1Li camenak raxyât naxpoß li sununquil ban ut nachuhoß. Joßcan ajcuiß li tôntil naßleb naru tixpoß ru li naßleb li kßaxal lokß.
1Giftige fluer får salvelagerens salve til å lukte ille og gjære; endog et lite grand dårskap ødelegger en mann som utmerker sig ved visdom eller ære.
2Li ani cuan xnaßleb junelic nacuulac chiru xbânunquil li us. Abanan li ani mâcßaß xnaßleb caßaj cuiß li incßaß us nacuulac chiru xbânunquil.
2Den vises hu er vendt til høire, men dårens hu til venstre*. / {* høire og venstre er her å forstå om det rette og det vrange.}
3Li ani mâcßaß xnaßleb riqßuin li cßaßru naxbânu nacßutun nak mâcßaß xnaßleb usta yôk chixyebal nak eb li jun chßôl chic mâcßaßeb xnaßleb.
3Og hvor som helst dåren ferdes, fattes det ham forstand, og han lar alle merke at han er en dåre.
4Cui li cuan xcuanquil tâjoskßok châcuu, incßaß tâsume ru, xban nak naru nequeyîb ru li chßaßajquilal saß xyâlal.
4Reiser herskerens vrede sig mot dig, så forlat ikke din post! For saktmodighet holder store synder nede.
5Cuan jun li chßaßajquilal ninqßue retal saß ruchichßochß li nequeßxbânu li cuanqueb saß xcuanquil.
5Der er et onde som jeg har sett under solen - et misgrep som utgår fra makthaveren:
6Li mâcßaßeb xnaßleb nequeßqßueheß xcßanjel châbil ut li cuanqueb xnaßleb incßaß châbil li cßanjel nequeßqßueheß reheb.
6Dårskapen sitter i høie stillinger, mens fornemme folk må sitte lavt.
7Ut quinqßue ajcuiß retal nak aß chic li lokßbil môs nequeßbêc chirix cacuây ut eb li cuanqueb xcuanquil nequeßbêc chi rok. Chanchaneb chic li lokßbil môs.
7Jeg har sett tjenere ride på hester og fyrster gå til fots som tjenere.
8Li ani naxbec junak jul re tâtßanekß jalan, aßan ajcuiß li tâtßanekß chi saß. Li ani tixjor li tzßac li sutsu cuiß li tenamit tâtißekß xban cßantiß.
8Den som graver en grav, kan falle i den, og den som river et gjerde, kan bli bitt av en orm.
9Li ani najoroc pec naru naxtochß rib riqßuin li pec. Ut li ani najoroc siß naru naxyocß rib.
9Den som bryter sten, kan få en skade av det; den som hugger ved, kan komme i fare ved det.
10Cui li mâl na-el li xkßesnal re, ut cui incßaß tâqßue xkßesnal, tento nak tatyocßok chi cau. Joßcan nak kßaxal us nak cuânk ânaßleb chixcßoxlanquil chanru tâbânu re nak tâbânu chi us li cßaßak re ru.
10Når øksen er sløv, og han ikke har slipt eggen, så må han bruke dess større kraft; men visdom har den fordel at den gjør alt på rette måte.
11¿Cßaß ta cuiß ru aj e nak junak tixnau xtûlanobresinquil li cßantiß cui tâtißekß xban, nak toj mâjiß naxtûlanobresi?
11Når ormen biter uten besvergelse*, har tungens eier** ingen nytte av den. / {* før besvergelsen har funnet sted; SLM 58, 6.} / {** besvergeren.}
12Li âtin li naxye li cuan xnaßleb nasukßi usilal chokß re. Abanan li cßaßru naxye li mâcßaß xnaßleb, aßan ajcuiß nasachoc re.
12Ord fra den vises munn er liflige, men dårens leber ødelegger ham selv.
13Li cuînk li mâcßaß xnaßleb naxtiquib âtinac riqßuin tôntil naßleb. Ut nak narakeß chi âtinac, kßaxal cuißchic yibru li naxye.
13De første ord av hans munn er dårskap, og enden på hans tale er farlig galskap.
14Li mâcßaß xnaßleb cßajoß nacuulac chiru âtinac. Abanan ¿ma târûk ta biß tixye cßaßru tâcßulmânk? Incßaß, xban nak mâ ani nanaßoc re cßaßru tâcßulmânk mokon nak mâ anihak chic aßan.
14Dåren taler mange ord, enda mennesket ikke vet hvad som skal hende, og hvem sier ham hvad som skal hende efter hans tid?
15Li ani mâcßaß xnaßleb naxcamsi rib chi cßanjelac chi mâcßaß aj e ut incßaß naxnau bar tâxic mokon.
15Dårens strev tretter ham, han som ikke engang vet veien til byen.
16Tokßob ru li tenamit li cuan xrey toj sâj, xban nak toj mâcßaß xnaßleb. Ut li nequeßtenkßan re li rey junes ninkßeîc nequeßxcßoxla.
16Ve dig, du land som har et barn til konge, og hvis fyrster holder måltid om morgenen!
17Abanan us xak re li tenamit li cuan jun xrey cuan xnaßleb ut châbil. Ut eb li nequeßtenkßan re nequeßcuaßac saß x-ôril re xqßuebal rêkaj lix metzßêuheb. Ut mâcuaß calâc nequeßxcßoxla.
17Lykkelige land som har en konge av edel ætt, og hvis fyrster holder måltid i sømmelig tid, som menn og ikke som drankere!
18Li ani incßaß nacuulac chiru cßanjelac, natßaneß li rochoch saß xbên. Ut xban nak incßaß naraj cßanjelac, na-oquesin li rochoch.
18Når latheten råder, synker bjelkene sammen, og lar en hendene henge, så drypper det inn i huset.
19Li ninkße naqßuehoc sahil chßôlej. Ut li vino naxqßue ajcuiß xsahil xchßôleb li cuanqueb saß ruchichßochß. Abanan li tumin, aßan li naxbânu chixjunil aßin.Mâcuechß rix li rey chi moco riqßuin lâ cßaßux. Ut incßaß tat-âtinak chirix li biom usta âjunes cuânkat saß lâ cuochoch, xban nak cuanqueb cocß xul nequeßrupupic. Mâre teßxye chak re li cßaßru tâye.
19For å more sig holder de* gjestebud, og vinen legger glede over livet; alt sammen fås for penger. {* FRK 10, 16.}
20Mâcuechß rix li rey chi moco riqßuin lâ cßaßux. Ut incßaß tat-âtinak chirix li biom usta âjunes cuânkat saß lâ cuochoch, xban nak cuanqueb cocß xul nequeßrupupic. Mâre teßxye chak re li cßaßru tâye.
20Ikke engang i dine tanker må du banne kongen, og ikke engang i ditt sengkammer må du banne den rike; for himmelens fugler bærer lyden avsted, og de vingede skapninger melder dine ord.