1¶ He waiata; he pikitanga. Ko te hunga e whakawhirinaki ana ki a Ihowa ka rite ki Maunga Hiona, e kore nei e taea te whakangaueue, pumau tonu ake ake.
1En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.
2Me nga maunga e taiawhio nei i Hiruharama, te karapoti a Ihowa i tona iwi, aianei a ake tonu atu.
2Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.
3E kore hoki te tokotoko a te whakaarokore e waiho tonu i runga i te wahi o te hunga tika: kei totoro te ringa o te hunga tika ki te kino.
3Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.
4¶ Kia pai tau mahi, e Ihowa, ki te hunga pai, ki te hunga he tika nei o ratou ngakau.
4Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.
5Ko te hunga ia e peka ke ana ki o ratou ara kopikopiko, ma Ihowa ratou e arahi tahi atu me nga kaimahi i te kino. Kia mau te rongo ki a Iharaira.
5Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!