Kabyle: New Testament

Svenska 1917

Romans

3

1Ihi d acu i sɛan n wat Isṛail sennig wiyaḍ ? D acu n nnfeɛ yellan di ṭṭhaṛa ?
1Vilket företräde hava då judarna, eller vad gagn hava de av omskärelsen?
2Lfayda tella yerna ț-țameqqrant di mkul tama, axaṭer d nutni iwumi d-yefka Sidi Ṛebbi awal-is d imezwura.
2Jo, ett stort företräde, på allt sätt; först och främst det, att de hava blivit betrodda med Guds löftesord.
3Ma yella ihi kra deg-sen ɛuṣan awal-is, eɛni Sidi Ṛebbi a ten-inkeṛ meṛṛa i lmend-nsen ?
3Ty vad betyder det, om några av dem blevo trolösa? Kan då deras trolöshet göra Guds trofasthet om intet?
4D lmuḥal ! Sidi Ṛebbi d aḥeqqi, d imdanen kan i geskiddiben ; am akken yura di tektabt n ?abur : Iwakken a d-iban lḥeqq n wawal-ik, yerna m'ara tețḥasabeḍ, d kečč i gesɛan lḥeqq.
4Bort det! Må Gud stå såsom sannfärdig, om ock »var människa är en lögnare». Så är ju skrivet: »På det att du må finnas rättfärdig i dina ord och få rätt, när man sätter sig till doms över dig.»
5Ma yella lbaṭel i nxeddem isban-ed lḥeqq n Sidi Ṛebbi, d acu ara d-nini ? Eɛni Sidi Ṛebbi ur yesɛi ara lḥeqq m'ara ɣ-iɛaqeb ? ( Nniɣ-ed ayagi s lɛeqliya n wemdan. )
5Men är det nu så, att vår orättfärdighet tjänar till att bevisa Guds rättfärdighet, vad skola vi då säga? Kan väl Gud, han som låter vredesdomen drabba, vara orättfärdig? (Jag talar såsom vore det fråga om en människa.)
6?-țideț yesɛa lḥeqq ! Neɣ m'ulac amek ara iḥaseb ddunit ?
6Bort det! Huru skulle Gud då kunna döma världen?
7Ma yella lekdeb-iw ițbeggin-ed tideț n Sidi Ṛebbi yerna isnernay di lɛaḍima-s, acuɣer ihi mazal-iyi țwaḥesbeɣ d amednub ?
7Och å andra sidan, om Guds sannfärdighet genom min lögnaktighet ännu mer har trätt i dagen, honom till ära, varför skall då jag likväl dömas såsom syndare?
8Llan kra n yemdanen heddṛen fell-aɣ s ẓẓuṛ, qqaṛen belli nenna-d : « Acuɣeṛ ur nxeddem ara cceṛ iwakken a d-yeffeɣ lxiṛ ? » Imdanen am wigi uklalen lɛiqab n Sidi Ṛebbi.
8Och varför skulle vi icke »göra vad ont är, för att gott måtte komma därav», såsom man, för att smäda oss, påstår att vi göra, och såsom några föregiva att vi lära? -- Sådana få med rätta sin dom.
9Amek ihi ? Eɛni Nukni s wat Isṛail axiṛ n wiyaḍ ? Xaṭi ! Nniɣ-ed yakan belli am wat Isṛail am leǧnas nniḍen, d aklan n ddnub meṛṛa.
9Huru är det alltså? Äro vi då något förmer än de andra? Ingalunda. Redan härförut har jag ju måst anklaga både judar och greker för att allasammans vara under synd.
10Akken yura di tektabt iqedsen : Ulac amdan aḥeqqi, ulac ula d yiwen,
10Så är ock skrivet: »Ingen rättfärdig finnes, icke en enda.
11 Yiwen ur ifhim, yiwen ur yețqellib ɣef Sidi Ṛebbi, ffɣen akk i webrid, uɣalen d imejhal ;
11Ingen förståndig finnes, ingen finnes som söker Gud.
12 ulac win ixeddmen lxiṛ, ulac ula d yiwen.
12Nej, alla hava de avvikit, allasammans hava de blivit odugliga, ingen finnes som gör vad gott är, det finnes ingen enda.
13Imawen-nsen ldin am iẓekwan, Ilsawen-nsen d ixeddaɛen. ?čuṛen d ssem am izerman.
13En öppen grav är deras strupe, sina tungor bruka de till svek. Huggormsgift är inom deras läppar.
14 Imawen-nsen ččuṛen d ddeɛwat n cceṛ ț-țeṛzeg.
14Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.
15 Iḍaṛṛen-nsen țɣawalen iwakken ad ssizlen idammen ;
15Deras fötter äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
16 ansi ɛeddan ad ǧǧen axeṣṣar d nnger di lateṛ-nsen.
16Förödelse och elände är på deras vägar,
17 Ur ssinen ara abrid n lehna ;
17och fridens väg känna de icke.
18 ur sɛin ara deg ul-nsen tugdi n Sidi Ṛebbi.
18Guds fruktan är icke för deras ögon.»
19Neẓra belli ayen akk i d-tenna ccariɛa, tenna-t-id i wid yellan seddaw leḥkum n ccariɛa iwakken imdanen meṛṛa ad zemmemen yimawen-nsen, ad ẓren belli d imednuben i llan zdat Sidi Ṛebbi.
19Nu veta vi att allt vad lagen säger, det talar den till dem som hava lagen, för att var mun skall bliva tillstoppad och hela världen stå med skuld inför Gud;
20Ur yezmir yiwen ad yili d aḥeqqi ɣer Sidi Ṛebbi imi i gexdem ayen i d-teqqaṛ ccariɛa ; axaṭer ccariɛa tețbeggin-ed kan i wemdan belli d amednub i gella.
20ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt inför honom. Vad som kommer genom lagen är kännedom om synden.
21Tura Sidi Ṛebbi isbeggen-aɣ-d amek ara nuɣal d iḥeqqiyen zdat-es mbla ccariɛa. Ayagi yella di ccariɛa n Musa akk-d tektabin n lenbiya.
21Men nu har, utan lag, en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittna om,
22Sidi Ṛebbi iḥseb-aɣ d iḥeqqiyen imi numen s Ɛisa Lmasiḥ,
22en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla dem som tro. Ty här är ingen åtskillnad.
23axaṭer ulac lxilaf ger yemdanen imi denben meṛṛa, țwaḥeṛmen si lɛaḍima n Sidi Ṛebbi.
23Alla hava ju syndat och äro i saknad av härligheten från Gud;
24Lameɛna s ṛṛeḥma-ines, yerra-ten d iḥeqqiyen mbla lexlaṣ, s Ɛisa Lmasiḥ i ten-id-icufeɛ.
24och de bliva rättfärdiggjorda utan förskyllan, av hans nåd, genom förlossningen i Kristus Jesus,
25D nețța i d-ifka Sidi Ṛebbi d asfel fell-aɣ iwakken s idammen-is yuzzlen, a d-yawi leɛfu n ddnub i yemdanen meṛṛa ara yamnen yis. Akka i d-ibeggen Sidi Ṛebbi lḥeqq-ines ; axaṭer zik-nni, asm'akken i sen-iṣbeṛ, ur iɛuqeb ara imdanen ɣef ddnubat-nsen ;
25honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans blod. Så ville Gud -- då han i sin skonsamhet hade haft fördrag med de synder som förut hade blivit begångna -- nu visa att han dock var rättfärdig.
26ma ț-țura isken-ed amek i ten-yerra d iḥeqqiyen zdat-es, axaṭer yebɣa a d-ibeggen belli nețța d aḥeqqi yerna ad yerr d iḥeqqiyen wid akk ara yamnen s Ɛisa.
26Ja, så ville han i den tid som nu är lämna beviset för att han är rättfärdig. Härigenom skulle han både själv befinnas vara rättfärdig och göra den rättfärdig, som låter det bero på tro på Jesus.
27Anda-ț sebba n zzux ? Ulac ! Axaṭer mačči s lefɛayel ara nzux meɛna s liman.
27Huru bliver det då med vår berömmelse? Den är utestängd. Genom vilken lag? Månne genom en gärningarnas lag? Nej, genom en trons lag.
28Nukni neẓra amdan ad yuɣal d aḥeqqi zdat Ṛebbi s liman-ines mačči s wayen i d-tenna ccariɛa.
28Vi hålla nämligen före att människan bliver rättfärdig genom tro, utan laggärningar.
29Eɛni Sidi Ṛebbi, d Illu n wat Isṛail kan ? Ur yelli ara d Illu n leǧnas nniḍen ? Ula d nutni d Illu-nsen
29Eller är Gud allenast judarnas Gud? Är han icke ock hedningarnas? Jo, förvisso också hedningarnas,
30imi yiwen n Ṛebbi kan i gellan ; ad yerr d iḥeqqiyen zdat-es wid akk yumnen, am wid iḍehṛen am wid ur neḍhiṛ.
30så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna rättfärdiga av tro, så ock de oomskurna genom tron.
31Ma nenna-d akka, mačči d lqima n ccariɛa i nebɣa a nesseɣli, meɛna d lqima-ines n ṣṣeḥ i s-nefka.
31Göra vi då vad lag är om intet genom tron? Bort det! Vi göra tvärtom lag gällande.