1Så sier Herren: Himmelen er min trone, og jorden mine føtters skammel; hvad hus kunde I bygge mig, og hvor skulde det finnes et hvilesteed for mig?
1Toupan hichiin a chi, Van ka tutphah ahi a, lei ka khe ngakna ahi: inn bang chi bang ahia non lamsak ding uh? koilai ahia ka khawlna ding?
2Alt dette har jo min hånd gjort, og således blev alt dette til, sier Herren. Men den jeg vil se til, det er den elendige, og den som har en sønderbrutt ånd og er forferdet over mitt ord.
2Hiaithil bangkimte lah ka khuta ka bawl ahi ngal ua, huchiin hiai thil bangkimte a hongomta ahi, Toupan a chi: ahihhangin hiai mi genthei taka om, lungsima kisik tuntun, ka thu-a ling jel jaw ka en jo ding.
3Den som slakter en okse, er som den som dreper en mann; den som ofrer et lam, er som den som bryter nakken på en hund; den som ofrer matoffer, er som den som ofrer svineblod; den som bærer frem ihukommelsesoffer av virak, er som den som priser avguder. Likesom de har valgt sine egne veier, og deres sjel har behag i deres vederstyggeligheter,
3Bawngtal goumi jaw mi that bang ahi a; thilpiak lan mi jaw vok sisan lanmi bang ahi-a; begaw halmi jaw milim vualjawlmi bang ahi: ahi, amau lampi a telta ua, a thilkihhuaite ua a lungsim uh a kipak jel.
4så vil jeg velge å gjøre ondt imot dem, og det de frykter for, vil jeg la komme over dem, fordi jeg ropte, men ingen svarte, jeg talte, men de hørte ikke, de gjorde det som ondt var i mine øine, og valgte det jeg ikke hadde behag i.
4Ka saplaia kuamahin hon dawng kei ua, thu ka gen lai-a bil a ajak louh ua, ka mitmuh a thil gilou a hih jawk ua, ka thil kipahpihlouhlam a tel jiak un ken leng amau khemna dingte ka telsak dinga, a kihtaak lam uh a tunguah ka tungsak ding, chiin.
5Hør Herrens ord, I som er forferdet over hans ord! Eders brødre som hater eder, som støter eder fra sig for mitt navns skyld, sier: La Herren vise sin herlighet, så vi kan få se eders glede! Men de skal bli til skamme.
5A thu-a ling jelte aw, Toupa thu ja un: na unau uh, nou honhopa leh ka min jiaka nou hon delhkheten. Na kipahman uh ka muh theih na ding un, Toupa hih thupiin om hen, a chi ua, ahihhangin a zumzota ding uh.
6Hør! Bulder fra byen! En røst fra templet, Herrens røst, han som gjengjelder sine fiender det de har gjort!
6Tua! Khopi-a lum vengvung husa! Biakin husa eive! a melmate thukpa Toupa husa eive!
7Før hun* var i barnsnød, har hun født; før veene kom over henne. har hun født et guttebarn til verden. / {* Jerusalem. APO 2, 41. 47; 11, 18; 12, 24. 2MO 4, 22. JES 54, 1. GLT 4, 27. ÅPE 12, 5.}
7Aman vei man louin nau a neia; na man louin pasal naupang a nei hi.
8Hvem har hørt slikt? Hvem har sett sådanne ting? Kommer et land til verden på en dag, eller fødes et folk på en gang? For Sion har vært i barnsnød og med det samme født sine sønner.
8Huchibang kuan a za ngeia? huchibangte kua ahia a mu ngei? Nikhat in gam a piang guih sin ahia? Thakhat in nam suanin a om guih sin ahia? Zionin nau a vei takin a tate lah a nei pah ngala.
9Skulde jeg åpne modermunnen og ikke la føde? sier Herren. Eller skulde jeg som lar føde, lukke den igjen? sier din Gud.
9Pian hun tungsak ngalin ka nei sin kei ahia? Toupan a chi: kei neisak jelpan ta ka neisak phal sin kei dia hia? Na Pathianin a chi.
10Gled eder med Jerusalem og juble over henne, alle I som elsker henne! Fryd eder storlig med henne, alle I som sørger over henne!
10Jerusalem iitte tengteng aw, Jerusalem nuamsakpih unla, kipahpih un: amah sunte tengteng aw, kipah jiakin nuamsak pih un.
11Så skal I få die og mettes av hennes husvalende bryst, suge og glede eder ved hennes store herlighet.
11Na tep ua, a lungmuanna nawitea na tai theih na ding un leh, na tep peng ua, a thupina tampi-a na kipah theih na ding uh, chih.
12For så sier Herren: Se, jeg lar fred komme over henne som en elv og hedningenes herlighet som en overstrømmende bekk, og I skal få die; på armen skal I bæres, og på knærne skal I kjærtegnes.
12Toupan hichiin a chi ngala, ngai un, lemna luipi bang maiin a kiang phain ka luangsak dinga, namchih thupina luita a kuang a let zoizoi bang maiin a kiang pha in ka luang sak ding, huchiin huai na tep ding uh; honangpom dinga, apheipi tungah a hontawmsak ding hi.
13Som en mor trøster sitt barn, således vil jeg trøste eder; i Jerusalem skal I få trøst.
13Mi, a nun a lungmuan bangin ka honlungmuan ding; huchiin Jerusalem a lung muan in na om ding uhi.
14Og I skal se det, og eders hjerte skal fryde sig, og eders ben skal grønnes som gresset, og det skal kjennes at Herrens hånd er med hans tjenere, men han skal vredes på sine fiender.
14Huan, huai na mu ding ua, na lungtang un nuam a sa dinga, na guhte uh leng loupa hing dipdip bangin a pha lihliah ding: huchiin Toupa khut a sikhate lamah a om chih a thei ding ua, a melmate tungah a lungkim kei ding.
15For se, Herren skal komme i ild, og hans vogner skal være som stormvind, for å gjengjelde med sin vrede i glødende brand og med sin trusel i ildsluer;
15Ngai un, a hehna thangpaihnaa thuk ding leh, a salhna meikuanga thuk dingin Toupa mei toh a hongpai sin hi, a kangtalaite pingpei bangmai ahi ding hi.
16for med ild skal Herren holde dom og med sitt sverd slå alt kjød, og mange skal det bli som Herren slår ihjel.
16Meiin ahi, Toupan a ngaihtuah ding, a namsauin ahi mi tengteng a ngaihtuah ding: huchiin Toupa hihlupte jaw tampi ahi ding uh.
17De som helliger og renser sig for havene* efter en som er midt iblandt dem**, de som eter svinekjøtt og vederstyggelige dyr, endog mus, de skal omkomme alle sammen, sier Herren. / {* JES 65, 3. 4.} / {** d.e. deres veiledere, som de retter sig efter.}
17Huante khawngah a hoh ua, a laia mi nunga om khepkhup dinga kihihsiangthou leh kisiangsak jelte, voksa leh thil kihhuai leh chikpi nete, a mangthang khawm ding uh, Toupan a chi.
18Og jeg, jeg gjør deres gjerninger og deres tanker til intet; den tid kommer da jeg samler alle folk og tungemål, og de skal komme og se min herlighet.
18A thilhihte uleh a ngaihtuahte uh lah ka thei ngala: nam chih leh pau chih ka pi khawm hun a hong tung sin; huchiin a hongpai ding ua, ka thupina a mu ding uh.
19Og jeg vil gjøre et tegn på dem og sende nogen av de undkomne blandt dem til hedningefolkene, til Tarsis, Ful og Lud, bueskytterne, til Tubal og Javan, til de fjerne kyster som ikke har hørt tidenden om mig og ikke sett min herlighet; og de skal kunngjøre min herlighet blandt hedningefolkene.
19Huan, a lak uah chiamtehna ka omsak dinga, huchiin a lak ua gawtna pelte peuhmah nam chih kiangaa-Tarsish te, Pul te, thangpeu laite Lud kiangahte, tuikulhgam gamla pi, ka min than za ngei nailou Tubal leh Javante kiangah te, ka thupina mungeinailoute kiangah te ah-ka sawl ding; huchiin namchih lak ah ka thupina thu agen ding uh.
20Og fra alle hedningefolkene skal de komme med alle eders brødre til matoffer for Herren, på hester, på vogner, i bærestoler, på mulesler og på hurtigløpende kameler, og føre dem op på mitt hellige berg i Jerusalem, sier Herren, likesom Israels barn bærer matofferet i rene kar til Herrens hus;
20Huchiin, Israel telten a thillat uh belsuan siangthou taka Toupa ina a honglut jel bang un, Toupa kianga thillat dingin nam chih teng laka kipan na unaute tengteng uh sakol tungte ah, kangtalai te ah, jawnnate ah, sabengtung tungte ah, sangawngsau tungah te, Jerusalem ka tang siangthou ah a honpi ding uh, Toupan a chi.
21også av dem* vil jeg ta mig nogen til prester**, til levitter, sier Herren. / {* d.e. hedningefolkene.} / {** 1PE 2, 5.}
21Huan huaite laka kipanin siampu dingte leh Levimi dingte ka la ding, Toupan a chi.
22For likesom den nye himmel og den nye jord som jeg gjør, blir til evig tid for mitt åsyn, sier Herren, således skal eders ætt og eders navn bli til evig tid.
22Ka bawl ding van thak te leh lei thak ka ma ah om gige ding bangin, na suante uh leh na min uh leng a om gige ding ahi, Toupan achi.
23Og det skal skje: Nymåne efter nymåne og sabbat efter sabbat skal alt kjød komme for å tilbede for mitt åsyn, sier Herren.
23Huan, hichi ahi dinga, kha thak a kipana khathak dang tanin, khawlni akipana khawlni dang tanin mi tengteng ka maa chibai honbuk dingin a hongpai zutzut ding uh, Toupan achi.Huan, a pai khejel bang un, ka tunga talekte luang a en ding uh: a thante uh a si kei ding ua, a meite uh leng thahin a om sak kei ding hi; mi tengteng adingin thil kihhuai mahmah ahi ding uhi.
24Og de skal gå ut og se på de døde kropper av de menn som er falt fra mig; for deres orm skal ikke dø, og deres ild skal ikke slukkes, og de skal være en gru for alt kjød.
24Huan, a pai khejel bang un, ka tunga talekte luang a en ding uh: a thante uh a si kei ding ua, a meite uh leng thahin a om sak kei ding hi; mi tengteng adingin thil kihhuai mahmah ahi ding uhi.