1¶ He himene na Ahapa. E tu ana te Atua i roto i te whakaminenga o te Atua, e whakawa ana i waenganui i nga atua.
1Ein Psalm Asaphs. Gott steht in der Gottesversammlung, inmitten der Götter richtet er:
2Kia pehea ake te roa o ta koutou whakawa he, o ta koutou whakapai ki nga kanohi o te hunga kino. (Hera.
2«Wie lange wollt ihr ungerecht richten und die Person des Schuldigen ansehen? (Pause.)
3Whakatikaia ta te ware, ta te pani: kia tika te whakawa mo te ngakau mamae, mo te rawakore.
3Schafft dem Geringen und Verwaisten Recht, rechtfertigt den Elenden und Armen!
4Whakaorangia te ware me te rawakore; tangohia mai ratou i te ringa o te tangata kino.
4Lasset den Geringen und Dürftigen frei, errettet ihn aus der Hand der Gottlosen!»
5Kahore o ratou matauranga, kakore hoki e mahara; e kopikopiko noa ana ratou i te pouri; e oioi ana nga turanga katoa o te whenua.
5Aber sie wollen nichts merken und nichts verstehen, sondern wandeln in der Finsternis; es wanken alle Stützen des Landes!
6¶ I mea ahau, He atua koutou, he tama katoa na te Runga Rawa.
6Ich habe gesagt: «Ihr seid Götter und allzumal Kinder des Höchsten;
7Heoi ka pera koutou me te tangata, ka mate; ka hinga, ka pera me tetahi o nga piriniha.
7dennoch sollt ihr sterben wie Menschen und fallen wie einer der Fürsten!»
8E ara, e te Atua, whakawakia te whenua: mou hoki nga tauiwi katoa.
8Mache dich auf, o Gott, richte die Erde; denn du bist Erbherr über alle Nationen!