Kabyle: New Testament

Svenska 1917

Philemon

1

1Nekk, Bulus yellan di lḥebs ɣef ddemma n Ɛisa Lmasiḥ, akk-d d gma-tneɣ Timuti, i kečč a Filimun eɛzizen, amdakkel-nneɣ di leqdic,
1Paulus, Kristi Jesu fånge, och brodern Timoteus hälsa Filemon, vår älskade broder och medarbetare,
2i weltma-tneɣ Abya, i Arxibus aṛfiq-nneɣ di lecɣal n Lmasiḥ akk-d tejmaɛt i gețțilin deg wexxam-ik ;
2och Appfia, vår syster, och Arkippus, vår medkämpe, och den församling som kommer tillhopa i ditt hus.
3ṛṛeḥma ț-țalwit a wen-d-tețțunefkent s ɣuṛ Sidi Ṛebbi baba-tneɣ akk-d Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ.
3Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
4Mkul m'ara dɛuɣ ɣer Ṛebbi țmektayeɣ-k-id, țḥemmideɣ Sidi Ṛebbi fell-ak ;
4Jag tackar min Gud alltid, när jag tänker på dig i mina böner,
5axaṭer sliɣ ɣef liman-ik meqṛen di Sidna Ɛisa Lmasiḥ akk-d leḥmala i tesɛiḍ ɣer yemqedsen meṛṛa.
5ty jag har hört om den kärlek och den tro som du har till Herren Jesus, och som du bevisar mot alla de heliga.
6Ssutureɣ di Ṛebbi iwakken a d tesbeggneḍ liman-inek di Lmasiḥ s lecɣal yelhan, yerna aț-țɛeqleḍ ayen meṛṛa i ɣ-yelhan i nukni deg webrid n Lmasiḥ.
6Och min bön är att den tro du har gemensam med oss må visa sig verksam, i det att du fullt inser huru mycket gott vi hava i Kristus.
7Feṛḥeɣ, yethedden wul-iw ɣef ddemma n leḥmala-inek axaṭer yis-ek a gma theddnen wulawen n yemqedsen.
7Ty jag har fått mycken glädje och hugnad av den kärlek varmed du, min broder, har vederkvickt de heligas hjärtan.
8?as Lmasiḥ iserreḥ-iyi iwakken ad ḍebbṛeɣ fell-ak ɣef wayen i glaq aț-țxedmeḍ,
8Därför, fastän jag med mycken frimodighet i Kristus kunde befalla dig att göra vad du nu bör göra,
9bɣiɣ axiṛ a k-ssutreɣ s leḥmala imi nekk Bulus yellan d amɣaṛ yerna tura d ameḥbus ɣef ddemma n Ɛisa Lmasiḥ,
9beder jag dig dock hellre därom för kärlekens skull -- jag, sådan jag nu är, den gamle Paulus, han som därtill nu är en Kristi Jesu fånge;
10A k-ḥelleleɣ ɣef ddemma n gma-tneɣ Unizim, i guɣalen d mmi axaṭer wwiɣ-t-id ɣer webrid n Lmasiḥ dagi di lḥebs.
10ja, jag beder dig för min son, den som jag har fött i min fångenskap, för Onesimus,
11Zik ur k-yenfiɛ ara, meɛna tura infeɛ-aɣ di sin am kečč am nekk.
11som förut var ingalunda var dig till »till gagn», men som nu är både dig och mig till stort gagn.
12Nețța yeɛzizen ɣuṛ-i aṭas, atan a k-t-in-erreɣ ihi.
12Denne sänder jag här tillbaka till dig; och när jag så gör, är det såsom sände jag åstad mitt eget hjärta.
13Acḥal bɣiɣ ad iqqim dagi ɣuṛ-i iwakken ad iyi-iqdec deg umkan-ik, m'akka țwaḥebseɣ ɣef ddemma n lexbaṛ n lxiṛ.
13Jag hade väl själv velat behålla honom hos mig, så att han å dina vägnar kunde hava betjänat mig i den fångenskap som jag utstår för evangelii skull.
14Meɛna ur bɣiɣ ara ad xedmeɣ ayagi mbla ṛṛay-ik, iwakken ayen ara yi-txedmeḍ n wayen yelhan ur t-txeddmeḍ ara s uḥettem, lameɛna a t-txedmeḍ s wul-ik d lebɣi-k.
14Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri vilja.
15Anwi yeẓran ? Ahat yemfaṛaq yid-ek i kra n lweqt kan iwakken asm'ara temlilem ur tețțuɣalem ara aț-țemfaṛaqem,
15När han för en liten tid blev skild från dig, skedde detta till äventyrs just för att du skulle få honom igen för alltid,
16imiren ur yețțili ara d akli meɛna axiṛ n wakli imi guɣal d yiwen seg watmaten eɛzizen, abeɛda ɣuṛ-i, ilaq ad yiɛziz fell-ak akteṛ imi tura mačči d aqeddac-ik kan i gella, meɛna d gma-tneɣ di Lmasiḥ.
16nu icke längre såsom en träl, utan såsom något vida mer än en träl: såsom en älskad broder. Detta är han redan för mig i högsta måtto; huru mycket mer då för dig, han, din broder både efter köttet och i Herren!
17Ma yella ț-țidet tḥesbeḍ-iyi d aḥbib-ik tḥemmleḍ-iyi, sṭerḥeb yis am akken ara tesṭerḥbeḍ yis-i.
17Om du alltså håller mig för din medbroder, så tag emot honom såsom du skulle taga emot mig själv.
18Ma yella iḍlem-ik neɣ tețțalaseḍ-as lḥaǧa, ḥaseb-iyi-d nekkini.
18Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig, så för upp det på min räkning.
19Uriɣ-ak-n ayagi s ufus-iw : « d nekk Bulus ara k-ixellṣen deg wayen i s-tețțalaseḍ » yerna mbla ma smektaɣ-k-id belli d nekk i k-id yewwin ɣer webrid n leslak.
19Jag, Paulus, skriver här med egen hand: »Jag skall själv betala det.» Jag skulle också kunna säga: »För upp det på din räkning.» Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig själv.
20A gma, xdem-iyi lemziya-agi ɣef ddemma n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ akken ad yethedden wul-iw di Lmasiḥ.
20Ja, min broder, måtte jag »få gagn» av dig i Herren! Vederkvick mitt hjärta i Kristus.
21Uriɣ-ak-n tabṛaț-agi imi țekleɣ ad iyi-taɣeḍ awal, yerna ẓriɣ aț-țxedmeḍ nnig wayen i k-n-ssutreɣ.
21Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har skrivit detta till dig. Och jag vet att du kommer att göra ännu mer än jag begär.
22Heggit-iyi taxxamt, axaṭer ssarameɣ ɣer Sidi Ṛebbi qṛib a-yi-n yerr ɣuṛ-wen akken i s- tessuturem kull-as di tẓallit-nwen.
22Och så tillägger jag: bered dig på att giva mig härbärge. Jag hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt eder.
23Gma-tneɣ Ibafras, yețțuḥebsen yid-i ɣef ddemma n Lmasiḥ yețsellim fell-ak aṭas.
23Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig;
24?sellimen-d daɣen fell-ak atmaten ixeddmen yid-i : Maṛqus, Arisṭark, Dimas akk-d Luqa.
24så göra ock Markus, Aristarkus, Demas och Lukas, mina medarbetare.
25Ṛṛeḥma n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ aț-țili fell-awen.
25Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.