1Dette utsagn er Herrens ord til Israel ved Malakias.
1Israel kianga TOUPA thu kilakna Malakiin a muh
2Jeg har elsket eder, sier Herren. Og I sier: Hvormed har du vist oss din kjærlighet? Er ikke Esau bror til Jakob? sier Herren, og enda har jeg elsket Jakob,
2Ka honitta, TOUPAN a chi, Nou bel, koilaiah ahia nang kou non ittak? na chi ua, Esay Jakob unaupa ahi kei maw? TOUPAN a chi; hinapiin Jakob ka it:
3men hatet Esau og gjort hans fjell til en ørken og hans arv til en bolig for ørkenens sjakaler.
3Himahleh Esau ka huaa, a tangsangte ka hihgopa, a goutan gamdai sehalte kiangah ka peta hi.
4Når Edom sier: Vi er knust, men vi skal bygge ruinene op igjen, da sier Herren, hærskarenes Gud, så: De skal bygge, men jeg skal rive ned, og de skal kalles ugudelighetens land og det folk som Herren til evig tid er vred på.
4Edomin, Sukjawngkhalin i om ua, himahleh i kik nawn ding ua mun segawpsate i lam ding uh, chi mahleh, hichibangin sepaihte TOUPAN a chi, a lam ding ua, himahleh ka chim sak ding; huan miten amaute gitlouhna gam leh, Mipi a tung ua khantawna TOUPA hehnate, a chi ding uh.
5I skal se det med egne øine, og I skal si: Herren er stor ut over Israels landemerke.
5Huchiin na mitte uh a mu dia, Israel gamgi khenah TOUPA letsakin om hen, na chi ding uhi.
6En sønn ærer sin far, og en tjener sin herre; er nu jeg far, hvor er da min ære, og er jeg herre, hvor er da frykten for mig? sier Herren, hærskarenes Gud, til eder, I prester som forakter mitt navn. Og I sier: Hvormed har vi vist forakt for ditt navn?
6Tapain a pa a zahtaka, sikhain a pu; huchia pa ka hih leh, kei zahtakna kaw om ahia? huchia pu ka hih leh, kei kihtakna kaw om ahia? sepaite TOUPAN na kiang uah a chi, siampu ka min musitte aw. Huan nou, Koilaiah ahia na min ka muhsit uh? na chi ua,
7Ved å bære frem uren mat på mitt alter. Og I sier: Hvormed har vi krenket din renhet? Ved å si: Herrens bord er ingen ære verdt.
7Ka maitam tungah tanghou sesa na lan ua, huan nou Koilaiah ahia kon hihnit uh? na chi uh. TOUPA dohkan a simmohhuai, na chih na uah.
8Når I kommer med et blindt dyr for å ofre det, er det da intet ondt deri? Og når I kommer med et halt eller et sykt dyr, er det da intet ondt deri? Kom med slike gaver til din stattholder! Mon han vil finne behag i dig, eller mon han vil ta nådig imot dig? sier Herren, hærskarenes Gud.
8Huan kithoihna dinga mittaw na lat un, gilou ahi kei maw? huan khebai leh damlou na lat un, gilou ahi kei maw? Tuin na ukpipa kiangah tawiin na tungah a lungdam diam? ahihkeileh nou hon deihsak diam? sepaihte TOUPAN a chi.
9Så bønnfall nu Gud at han må bli oss nådig! Med egne hender har I gjort dette - kan han da for eders skyld være nådig? sier Herren, hærskarenes Gud.
9Huchiin tuin, ka honngen hi, i tunga a chitna theihna dingin Pathian deihsakna ngen un. Hiai na khut ua kipan thilpiak toh nou hondeih sak diam? sepaiht TOUPAN a chi.
10Gid det fantes nogen blandt eder som vilde lukke tempeldørene, så I ikke skal gjøre op ild på mitt alter til ingen nytte! Jeg finner ikke behag i eder, sier Herren, hærskarenes Gud, og til offergaver fra eders hånd har jeg ingen lyst.
10A thawna ka maitam tunga mei na toh louhna ding un, na lak ua mi khat kongkhakte khak ding om le aw; Sepaihte TOUPAN, Nouah kipahna ka neikeia, na khut ua kipanin thillat leng ka sang sam kei ding, a chi.
11For fra solens opgang til dens nedgang skal mitt navn bli stort blandt hedningefolkene, og på hvert sted skal det brennes røkelse og bæres frem offergaver for mitt navn, rene offergaver; for mitt navn skal bli stort blandt folkene, sier Herren, hærskarenes Gud.
11Ni suahna lama kipan ni tumna lam pha hialin leng Jentelte lak ah ka min a thupi ngala, huan mun chihah ka min adin gimlim a kilana, thillat siangthou; Jentelte laka ka min a let jiakin, sepaihte TOUPAN a chi.
12Men I vanhelliger det ved å si: Herrens bord er urent, og maten som gis til det, er lite verd.
12Himahleh nou na hihnin ua, TOUPA dohkan a nina, huaia a gah, a an nangawn, a zahpihhuai, na chih na uah.
13Og I sier: Å, for en møie! Og I blåser av det, sier Herren, hærskarenes Gud, og I bærer frem slikt som er røvet, og det som er halt og sykt - sådant bærer I frem som offergave! Skulde slike gaver fra eder behage mig? sier Herren.
13Ngai un, a chimtakhuai na e; na chi lai ua, huan na hahchhiau khum uh, sepaihte TOUPAN a chi, hiam maa lak van na tawi ua, khebaite, damloute, huchibangin thillat na hontawi uh; na khut ua kipanin hiai ka sang peuh mah ding hia? TOUPAN a chi hi.Himahleh a ganhon laka a pa neia, thuchiama TOUPA laka thil demkaia kithoih, mikhem pa hamsiatin om heh; kumpipa thupi ka hia, Jentelte lakah ka min a lauhuai ngala, sepaihte TOUPAN a chi hi.
14Forbannet være den som farer med svik*, enda der er handyr i hans hjord, og den som gjør et løfte og enda ofrer til Herren et hundyr som har lyte; for jeg er en stor konge, sier Herren, hærskarenes Gud, og mitt navn er forferdelig blandt folkene. / {* ved å foregi at han bare har hundyr å ofre.}
14Himahleh a ganhon laka a pa neia, thuchiama TOUPA laka thil demkaia kithoih, mikhem pa hamsiatin om heh; kumpipa thupi ka hia, Jentelte lakah ka min a lauhuai ngala, sepaihte TOUPAN a chi hi.