1Cuakib cutan chic mâ nacuulac xk'ehil li nink'e Pascua nak quicuulac li Jesús Betania. A'an xtenamit laj Lázaro, li quicam ut quicuaclesîc cui'chic chi yo'yo xban li Jesús.
1Seks dager før påske kom da Jesus til Betania, hvor Lasarus var, han som Jesus hadde opvakt fra de døde.
2Que'xcauresi xtzacaêmk li Jesús. Laj Lázaro cuan sa' xyânkeb li c'ojc'ôqueb sa' mêx rochben li Jesús. Ut lix Marta yô chixq'uebal li tzacaêmk sa' li mêx.
2Der gjorde de et måltid for ham, og Marta gikk til hånde; men Lasarus var en av dem som satt til bords med ham.
3Lix María quixc'am chak mero botella li sununquil ban terto xtz'ak yîbanbil riq'uin nardo. Quixq'ue chiru rok li Jesús ut quixmes riq'uin li rismal xjolom. Ut c'ajo' xsununquil sa' li cab quicana xban xbôc li sununquil ban.
3Maria tok da et pund ekte, såre kostelig nardus-salve og salvet Jesu føtter, og tørket hans føtter med sitt hår; og huset blev fylt av salvens duft.
4Laj Judas Iscariote li ralal laj Simón, a'an jun reheb lix tzolom. A'an li tâk'axtesînk re li Jesús sa' ruk'eb li xic' neque'iloc re.
4En av hans disipler, Judas Iskariot, han som skulde forråde ham, sier da:
5Quixye: -¿C'a'ut nak inc'a' xc'ayiman li sununquil ban a'in chi oxib ciento denarios ut xq'ueman raj li tumin a'an reheb li neba'? chan.
5Hvorfor blev ikke denne salve solgt for tre hundre penninger og gitt til de fattige?
6Mâcua' xban nak naxraheb li neba' nak quixye a'an. Quixye chi jo'can xban nak aj êlk'. Riq'uin a'an cuan lix bôlsil li tumin ut cuan nak naxchap chok' re a'an li tumin cuan chi sa'.
6Men dette sa han, ikke fordi de fattige lå ham på hjerte, men fordi han var en tyv og hadde pungen og tok det som blev lagt i den.
7Li Jesús quixye re: -Mêcuech' rix li c'a'ru xbânu li ixk a'in, xban nak re inmukbal nak xq'ue li ban a'in chiru li cuok.
7Jesus sa da: La henne være! hun har gjemt den til min jordeferds dag;
8Li neba' junelic cuânkeb sa' êyânk. Yalak jok'e naru têtenk'aheb. Abanan lâin moco cuânkin ta chi junelic êriq'uin, chan li Jesús.
8for de fattige har I alltid hos eder, men mig har I ikke alltid.
9Nabaleb laj judío que'rabi resil nak li Jesús cuan aran Betania ut que'cuulac aran. Mâcua' ca'aj cui' li Jesús que'cuulac chirilbal. Que'cuulac aj ban cui' chirilbal laj Lázaro li quicuaclesîc cui'chic chi yo'yo xban li Jesús.
9En stor mengde av jødene fikk da vite at han var der, og de kom, ikke bare for Jesu skyld, men også for å se Lasarus, som han hadde opvakt fra de døde.
10Ut eb li xbênil aj tij que'xc'ûb ru nak te'xcamsi ajcui' laj Lázaro,
10Men yppersteprestene la råd op om også å drepe Lasarus,
11xban nak nabaleb laj judío yôqueb chi êlc sa' xyânkeb ut yôqueb chixpâbanquil li Jesús xban nak quixcuaclesi cui'chic chi yo'yo laj Lázaro.
11fordi mange av jødene for hans skyld gikk dit og trodde på Jesus.
12Jo' cuulajak chic li q'uila tenamit que'cuulac sa' li nink'e. Que'rabi resil nak li Jesús cuulac re Jerusalén.
12Den følgende dag, da meget folk som var kommet til høitiden, fikk høre at Jesus kom til Jerusalem,
13Quilaje'xc'am chak xxak li mocôch ut que'chal chixc'ulbal li Jesús. Japjôqueb re chixyebal: -Lok'oninbil taxak li Kâcua'. Osobtesinbil taxak li xchal sa' xc'aba' li Kâcua' Dios. Osobtesinbil taxak li karey, lâo aj Israel, chanqueb.
13tok de palmegrener og gikk ut for å møte ham, og ropte: Hosianna! Velsignet være han som kommer i Herrens navn, Israels konge!
14Li Jesús quixto'oni jun li ch'ina bûr, quitake' chirix ut yô chi xic Jerusalén jo' tz'îbanbil retalil sa' li Santil Hu:
14Men Jesus fant et ungt asen og satte sig på det, således som skrevet er:
15Mexxucuac lâex li cuanquex Sión xban nak yô chak chi châlc lê rey. Chirix jun ral bûr yô chak chi châlc. (Zac. 9:9)
15Frykt ikke, Sions datter! Se, din konge kommer, sittende på en asenfole.
16Sa' li hônal a'an nak yô chi c'ulmânc li c'a'ak re ru a'in, eb lix tzolom inc'a' que'xtau ru lix yâlal. Abanan mokon nak ac quicuaclesîc cui'chic chi yo'yo sa' xyânkeb li camenak ut quiq'uehe' xlok'al, tojo'nak que'xq'ue retal nak quixc'ul jo' tz'îbanbil chak retalil sa' li Santil Hu chirix.
16Dette skjønte ikke hans disipler i førstningen; men da Jesus var blitt herliggjort, da kom de i hu at dette var skrevet om ham, og at de hadde gjort dette for ham.
17Eb li tenamit li cuanqueb rochben li Jesús nak quixcuaclesi cui'chic chi yo'yo laj Lázaro yôqueb chixyebal resilal yalak bar.
17Den hop som var i følge med ham, vidnet da at han hadde kalt Lasarus ut av graven og opvakt ham fra de døde;
18Li q'uila tenamit que'cuulac chixc'ulbal li Jesús xban nak que'rabi resil li milagro li quixbânu.
18derfor var det også folket gikk ham i møte, fordi de hadde hørt at han hadde gjort dette tegn.
19Eb laj fariseo que'xye chi ribileb rib: -¿Ma xeq'ue retal nak mâc'a' aj e li yôco chixbânunquil? Q'uehomak retal. Anakcuan chixjunileb li tenamit yôqueb chi tâkênc re li cuînk a'an, chanqueb.
19Fariseerne sa da til hverandre: I ser at I intet utretter; se, all verden løper efter ham!
20Cuanqueb li mâcua'eb aj judío que'cuulac Jerusalén chi lok'onînc nak yô li nink'e.
20Men der var nogen grekere blandt dem som pleide å dra op for å tilbede på høitiden;
21Que'cuulac riq'uin laj Felipe Betsaida xtenamit xcuênt Galilea ut que'xye re: -Kâcua', takaj xnaubal ru li Jesús, chanqueb.
21Disse gikk da til Filip, som var fra Betsaida i Galilea, og bad ham og sa: Herre! vi vil gjerne se Jesus.
22Laj Felipe cô ut quixye resil re laj Andrés ut côeb xca'bichaleb chixyebal re li Jesús.
22Filip kommer og sier det til Andreas; Andreas og Filip kommer og sier det til Jesus.
23Li Jesús quixye reheb: -Xcuulac x-ôril nak tâq'uehek' inlok'al lâin li C'ajolbej.
23Men Jesus svarer dem og sier: Timen er kommet da Menneskesønnen skal herliggjøres.
24Relic chi yâl ninye êre nak cui li jun t'orol chi riyajil trigo inc'a' na-auman, jun t'orolak ajcui'. Ut cui na-auman, na-oso' sa' li ch'och'. Jun ajcui' ru li na-oso', abanan nabal li ru naxq'ue nak naûchin.
24Sannelig, sannelig sier jeg eder: Hvis ikke hvetekornet faller i jorden og dør, blir det bare det ene korn; men hvis det dør, bærer det megen frukt.
25Li ani k'axal naxra lix yu'am sa' li ruchich'och' a'in, a'an tixsach li junelic yu'am. A'ut li ani inc'a' naxra lix yu'am sa' ruchich'och', a'an tâcuânk xyu'am chi junelic.
25Den som elsker sitt liv, mister det, og den som hater sitt liv i denne verden, skal bevare det til evig liv.
26Li ani târaj c'anjelac chicuu, tento tinixtâke ut tixbânu li c'a'ru ninye. Bar cuânkin lâin, aran ajcui' tâcuânk a'an. Ut lin Yucua' tâq'uehok xlok'al li ani tâc'anjelak chicuu, chan li Jesús reheb.
26Om nogen er min tjener, han følge mig, og hvor jeg er, der skal også min tjener være; om nogen er min tjener, ham skal Faderen ære.
27Li Jesús quixye ajcui': -Anakcuan k'axal ra sa' inch'ôl. ¿Ma târûk ta bi' tinye re li Dios, "At inYucua', chinâcol chiru li raylal a'in"? Lâin inc'a' tinye chi jo'can xban nak a'an aj e nak xinchal sa' ruchich'och'.
27Nu er min sjel forferdet, og hvad skal jeg si? Fader, frels mig fra denne time! Dog nei, derfor er jeg kommet til denne time.
28At inYucua', chinimâk taxak lâ lok'al, chan. Ut li Dios quiâtinac chak sa' choxa ut quixye: -Ac xnimâc inlok'al, ut tânimâk cui'chic, chan li Dios.
28Fader, herliggjør ditt navn! Da kom en røst fra himmelen: Både har jeg herliggjort det og skal atter herliggjøre det.
29Ut li que'abin re nak quiâtinac li Dios inc'a' que'xnau nak a'an li Dios. Cuan que'xye: -Câk x-ec'an, chanqueb. Ut cuan cui'chic que'yehoc re: -Jun ángel x-âtinac riq'uin, chanqueb.
29Folket som stod der og hørte det, sa da at det hadde tordnet; andre sa: Det var en engel som talte til ham.
30Ut li Jesús quixye reheb: -Moco re ta intenk'anquil lâin nak x-âtinac li Dios. Re ban êtenk'anquil lâex.
30Jesus svarte og sa: Ikke for min skyld kom denne røst, men for eders skyld.
31Anakcuan xcuulac xk'ehil nak li Dios târakok âtin sa' xbêneb li cuanqueb sa' ruchich'och'. Anakcuan tâsachek' xcuanquil laj tza li nataklan sa' ruchich'och'.
31Nu holdes dom over denne verden; nu skal denne verdens fyrste kastes ut,
32Ut nak tinq'uehek' lâin chiru cruz, nabaleb te'pâbânk cue, chan.
32og når jeg blir ophøiet fra jorden, skal jeg drage alle til mig.
33Nak quixye chi jo'can, li Jesús yô chixyebal reheb chanru nak tâcamsîk.
33Dette sa han for å gi til kjenne hvad for en død han skulde dø.
34Eb li q'uila tenamit que'xye re: -Sa' li kachak'rab lâo aj judío tz'îbanbil retalil nak li Cristo li Mesías tâcuânk xyu'am chi junelic. ¿C'a'ut nak nacaye lâat nak li C'ajolbej tâq'uehek' chiru cruz? ¿Ani li C'ajolbej li yôcat chixyebal? chanqueb.
34Folket svarte ham: Vi har hørt av loven at Messias blir til evig tid; hvorledes kan da du si at Menneskesønnen skal ophøies? Hvem er denne Menneskesønn?
35Quichak'oc li Jesús ut quixye reheb: -Lâin li cutan saken. Xinchal chixch'olobanquil lix yâlal chêru. Toj tincuânk chic ca'ch'inak sa' êyânk. Jo'can nak q'uehomak êch'ôl chinpâbanquil nak toj cuanquin sa' êyânk re nak inc'a' texcuânk sa' xk'ojyînal ru li mâc. Li ani nacuan sa' xk'ojyînal ru li mâc inc'a' naxnau bar yô chi xic.
35Jesus sa da til dem: Ennu en kort stund er lyset iblandt eder; vandre den stund I har lyset, forat ikke mørket skal komme over eder; den som vandrer i mørket, vet ikke hvor han går hen.
36Chinêpâb lâin nak toj cuanquin êriq'uin re nak lâexak chic li cualal inc'ajol ut cuânkex sa' cutan, chan li Jesús. Nak ac xye li âtin a'in, li Jesús qui-el sa' xyânkeb ut cô sa' jun na'ajej bar inc'a' te'xtau.
36Tro på lyset den stund I har lyset, forat I kan bli lysets barn! Dette talte Jesus, og han gikk bort og skjulte sig for dem.
37Usta nabal li milagro quixbânu li Jesús chiruheb, abanan inc'a' ajcui' que'pâban.
37Men enda han hadde gjort så mange tegn for deres øine, trodde de ikke på ham,
38A'in quic'ulman re nak tâtz'aklok ru li quixye li profeta Isaías nak quixye: Kâcua', ¿ani ta bi' tâq'uehok xcuanquil li c'a'ru xkaye? Ut, ¿ani ta bi' tâq'uehok xcuanquil li milagro li yôcat chixc'utbesinquil chiruheb? (Isa. 53:1)
38forat det ord av profeten Esaias skulde opfylles som han har sagt: Herre! hvem trodde det budskap vi hørte, og for hvem blev Herrens arm åpenbaret?
39Inc'a' quiru que'pâban xban nak ac tz'îbanbil chak retalil xban laj Isaías nak jo'can te'xc'ul.
39Og de kunde ikke tro, fordi Esaias atter har sagt:
40Chanchaneb li mutz' xban nak que'iloc ut inc'a' que'xtau xyâlal. Que'cacuubresîc lix ch'ôleb xban li Dios re nak inc'a' te'xtau xyâlal chi moco te'suk'îk riq'uin re nak tixq'uirtesiheb. (Isa. 6:10)
40Han har blindet deres øine og forherdet deres hjerte, forat de ikke skal se med øinene og forstå med hjertet og omvende sig, så jeg kunde læge dem.
41Quixye a'in laj Isaías nak quic'utbesîc chiru lix lok'al li Jesús. Jo'can nak quixch'olob lix yâlal.
41Dette sa Esaias fordi han så hans herlighet og talte om ham.
42Cuanqueb nabaleb laj judío que'xpâb nak li Jesús, a'an li Mesías. Sa' xyânkeb a'an cuanqueb junjûnk li neque'taklan. Abanan inc'a' que'xye resil nak que'pâban xban nak que'xucuac xbaneb laj fariseo. Inc'a' que'raj nak te'isîk sa' li cab li neque'xch'utub cui' ribeb laj judío.
42Allikevel var det mange som trodde på ham, også av rådsherrene, men for fariseernes skyld bekjente de det ikke, forat de ikke skulde bli utstøtt av synagogen;
43A' chic li lok'al li neque'xq'ue li tenamit que'xq'ue xcuanquil. Ut inc'a' que'xq'ue xcuanquil li lok'al li naxq'ue li Dios.
43for de vilde heller ha ære av mennesker enn ære av Gud.
44Quixye li Jesús chi cau xyâb xcux: -Li ani napâban cue lâin, moco ca'aj cui' ta lâin niquinixpâb. Naxpâb aj ban cui' li quitaklan chak cue.
44Men Jesus ropte og sa: Den som tror på mig, tror ikke på mig, men på ham som har sendt mig,
45Li ani nana'oc cuu lâin, naxnau ajcui' ru li quitaklan chak cue.
45og den som ser mig, ser ham som har sendt mig.
46Lâin xinchal chixq'uebal li cutan saken sa' ruchich'och'. Li ani tâpâbânk cue lâin, a'an inc'a' chic tâcuânk sa' xk'ojyînal ru li mâc.
46Jeg er kommet som et lys til verden, forat hver den som tror på mig, ikke skal bli i mørket.
47Lâin inc'a' xinchal sa' ruchich'och' chixq'uebaleb chixtojbal rix lix mâqueb li ani neque'abin re li c'a'ru ninye ut inc'a' neque'xbânu. Mâcua' re xq'uebaleb chixtojbal lix mâqueb nak xinchal. Xinchal ban chixcolbaleb.
47Og dersom nogen hører mine ord og ikke tar vare på dem, så dømmer ikke jeg ham; for jeg er ikke kommet for å dømme verden, men for å frelse verden;
48Tento nak târakek' âtin sa' xbêneb li neque'tz'ektânan cue, li inc'a' neque'pâban re li c'a'ru ninye. Li âtin li xinye, a'an ajcui' li tâq'uehok reheb chixtojbal rix lix mâqueb sa' roso'jiqueb li cutan.
48den som forkaster mig og ikke tar imot mine ord, har den som dømmer ham: det ord jeg har talt, det skal dømme ham på den ytterste dag.
49Li c'a'ru yôquin chixyebal, a'an tz'akal yâl xban nak moco injunes ta yôquin chi âtinac. Li Yucua'bej li quitaklan chak cue, a'an li nayehoc cue c'a'ru tinye.Lâin ninnau nak li c'a'ru naxye cue li Yucua'bej, a'an li naq'uehoc yu'am chi junelic. Ut li c'a'ru ninye lâin, a'an li naxc'utbesi chicuu li Yucua'bej.
49For jeg har ikke talt av mig selv, men Faderen, som har sendt mig, han har gitt mig befaling om hvad jeg skal si og hvad jeg skal tale,
50Lâin ninnau nak li c'a'ru naxye cue li Yucua'bej, a'an li naq'uehoc yu'am chi junelic. Ut li c'a'ru ninye lâin, a'an li naxc'utbesi chicuu li Yucua'bej.
50og jeg vet at hans befaling er evig liv. Derfor, det jeg taler, det taler jeg således som Faderen har sagt mig.