1Og Herren talte til Moses i Sinai ørken i det annet år efterat de var gått ut av Egyptens land, i den første måned, og sa:
1Huan, TOUPAN Aigupta gam akipan a hongpawt nung uh kim nihna kha khatnain Sinai gamdai ah Mosi a houpiha,
2Israels barn skal holde påske på den fastsatte tid.
2Israel suanten paikan ankuangluina a hunbi jelin nei uhen.
3Den fjortende dag i denne måned, mellem de to aftenstunder, skal I holde påske på den fastsatte tid. Efter alle lover og forskrifter som gjelder om den, skal I holde den.
3A hunbiin, hiai kha ni sawm leh ni li nitaklamin na nei ding uhi: huaia hih ding seh bang tengteng leh adan bang bangin na nei ding uhi, chiin.
4Da talte Moses til Israels barn og sa at de skulde holde påske.
4Huchiin Mosiin Israel suante paikan ankuangluina nei dingin a hilh.
5Og de holdt påske i den første måned, på den fjortende dag i måneden, mellem de to aftenstunder, i Sinai ørken; aldeles som Herren hadde befalt Moses, således gjorde Israels barn.
5Huchiin Sinai gamdai ah kha khatna, a ni sawm leh ni lini nitaklamin paikan ankuanluina a neita uhi: TOUPAN Mosi thu a piak bang jelin Israel suanten a hih uh.
6Men det var nogen menn som var blitt urene av et lik, så de ikke kunde holde påske den dag; disse menn trådte samme dag frem for Moses og Aron
6Huan, kuate hiam misiluang jiaka siangthoulou a naom ua, huai niin paikan ankuangluina ah a tel tei theikei uh; huchiin huai niin Mosi leh Aron maah a hoh ua:
7og sa til ham: Vi er blitt urene av et lik; hvorfor skal det være oss nektet å bære frem Herrens offer på den fastsatte tid sammen med de andre Israels barn?
7Huaiten a kiangah, Misi luang jiakin ka siangthou kei ua; bangjiakin ahia Israel suante lakah a hunbia TOUPA kianga thillat ka lat sam uh non kham! a chi ua.
8Da sa Moses til dem: Vent, så jeg kan få høre hvad Herren befaler om eder.
8Huan, Mosiin a kiang uah, Na pau kei phot dih uh, na tungtang thu uah TOUPAN bangchibangin ahia thu a piak sin ka honza masa phot ding, a chi.
9Og Herren talte til Moses og sa:
9Huan, TOUPAN Mosi a houpiha,
10Tal til Israels barn og si: Om nogen blandt eder eller blandt eders efterkommere er blitt uren av et lik eller er på langreise, skal han allikevel holde påske for Herren;
10Israel suante kiangah, Na lak ua kuapeuh, na suante uh laka kuapeuh, misiluang jiaka siangthoulou hiam, na zin mang hiam a om zenzen uleh TOUPA adin paikan ankuangluina na nei tei himhim ding uhi:
11i den annen måned på den fjortende dag, mellem de to aftenstunder, skal de holde den; med usyret brød og bitre urter skal de ete påskelammet.
11Kha nihna ni sawm leh ni li ni nitaklamin a nei ding uh ahi: tanghou silngou sohlouh loukha nah toh a nek ding uh ahi:
12De skal ikke levne noget av det til om morgenen og ikke bryte noget ben på det; de skal i ett og alt holde påsken efter loven som gjelder om den.
12Ajing adingin a bangmah a koih ding uh ahi kei: a guh leng a hihtan ding uh ahi kei: paikan ankuangluina a hih ding seh bangjel a hih ding uh ahi.
13Men den som er ren og ikke er på reise og enda lar være å holde påske, han skal utryddes av sitt folk, fordi han ikke bar frem Herrens offer på den fastsatte tid; den mann skal lide for sin synd.
13Ahihhangin, siangthou ngala zin manga lah neilou paikan ankuangluinaa tel lou mawkmawk jaw a chihpihte lak akipanin huai mi satkhiak ding ahi ding: a hunbia TOUPA kianga thillat a lat louh jiakin huai miin a khelh moh a po ding hi.
14Og når en fremmed opholder sig hos eder og vil holde påske for Herren, så skal han holde den efter loven om påsken og efter forskriftene om den; der skal gjelde én lov for eder, både for den fremmede og for den innfødte i landet.
14Huan, nam dang mi na kiang ua omin TOUPA adinga ankuangluina a tel tei a ut uleh paikan ankuanluinaa hih ding seh leh a dan bangin a hih ding uh ahi, hiai gama mi mawng leh nam dang mite dingin dan kikhat na neih ding uh ahi, chiin genin, chiin.
15Den dag tabernaklet blev reist, dekket skyen tabernaklet, vidnesbyrdets telt; og om aftenen var der som et ildskjær over tabernaklet like til om morgenen.
15Huchiin biakbuk lamkhit niin biakbuk theihsakna puanin pen meipin a tuam liailuaia, huan, nitaklamini biakbuk tungah meikuang bangbang a jingsang tanin a om hi.
16Således var det alltid: Skyen dekket det*, og om natten var der som et ildskjær. / {* om dagen.}
16Huchibangin a om nilouha: meipiin a tuam nilouha, jan chiangin mei bangin a kilang.
17Og hver gang skyen løftet sig fra teltet, brøt Israels barn straks op; og på det sted hvor skyen lot sig ned, der leiret Israels barn sig.
17Meipiin Puan In a kikhinsan tengin Israel suanten pai ding vai a hawm jel uh: huan, meipi a khawlnamun peuh ah Israel taten giahbuk a sat uh.
18Efter Herrens befaling brøt Israels barn op, og efter Herrens befaling leiret de sig; alle de dager skyen hvilte over tabernaklet, lå de i leir.
18TOUPA thupiakin Israel suante a pai jel ua, TOUPA thupiak mahin giahbuk a sat uh: biakbuk tunga meipi a om sungteng giahbuk ah a om nilouh uh.
19Når skyen blev over tabernaklet i mange dager, da rettet Israels barn sig efter det som Herren hadde sagt, og brøt ikke op.
19Huan, biakbuk tunga meipi sawtpi a om leh Israel taten TOUPA thu a jui ua, a pai kei uhi.
20Stundom hendte det at skyen var bare nogen få dager over tabernaklet; efter Herrens befaling lå de da i leir, og efter Herrens befaling brøt de op.
20Huan, akalkalin meipi biakbuk a sat ua, TOUPA thupiak bangin a pai jel uh.
21Men stundom hendte det at skyen var der bare fra aften til morgen; når da skyen løftet sig om morgenen, brøt de op. Eller den var der en dag og en natt; når da skyen løftet sig, brøt de op.
21Huan, akalkalin meipi nitaklam akipana jingsang phain a oma; huan, jingsanga meipiin a tungkah san leh a pai jel uhi, ni khat lel hiam, jan khat lel hiam oma meipiin a tungkah san leh a pai jel uh.
22Eller den var der et par dager eller en måned eller enda lenger; når skyen drygde så lenge og blev liggende over tabernaklet, da lå Israels barn i leir og brøt ikke op, men når den løftet sig, brøt de op.
22Biakbuk tunga meipi ni nih hiam, kha khat hiam, kum khat hiam zong a oma, huailaia a om nilouh leh Israel suante giahbuk ah a om nilouh ua, a pai kei jel uh; a tungkah san lebel a pai jel uh.TOUPA thupiakin giahbuk a sat jel ua, TOUPA thupiakin a pai jel uh: Mosi zanga TOUPA thupiakin TOUPA thu a jui uhi.
23Efter Herrens befaling leiret de sig, og efter Herrens befaling brøt de op; de rettet sig efter det som Herren hadde sagt - efter det som Herren hadde befalt ved Moses.
23TOUPA thupiakin giahbuk a sat jel ua, TOUPA thupiakin a pai jel uh: Mosi zanga TOUPA thupiakin TOUPA thu a jui uhi.