¹¶ Na kotahi tonu te reo o te whenua katoa, rite tonu ano nga korero.

¹Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.

²A, i a ratou e haere ana whaka te rawhiti, na ka kite ratou i tetahi mania i te whenua o Hinara; a noho ana ratou i reira.

²Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.

³Na ka mea ratou ki tona hoa, ki tona hoa, Tena, tatou ka hanga pereki, me ata tahu marire ano hoki. Na ka meinga e ratou he pereki hei kohatu, he uku hoki ta ratou moata.

³Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.

⁴Na ka mea ratou, Tena, tatou ka hanga i tetahi pa me tetahi pourewa, a kia tutuki a runga ki te rangi, kia whai ingoa ai tatou; kei marara noa atu tatou ki te mata o te whenua katoa.

⁴Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»

⁵¶ Na ka heke iho a Ihowa kia kite i te pa me te pourewa, i hanga nei e nga tama a te tangata.

⁵Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.

⁶A ka mea a Ihowa, Nana, kotahi tonu te iwi nei, kotahi ano hoki to ratou reo; a ka timataia nei tenei mahi e ratou: e kore ano ratou e taea te pupuri mai i tetahi mea, e whakaaro ana ratou kia mahia.

⁶Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.

⁷Tena, tatou ka heke atu, ka whakapoauau i o ratou reo i reira, kia kore ai ratou e matau, ia tangata, ia tangata ki te reo o tona hoa.

⁷Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»

⁸Na whakamararatia atu ana ratou i reira e Ihowa ki runga ki te mata o te whenua katoa: a mahue ake i a ratou te hanga i te pa.

⁸Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.

⁹Na kona i huaina ai to reira ingoa ko Papera; no te mea i whakapoauautia e Ihowa i reira te reo o te whenua katoa: no reira ano hoki te whakamararatanga a Ihowa i a ratou ki te mata o te whenua katoa.

⁹Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.

¹⁰¶ Ko nga whakatupuranga enei o Hema: ka kotahi rau nga tau o Hema, na ka whanau a Arapahata i te rua o nga tau i muri i te waipuke:

¹⁰Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.

¹¹A e rima rau nga tau i ora ai a Hema i muri i te whanautanga o Arapahata, a ka whanau ana tama me ana tamahine.

¹¹Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.

¹²A ka toru tekau ma rima nga tau i ora ai a Arapahata, na ka whanau a Haraha:

¹²När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.

¹³A e wha rau e toru nga tau i ora ai a Arapahata i muri i te whanautanga o Haraha, ka whanau ana tama me ana tamahine.

¹³Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

¹⁴A ka toru tekau nga tau i ora ai a Haraha, na ka whanau a Epere:

¹⁴När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.

¹⁵A e wha rau e toru nga tau o Haraha i muri i te whanautanga o Epere, ka whanau ana tama me ana tamahine.

¹⁵Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.

¹⁶A e toru tekau ma wha nga tau i ora ai a Epere, ka whanau a Pereke:

¹⁶När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.

¹⁷E wha rau e toru tekau nga tau i ora ai a Epere i muri i te whanautanga o Pereke, a ka whanau ana tama me ana tamahine.

¹⁷Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.

¹⁸A ka toru tekau nga tau o Pereke, ka whanau a Reu:

¹⁸När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.

¹⁹A e rua rau e iwa nga tau i ora ai a Pereke i muri i te whanautanga o Reu, ka whanau ana tama me ana tamahine.

¹⁹Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.

²⁰A ka toru tekau ma rua nga tau o Reu, na ka whanau a Heruka:

²⁰När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.

²¹A e rua rau ma whitu nga tau i ora ai a Reu i muri i te whanautanga o Heruka, ka whanau ana tama me ana tamahine.

²¹Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.

²²A ka toru tekau nga tau o Heruka, na ka whanau a Nahora:

²²När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.

²³A e rua rau nga tau i ora ai a Heruka i muri i te whanautanga o Nahora, ka whanau ana tama me ana tamahine.

²³Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.

²⁴A e rua tekau ma iwa nga tau i ora ai a Nahora, na ka whanau a Teraha:

²⁴När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.

²⁵A kotahi rau kotahi tekau ma iwa nga tau i ora ai a Nahora i muri i te whanautanga o Teraha, a ka whanau ana tama me ana tamahine.

²⁵Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.

²⁶A ka whitu tekau nga tau i ora ai a Teraha, na ka whanau a Aperama, a Nahora, ratou ko Harana.

²⁶När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.

²⁷¶ Na, ko nga whakatupuranga enei o Teraha: na Teraha ko Aperama, ko Nahora, ratou ko Harana; na Harana ko Rota.

²⁷Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.

²⁸A i mate a Harana i te oranga ano o tona papa o Teraha i te whenua i whanau ai ia, i Uru o nga Karari.

²⁸Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.

²⁹Na ka tango a Aperama raua ko Nahora i etahi wahine ma raua: ko te ingoa o te wahine a Aperama ko Harai, ko te ingoa o te wahine a Nahora ko Mireka tamahine a Harana, papa o Mireka, papa ano hoki o Iheka.

²⁹Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.

³⁰A he pakoko a Harai; kahore ana tamariki.

³⁰Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.

³¹Na ka tango a Teraha i a Aperama i tana tama, raua ko Rota tama a Harana, ko te tama a tana tama, ratou ko tana hunaonga, ko Harai wahine a tana tama a Aperama; a whakatika tahi ana ratou i Uru o nga Karari, haere ana ki te whenua o Kanaana; na ka tae ki Harana, a noho ana i reira.

³¹Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.

³²A ko nga ra o Teraha e rua rau ma rima tau: na ka mate a Teraha ki Harana.

³²Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.