filibus, mi telliḍ ddaw n tneqleț, walaɣ-k-in !
48Natanael frågade honom: »Huru kunna du känna mig?» Jesus svarade och sade till honom: »Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet.»
49Dɣa Natanahil yenna-yas : A Sidi, kečč d Mmi-s n Ṛebbi ! D agellid n wat Isṛail !
49Natanael svarade honom: »Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung.»
50Sidna Ɛisa yerra-yas : Tumneḍ imi i k-d-nniɣ walaɣ k-in seddaw n tneqleț ; sya ɣer zdat aț-țeẓred ayen yugaren annect-a !
50Jesus svarade och sade till honom: »Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se.»
51S tideț qqaṛeɣ-awen : aț-țwalim igenni yeldi, lmalayekkat n Sidi Ṛebbi țțalint țṣubbunt sennig Mmi-s n bunadem.
51Därefter sade han till honom: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen.»