¹데만 사람 엘리바스가 대답하여 가로되

¹Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

²지혜로운 자가 어찌 헛된 지식으로 대답하겠느냐 ? 어찌 동풍으로 그 품에 채우겠느냐 ?

²Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?

³어찌 유조치 아니한 이야기, 무익한 말로 변론하겠느냐 ?

³Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?

⁴참으로 네가 하나님 경외하는 일을 폐하여 하나님 앞에 묵도하기를 그치게 하는구나

⁴Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.

⁵네 죄악이 네 입을 가르치나니 네가 간사한 자의 혀를 택하였구나

⁵Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.

⁶너를 정죄한 것은 내가 아니요 네 입이라 네 입술이 너를 쳐서 증거하느니라

⁶Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.

⁷네가 제일 처음 난 사람이냐 ? 산들이 있기 전에 네가 출생하였느냐 ?

⁷Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?

⁸하나님의 모의를 네가 들었느냐 ? 지혜를 홀로 가졌느냐 ?

⁸Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?

⁹너의 아는 것이 무엇이기로 우리가 알지 못하겠느냐 ? 너의 깨달은 것이 무엇이기로 우리에게는 없겠느냐 ?

⁹Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?

¹⁰우리 중에는 머리가 세기도 하고 연로하기도 하여 네 부친보다 나이 많은 자가 있느니라

¹⁰Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.

¹¹하나님의 위로와 네게 온유하게 하시는 말씀을 네가 어찌 작다 하느냐 ?

¹¹Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?

¹²어찌하여 네가 마음에 끌리며 네 눈을 번쩍여

¹²Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,

¹³네 영으로 하나님을 반대하고 네 입으로 말들을 내느냐

¹³i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?

¹⁴사람이 무엇이관대 깨끗하겠느냐 ? 여인에게서 난 자가 무엇이관대 의롭겠느냐 ?

¹⁴Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?

¹⁵하나님은 그 거룩한 자들을 믿지 아니 하시나니 하늘이라도 그의 보시기에 부정하거든

¹⁵Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;

¹⁶하물며 악을 짓기를 물 마심 같이 하는 가증하고 부패한 사람이겠느냐 ?

¹⁶huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

¹⁷내가 네게 보이리니 나를 들으라 내가 본 것을 설명하리라

¹⁷Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,

¹⁸이는 곧 지혜로운 자들이 그 열조에게서 받아 숨기지 아니하고 전하여 온 것이라

¹⁸vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,

¹⁹이 땅은 그들에게만 주셨으므로 외인은 그들 중에 왕래하지 못하였었느니라

¹⁹ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:

²⁰그 말에 이르기를 악인은 그 일평생에 고통을 당하며 강포자의 햇수는 작정되었으므로

²⁰Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.

²¹그 귀에는 놀라운 소리가 들리고 그 형통할 때에 멸망시키는 자가 그에게 임하리니

²¹Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

²²그가 어두운 데서 나오기를 바라지 못하고 칼날의 기다림이 되느니라

²²Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.

²³그는 유리하며 식물을 구하여 이르기를 어디 있느냐 ? 하며 흑암한 날이 가까운 줄을 스스로 아느니라

²³Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

²⁴환난과 고통이 그를 두렵게 하며 싸움을 준비한 왕처럼 그를 쳐서 이기리니

²⁴Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.

²⁵이는 그 손을 들어 하나님을 대적하며 교만하여 전능자를 배반함이니라

²⁵Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;

²⁶그는 목을 굳게 하고 두터운 방패로 하나님을 치려고 달려가나니

²⁶han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;

²⁷그 얼굴에는 살이 찌고 허리에는 기름이 엉기었고

²⁷han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;

²⁸그는 황무한 성읍, 사람이 살지 아니하는 집, 돌 무더기가 될 곳에 거하였음이니라

²⁸han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.

²⁹그는 부요하지 못하고 재산이 항상 있지 못하며 그 산업이 땅에서 증식하지 못할 것이며

²⁹Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.

³⁰흑암한 데를 떠나지 못하리니 불꽃이 그 가지를 말릴 것이라 하나님의 입김에 그가 떠나리라

³⁰Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.

³¹그는 스스로 속아 허망한 것을 믿지 말 것은 허망한 것이 그의 보응이 될 것임이라

³¹I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.

³²그의 날이 이르기 전에 그 일이 이룰 것인즉 그 가지가 푸르지 못하리니

³²I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.

³³포도열매가 익기 전에 떨어짐 같고 감람 꽃이 곧 떨어짐 같으리라

³³Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.

³⁴사곡한 무리는 결실이 없고 뇌물을 받는 자의 장막은 불탈 것이라

³⁴Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.

³⁵그들은 악한 생각을 배고 불의를 낳으며 마음에 궤휼을 예비한다 하였느니라

³⁵Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.