1Mi gɛedda wass n westeɛfu, Meryem tamagdalit d Meryem yemma-s n Yeɛqub d Salumi uɣent-ed leɛṭeṛ iwakken ad dehnent lǧețța n Sidna Ɛisa.
1Och när sabbaten var förliden, köpte Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs moder och Salome välluktande kryddor, för att sedan gå åstad och smörja honom.
2Ass amezwaru n dduṛt, ṣṣbeḥ zik mi d-yecṛeq yiṭij, ṛuḥent ɣer uẓekka.
2Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till graven, redan vid soluppgången.
3Qqaṛent wway gar-asent : Anwa ara ɣ-yekksen azṛu-nni ɣef yimi uẓekka ?
3Och de sade till varandra: »Vem skall åt oss vältra bort stenen från ingången till graven?»
4Mi refdent allen-nsent, walant azṛu-nni ameqqran yegrareb akkin.
4Men när de sågo upp, fingo de se att stenen redan var bortvältrad. Den var nämligen mycket stor.
5Kecment ɣer daxel uẓekka , walant yiwen ilemẓi yeqqim ɣer lǧiha tayeffust, yelsa llebsa tamellalt ; dehcent.
5Och när de hade kommit in i graven, fingo de se en ung man sitta där på högra sidan, klädd i en vit fotsid klädnad; och de blevo förskräckta.
6Yenna-yasent : Ur xellɛemt ara ! Tețnadimt ɣef Ɛisa anaṣari win yețwasemmṛen ɣef wumidag ? Ulac-it dagi, yeḥya-d si ger lmegtin. Muqlemt, atan wemkan anda i t-ssersen.
6Men han sade till dem: »Varen icke förskräckta. I söken Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han är uppstånden, han är icke här. Se där är platsen där de lade honom.
7Ṛuḥemt tura, inimt-asen i inelmaden-is akk-d Buṭrus : atan yezwar ɣer tmurt n Jlili ; dinna ara t-teẓrem akken i wen-t-yenna.
7Men gån bort och sägen till hans lärjungar, och särskilt till Petrus: 'Han skall före eder gå till Galileen; där skolen I få se honom, såsom han bar sagt eder.'»
8Ffɣent-ed seg uẓekka-nni, rewlent s tergagit d lxelɛa, iffeɣ-itent leɛqel, daymi ur ɛawdent i yiwen ayen yedṛan.
8Då gingo de ut och flydde bort ifrån graven, ty bävan och bestörtning hade kommit över dem. Och i sin fruktan sade de intet till någon.
9Sidna Ɛisa yeḥya-d si ger lmegtin ass amezwaru n dduṛt, ass i d-yernan ɣef wass n westeɛfu. Di tazwara isbeggen-ed iman-is i Meryem tamagdalit, seg i d-issufeɣ sebɛa n leǧnun.
9[Men efter sin uppståndelse visade han sig på första veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar.
10Wid akk iteddun d Sidna Ɛisa, mazal-iten di leḥzen d imeṭṭawen, mi d-tewwi Meryem lexbaṛ i inelmaden.
10Hon gick då och omtalade det för dem som hade följt med honom, och som nu sörjde och gräto.
11Mi slan yis yeḥya-d si ger lmegtin yerna twala-t, ur ț-uminen ara.
11Men när dessa hörde sägas att han levde och hade blivit sedd av henne, trodde de det icke.
12Yesbeggen-ed iman-is s ṣṣifa nniḍen, i sin seg inelmaden iteddun ɣer lexla.
12Därefter uppenbarade han sig i en annan skepnad för två av dem, medan de voro stadda på vandring utåt landsbygden.
13Uɣalen-d xebbṛen inelmaden nniḍen, lameɛna ula d nutni ur ten uminen ara.
13Också dessa gingo bort och omtalade det för de andra; men icke heller dem trodde man.
14Yesbeggen-ed iman-is i ḥdac-nni inelmaden mi llan tețțen. Ilumm-iten ɣef lqella n liman-nsen d wulawen nsen yeqquṛen, imi ur uminen ara wid akk i t-yeẓran yeḥya-d.
14Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom vara uppstånden.
15Dɣa yenna-yasen : Ṛuḥet beccṛet di ddunit meṛṛa, lexbaṛ n lxiṛ i yemdanen di mkul amkan.
15Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat.
16Win ara yamnen, ara yețwaɣeḍsen, ad ițțusellek ; ma d win ur nețțamen ara, ur yețwasellak ara.
16Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd.
17Atnah lbeṛhanat ara xeddmen wid yețțamnen yis-i : S yisem-iw ad ssufuɣen leǧnun, ad heddṛen timeslayin nniḍen,
17Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål,
18ɣas ṭṭfen izerman neɣ swan ssem, ur sen-ixeddem acemma ; ad srusun ifassen-nsen ɣef yimuḍan a ten sseḥlun.
18ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.»
19Mi gekfa yid-sen ameslay, Sidna Ɛisa yețwarfed ɣer igenni, yeqqim ɣer uyeffus n Sidi Ṛebbi.
19Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.
20Inelmaden ṛuḥen ad beccṛen di mkul amkan ; Sidi Ṛebbi yețțili yid sen, yețbeggin-ed s waṭas lbeṛhanat, tideț n wayen țbecciṛen.
20Men de gingo ut och predikade allestädes. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det.]