1Mokon chic quicam laj Nahas, lix reyeb li ralal xcßajol laj Amón. Ut aß chic laj Hanún li ralal qui-oc chokß xreyeb laj Siria chokß rêkaj lix yucuaß.
1Så hendte det at Nahas, Ammons barns konge, døde, og hans sønn blev konge i hans sted.
2Li rey David quixye: —Lâin tincuânk saß usilal riqßuin laj Hanún joß nak quicuan saß usilal cuiqßuin laj Nahas lix yucuaß, chan. Joßcan nak quixtaklaheb lix takl riqßuin laj Hanún chixcßojobanquil xchßôl xban xcamic lix yucuaß. Queßcuulac lix takl laj David saß xnaßajeb li ralal xcßajol laj Amón, chi xcßojobanquil xchßôl laj Hanún.
2Da sa David: Jeg vil vise Hanun, Nahas' sønn, vennskap, for hans far viste mig vennskap. Og David sendte bud for å trøste ham i hans sorg over faren. Så kom da Davids tjenere til Ammons barns land, til Hanun for å trøste ham.
3Abanan eb li cuanqueb xcuanquil saß xyânkeb li ralal xcßajol laj Amón queßxye re laj Hanún: —¿Ma nacapâb lâat nak li rey David xtaklaheb chak lix takl arin yal re xqßuebal xlokßal lâ yucuaß ut re xcßojobanquil âchßôl? ¿Ma incßaß nacaqßue retal nak quixtaklaheb chak arin chixqßuebal retal li katenamit? chanqueb.
3Da sa Ammons barns høvdinger til Hanun: Tror du det er for å ære din far at David har sendt folk som skal trøste dig? Mon det ikke heller er for å utforske og ødelegge og utspeide landet at hans tjenere er kommet til dig?
4Joßcan nak laj Hanún quixchapeb lix takl laj David ut quixtakla xjobal lix macheb ut queßxjach saß xyi li rakßeb. Quicuulac toj chiru li raßeb. Quixtaklaheb cuißchic saß lix tenamiteb.
4Da tok Hanun Davids tjenere og lot dem rake og skar av deres klær midt på like til setet og lot dem så fare.
5Eb aßan queßcôeb. Nak laj David quirabi li cßaßru queßxcßul, quixtakla xcßulbaleb xban nak yô xxutâneb. Quixtakla xyebal reheb nak teßcanâk Jericó toj tâchamokß cuißchic lix macheb. Chirix aßan teßsukßîk saß lix tenamiteb.
5Og det kom nogen og meldte David hvad som hadde hendt hans menn; da sendte han folk som skulde møte dem; for de var grovelig vanæret; og kongen lot si: Bli i Jeriko til eders skjegg er vokset ut igjen, og kom så tilbake!
6Eb li ralal xcßajol laj Amón queßxqßue retal nak xicß chic teßilekß xban laj David. Joßcan nak laj Hanún ut eb li ralal xcßajol laj Amón queßxtakla cuakib ciento riqßuin oxcßâl quintal li plata re xtojbal li carruaje re pletic joß eb ajcuiß li teßchßeßok reheb re teßxic chi pletic riqßuin laj David. Eb aßan queßchal chak saß eb li naßajej Mesopotamia, ut Siria, Maaca ut Soba.
6Da nu Ammons barn så at de hadde gjort sig forhatt hos David, sendte Hanun og Ammons barn tusen talenter sølv for å leie sig vogner og hestfolk fra Mesopotamia og fra syrerne i Ma'aka og fra Soba.
7Queßxtoj cablaju xcaßcßâl mil chi carruaje, joß eb ajcuiß li teßchßeßok reheb li carruajes. Ut queßxtoj ajcuiß li rey re Maaca. Eb aßan queßchal ut queßxyîb lix naßajeb saß xcaßyabâl li tenamit Medeba. Ut queßxchßutub ajcuiß ribeb laj Amón saß lix tenamiteb ut queßcôeb chi pletic.
7Så leide de sig da to og tretti tusen vogner og kongen i Ma'aka og hans folk, og de kom og leiret sig foran Medba; men også Ammons barn samlet sig fra sine byer og drog ut til strid.
8Laj David quirabi resil ut quixtakla laj Joab rochbeneb chixjunileb li soldado li cauheb rib chi pletic.
8Da David hørte dette, sendte han Joab avsted med hele hæren, de krigsvante menn.
9Eb li ralal xcßajol laj Amón queßcôeb chi pletic ut queßxxakab ribeb saß li oquebâl re lix tenamiteb. Ut eb li rey li queßchal chi pletic rochbeneb, jalan queßxqßue cuiß ribeb saß li cßalebâl.
9Og Ammons barn rykket ut og stilte sig i fylking foran inngangen til byen; men kongene som var kommet dit, stod for sig selv på marken.
10Laj Joab quiril nak teßchâlk chiru ut chirix chi pletic. Joßcan nak quixsicß ruheb lix soldado li kßaxal cauheb rib saß xyânkeb laj Israel. Ut quixye reheb nak teßxic chi pletic riqßuineb laj Siria.
10Da Joab så at han hadde fienden mot sig både foran og bak, valgte han ut en del av alt det utvalgte mannskap i Israel og stilte dem op mot syrerne.
11Ut quixcanabeb li jun chßûtal chic chi soldado rubel xtakl laj Abisai li rîtzßin ut quixye reheb nak teßxic chi pletic riqßuineb laj Amón.
11Men resten av folket overgav han til sin bror Absai, og de stilte sig i fylking mot Ammons barn.
12Quixye re laj Abisai: —Cui tâcuil nak eb li soldado laj Siria yôkeb chi numtâc saß inbên, lâat tattenkßânk cue. Ut cui eb li ralal xcßajol laj Amón yôkeb chi numtâc saß âbên, lâin tintenkßânk âcue.
12Og han sa: Dersom syrerne blir mig for sterke, skal du komme mig til hjelp, og dersom Ammons barn blir dig for sterke, skal jeg hjelpe dig.
13Cauhak taxak âchßôl. Chikacacuubresi kachßôl chi pletic. Chikacolak rix li katenamit lâo aj Israel, lix tenamit li Dios. Ut li Kâcuaß taxak tixbânu li cßaßru naraj aßan, chan.
13Vær modig, og la oss vise oss modige for vårt folk og for var Guds byer, så lar Herren gjøre hvad. godt er i hans øine!
14Laj Joab ut eb li soldado li cuanqueb rochben queßnachßoc riqßuineb li soldado aj Siria re teßpletik riqßuineb. Abanan eb laj Siria queßêlelic chiruheb.
14Så rykket Joab frem med sine folk til strid mot syrerne, og de flyktet for ham.
15Eb li ralal xcßajol laj Amón queßril nak queßêlelic eb li soldado laj Siria. Joßcan nak queßêlelic ajcuiß eb aßan chiruheb laj Abisai. Queßoc saß lix tenamit re teßxcol ribeb. Ut laj Joab quisukßi cuißchic Jerusalén.
15Og da Ammons barn så at syrerne flyktet, så flyktet også de for hans bror Absai og drog sig inn i byen. Da drog Joab tilbake til Jerusalem.
16Eb laj Siria queßxqßue retal nak queßnumta laj Israel saß xbêneb. Joßcan nak queßxtakla lix takleb riqßuineb laj Siria li cuanqueb jun pacßal li nimaß Eufrates. Laj Sofac, li nataklan saß xbêneb lix soldado laj Hadad-ezer, aßan li yô chi cßamoc xbeheb.
16Da syrerne så at de var blitt slått av Israel, sendte de bud at de syrere som bodde på hin side av elven*, skulde dra ut; og Sofak, høvdingen over Hadaresers hær, førte dem. / {* Eufrat.}
17Nak li rey David quirabi resil, queßxchßutub ribeb chixjunileb li soldâdeb laj Israel ut queßcôeb jun pacßal li nimaß Jordán. Ut queßxcauresi ribeb re teßpletik riqßuineb. Ut nak ac xtaklaheb queßoc chi pletic.
17Da dette blev meldt David, samlet han hele Israel og gikk over Jordan, og da han kom frem til dem, stilte han sig op imot dem - han fylket sin hær mot syrerne, og de stred mot ham.
18Ut eb laj Siria queßêlelic cuißchic chiruheb laj Israel. Abanan laj David ut eb lix soldado queßxcamsiheb cuukub mil xcomoneb li nequeßxic saß li carruaje. Ut queßxcamsiheb ajcuiß caßcßâl mil chi cuînk li nequeßxic chi rokeb. Ut queßxcamsi ajcuiß laj Sofac li nataklan saß xbêneb lix soldâdeb laj Siria.Eb li rey li cuanqueb rubel xcuanquil laj Hadad-ezer queßril nak eb laj Israel queßnumta saß xbêneb. Joßcan nak queßxqßue ribeb rubel xcuanquileb laj Israel. Ut queßxcßam cuißchic ribeb saß usilal riqßuin li rey David. Ut eb laj Siria incßaß chic queßraj xtenkßanquileb laj Amón.
18Men syrerne flyktet for Israel, og David drepte blandt syrerne mannskapet på syv tusen vogner og firti tusen mann fotfolk; også hærføreren Sofak drepte han.
19Eb li rey li cuanqueb rubel xcuanquil laj Hadad-ezer queßril nak eb laj Israel queßnumta saß xbêneb. Joßcan nak queßxqßue ribeb rubel xcuanquileb laj Israel. Ut queßxcßam cuißchic ribeb saß usilal riqßuin li rey David. Ut eb laj Siria incßaß chic queßraj xtenkßanquileb laj Amón.
19Da Hadaresers menn så at de var blitt slått av Israel, gjorde de fred med David og blev hans tjenere; og syrerne vilde ikke mere hjelpe Ammons barn.