Kabyle: New Testament

Svenska 1917

Revelation

21

1 Walaɣ igenni d lqaɛa ijdiden, igenni aqdim d lqaɛa taqdimt xfan, lebḥur ur d-qqimen ara.
1Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förra himmelen och den förra jorden voro förgångna, och havet fanns icke mer.
2Walaɣ tamdint iqedsen tṣubb-ed seg igenni tekka-d s ɣuṛ Sidi Ṛebbi, ț-țagi i ț-țamdint n Lquds tajdiṭ, thegga am teslit icebbḥen iman-is i yesli.
2Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är prydd för sin brudgum.
3Sliɣ i yiwet taɣect tenṭeq-ed s ṣṣut eɛlayen seg ukersi-nni n lḥekma tenna-d : Tura Sidi Ṛebbi yezdeɣ ger yemdanen, nutni ad ilin d agdud-is nețța s yiman-is ad yili yid-sen.
3Och jag hörde en stark röst från tronen säga: »Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem
4 A sen-yesfeḍ imeṭṭawen, ur tețțili lmut, ur yețțili leḥzen, ur yețțili umeǧǧed ur yețțili lqeṛḥ axaṭer leḥwayeǧ timezwura ɛeddant ur țɛawadent ara a d-țuɣalent.
4och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.»
5Win akken yeqqimen ɣef wukersi n lḥekma yenna : Tura rriɣ-ed kullec d ajdid. Yenna daɣen : Aru imeslayen-agi, axaṭer imeslayen-iw ṣeḥḥan yerna deg-sen lețkal.
5Och han som satt på tronen sade: »Se, jag gör allting nytt.» Ytterligare sade han: »Skriv: ty dessa ord äro visa och sanna.»
6Yerna yenna-yi-d : Dayen ! Kullec yețwakemmel ! D nekk i d alfa d nekk i d umiga yeɛni d nekk i d lḥeṛf amezwaru, d nekk i d lḥeṛf aneggaru. Lliɣ si tazwara alamma ț-țaggara. Win iffuden, a s-d-fkeɣ aman si lɛinseṛ n tudert yerna baṭel.
6Han sade vidare till mig: »Det är gjort. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag giva att dricka för intet ur källan med livets vatten.
7Win yeṭṭfen deg-i ur yeɣli ara a t-kafiɣ s wayen yuklal ; nekk ad iliɣ d Illu-ines, nețța ad yili d mmi ;
7Den som vinner seger, han skall få detta till arvedel, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.
8ma d ixeddaɛen, wid ur nețțamen ara, imejhal akk-d wid ineqqen timegṛaḍ, wid ixeddmen ticmatin akk d iseḥḥaren, wid iɛebden lmeṣnuɛat d ssadaț, imeskaddaben, wigi meṛṛa ad yili umur-nsen di temda n tmes ireqqen d ukebri. ?-țagi i d lmut tis snat.
8Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt är, och dråpare och otuktiga människor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skola få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel; detta är den andra döden.»
9Yiwen si sebɛa lmalayekkat-nni yeṭṭfen sebɛa teqbucin yeččuṛen d sebɛa lmuṣibat tineggura yusa-d yenna-yi-d : Eyya-d a k-d-sekneɣ tislit, tameṭṭut n Izimer.
9Och en av de sju änglarna med de sju skålar, som voro fulla med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: »Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.»
10Imiren irfed-iyi Ṛṛuḥ n Sidi Ṛebbi, ufiɣ-ed iman-iw ɣef yiwen wedrar ɛlayen. Isken-iyi-d tamdint n Lquds tețṣubbu-d seg igenni s ɣuṛ Sidi Ṛebbi.
10Och han förde mig i anden åstad upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från himmelen, från Gud,
11Tecceɛceɛ am lyaman yeṣfan yețṛeqṛiqen am djaj, ț-țamanegt n Sidi Ṛebbi i gersen fell-as.
11med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den var såsom kristallklar jaspis.
12Zzin-as-d leswaṛ ɛlayen yesɛan tnac tewwura, mkul yiwet ibedd zdat-es yiwen lmelk, uran ɣef tewwura-agi yismawen n tnac leɛṛac n wat Isṛail.
12Den hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna stodo tolv änglar, och över portarna voro skrivna namn: namnen på Israels barns tolv stammar.
13Tlata tewwura wehhant ɣer cceṛq, tlata ɣer lɣeṛb, tlata ɣer usammer, tlata nniḍen ɣer umalu.
13I öster voro tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar.
14Leswaṛ-nni ersen ɣef tnac lsisan i ɣef uran tnac yismawen n ṛṛusul n Izimer n Ṛebbi.
14Och stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stodo tolv namn: namnen på Lammets tolv apostlar.
15Win akken i yi-d-ițmeslayen yeṭṭef aɣanim n ddheb iwakken ad yektil tamdint, tiwwura-ines d leswaṛ-is.
15Och han som talade till mig hade en gyllene mätstång för att därmed mäta staden och dess portar och dess mur.
16Tuɣzi ț-țehri n leḥyuḍ n temdint-nni ɛedlen. Yektal tamdint-nni, yufa lqis n tnac alef n wannaren ama di tuɣzi-ines, ama di tehri-ines, ama di leɛli-ines.
16Och staden utgjorde en fyrkant, och dess längd var lika stor som dess bredd. Och med stången mätte han staden: dess mått var tolv tusen stadier, dess längd och bredd och höjd voro lika.
17Lmelk yektal daɣen leɛli n leswaṛ n temdint s uɣanim-nni, yufa meyya uṛebɛa uṛebɛin alef n iɣallen.
17Och han mätte dess mur: den var ett hundra fyrtiofyra alnar efter människors mått, som ock är änglars.
18Leswaṛ-is bnan s lyaman, ma ț-țamdint tebna s ddheb iṣfan yecban djaj yețṛeqṛiqen.
18Och stadsmuren var byggd av jaspis, men staden själv var av rent guld, likt rent glas.
19Lsisan n leswaṛ-is ṛeqqmen s yezṛa ɣlayen n mkul ṣṣenf. Amezwaru s Lyaman n Jasb, wis sin n Safir, wis tlata s lyaman n Agat, wis ṛebɛa n ?umṛud,
19Stadsmurens grundstenar voro skönt lagda och utgjordes av alla slags ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd,
20wis xemsa n Sardwan, wis sețța n Kurnalin, wis sebɛa n Krizulit, wis tmanya n Biril, wis tesɛa n Tubaz, wis ɛecṛa n Krisubraz, wis ḥdac n Turkwaz, wis tnac n Amitist.
20den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde den beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint, den tolfte en ametist.
21Tnac n tewwura-nni țwaxedment s tɛeqcin, mkul tawwurt ț-țaɛeqquct tameqqrant. Abṛaḥ n temdint-nni yessa s ddheb yeṣfan am djaj yețṛeqṛiqen.
21Och de tolv portarna utgjordes av tolv pärlor; var särskild port utgjordes av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, likt genomskinligt glas.
22Ur walaɣ ara lǧameɛ di temdint-nni axaṭer d Sidi Ṛebbi Bab n tezmert s yiman-is akk-d Izimer i d lǧameɛ-ines.
22Och jag såg i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, han och Lammet.
23Tamdint-agi ur teḥwaǧ iṭij, ur teḥwaǧ agur iwakken a s-d-fken tafat axaṭer ț-țamanegt n Sidi Ṛebbi i ț-ițnewwiṛen, yerna d Izimer i d lmeṣbeḥ-ines.
23Och staden behöver icke sol eller måne till att lysa där, ty Guds härlighet upplyser den och dess ljus är Lammet.
24Leǧnas meṛṛa ad lḥun di tafat-is, igelliden n ddunit a d-asen ad seǧǧden, ad anzen zdat-es.
24Och folken skola vandra i dess ljus, och jordens konungar föra ditin, vad härligt de hava.
25Tiwwura-ines ur ɣelqent ara maḍi axaṭer dinna ur d-yețțili ara yiḍ.
25Dess portar skola aldrig stängas om dagen -- natt skall icke finnas där
26Leǧnas meṛṛa yesɛan ccan a d-asen ad seǧǧden zdat-es.
26och vad härligt och dyrbart folken hava skall man föra ditin.
27Ur ikeččem ɣuṛ-es wayen ineǧsen, ur ikeččem ɣuṛ-es win ixeddmen cceṛ neɣ win yeskiddiben ; anagar wid yețțujerden di tektabt n tudert n Izimer ara ikecmen ɣer dinna.
27Men intet orent skall någonsin komma ditin, och ingen som gör vad styggeligt är och lögn, utan allenast de som äro skrivna i livets bok, Lammets bok.